Charles Perrault
| Charles Perrault | |
 | |
| Född | 12 januari 1628[1][2][3] Paris[4] |
|---|---|
| Död | 16 maj 1703[1][3][5] (75 år) Paris[4][6] |
| Medborgare i | Kungariket Frankrike[7] |
| Utbildad vid | Lycée Saint-Louis Collège de Beauvais Orléans gamla universitet universitetet i Orléans |
| Sysselsättning | Författare[8][9], kritiker, barnboksförfattare, sagosamlare, poet, diktarjurist, konstteoretiker |
| Befattning | |
| Ständig sekreterare i Académie des inscriptions et belles-lettres (1663–1682) Stol nummer 23 i Franska akademien (1671–1703)[10] Contrôleur général, Bâtiments du Roi (1672–1683)[11] | |
| Noterbara verk | Gåsmors sagor |
| Maka | Marie Guichon (g. 1672–)[12] |
| Släktingar | Claude Perrault (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Charles Perrault, född 12 januari 1628 i Paris, död 15 maj 1703, var en fransk författare och ämbetsman. Han var bror till Claude Perrault.
Biografi
Som advokatson gick Charles Perrault i de bästa skolorna och blev själv advokat 1651. Senare blev han sekreterare till Jean-Baptiste Colbert och blev 1664 generalkontrollör vid departementet för de offentliga byggnaderna. Perrault vann inträde i Franska akademien 1671. Vid hans installation fick allmänheten för första gången tillträde till akten, en tradition som sedermera upprätthållits. Perrault var en inflytelserik medlem av akademien med mångsidiga konstnärliga intressen. Han deltog i flera av sin tids litterära fejder, bland annat med poemet Le siècle de Louis le grand (1687) och prosaverket Parallèles des anciens et des modernes (1688-97) där han kritiserade samtidens antikdyrkan.[13]
Perraults varaktiga berömmelse beror framför allt på en tunn bok med åtta berättelser som utgavs 1697: Histoires ou contes du temps passé, avec des moralités: Contes de ma mère l'Oye. Charles, vid det laget 69 år, gav ut boken i sin son Pierres namn. På svenska är den känd som Gåsmors sagor, översatta flera gånger, bland annat av Hjalmar Gullberg (1955). Där finns de välkända sagorna Askungen, Törnrosa, Rödluvan, Mästerkatten i stövlar, Tummeliten med flera.
Charles Perrault förlorade sin post som sekreterare 1695, när han var 67 år gammal. Han bestämde då sig för att ägna mer tid åt sina barn.
På svenska (urval)
- Charles Perraults sagor (översättning Julius Humble, Giron, 1873)
- Riddar Blåskägg och andra sagor (översatt och bearbetad av Elise Adelsköld, Lindblad, 1915)
- Gåsmors sagor (översättning Hjalmar Gullberg, Norstedt, 1955)
- Sagor vi aldrig glömmer (bearbetade av Claude Lanssade, översättning Katis Malmqvist, Bokborgen, 1991)
Referenser
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Charles Perrault, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Charles Perrault, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Перро Шарль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ NooSFere, Charles Perrault, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.biography.com .[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Académie française, Charles Perrault, läs online, läst: 7 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, bibliotheque.ville-lehaillan.fr .[källa från Wikidata]
- ^ FranceArchives : Portail national des archives, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1937
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Detail from a portrait of Charles Perrault (1628-1703), a French architect (oil on canvas; 1.34 x 1.00 m). Lallemand presented this portrait on 13 May 1672, along with his Portrait of Gédéon Berbier du Mets, in order to gain admittance to the Academy. The names of the sitters were communicated to him on 25 April 1671, so the painting dates to this period. Lallemand worked from a 1665 painting of Charles Perrault by Charles Le Brun (engraved by Étienne Baudet in 1675).
