Charles Huntziger
| Charles Huntziger | |
 Charles Huntziger, 1941. | |
| Född | 25 juni 1880[1][2] Lesneven[3], Frankrike |
|---|---|
| Död | 12 november 1941[3] (61 år) Le Vigan[3], Frankrike |
| Begravd | Passys begravningsplats |
| Medborgare i | Frankrike[3] |
| Utbildad vid | École spéciale militaire de Saint-Cyr Lycée Louis-le-Grand |
| Sysselsättning | Militär[3], politiker[3] |
| Befattning | |
| Försvarsminister[3] | |
| Utmärkelser | |
| Storofficer av Hederslegionen Croix de guerre 1914–1918 Francisqueorden | |
| Redigera Wikidata | |
Charles Huntziger, född den 25 juni 1880 i Lesneven, Finistère, död den 12 november 1941 nära Le Vigan, Gard i en flygolycka, var en fransk general.
Biografi
Huntziger fullbordade 1900 sin officersutbildning vid Saint-Cyr för att sedan ta tjänst i kolonialinfanteriet. Under första världskriget tjänstgjorde han i krigföringen mot Osmanska riket. Han var stabschef i den allierade expeditionsstyrkan. 1918 deltog han i utvecklingen av generalmajor Louis Franchet d'Espéreys (Marskalk av Frankrike) offensiv mot tyska och bulgariska styrkor som skulle leda till allierad seger och undertecknandet av vapenstilleståndet i Mudros i oktober 1918.
Huntziger var från den 17 februari 1934 till den 19 juli 1938 högste befälhavare för de franska trupperna i Levanten och deltog i förhandlingarna kring Turkiets återinförlivande av Sanjaken i Alexandretta, som då var del av Franska mandatet i Syrien. Han var medlem av högsta krigsrådet (membre de Conseil Supérieur de la Guerre) från den 17 maj 1938 till den 2 september 1939.
Under andra världskriget var Huntziger från 2 september 1939 befälhavare för den franska andra armén och under slaget om Frankrike var han 5–25 juni 1940 även befälhavare för fjärde armégruppen i Ardennerna. Philippe Pétain anförtrodde honom att leda vapenstilleståndsförhandlingarna med Tredje riket och Italien. Huntziger ledde den franska delegation som undertecknade vapenstilleståndet i Compiègne den 22 juni 1940 och i Olgiata utanför Rom två dagar senare.
Efter vapenstilleståndet blev Huntziger den 6 september 1940 krigsminister i Vichyregimen och var från den 11 augusti 1941 även överbefälhavare för markstyrkorna. Han undertecknade den antisemitiska förordningen om judar den 3 oktober 1940 (nio judiska generaler uteslöts från armén) tillsammans med Philippe Pétain, Pierre Laval, Raphaël Alibert, Marcel Peyrouton, Paul Baudouin, Yves Bouthillier och François Darlan.
Huntziger dog i en flygolycka efter en militärinspektion den 12 november 1941.
Befordringar
- Brigadgeneral: 7 december 1928
- Generalmajor: 20 mars 1933
- Generallöjtnant: 13 mars 1933
- General: 17 maj 1938
Referenser
Tryckta källor
- Dear, I.C.B., red (1995) (på engelska). The Oxford Companion to the Second World War. Oxford University Press: Oxford. sid. 553. ISBN 0-19-214168-6
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//1327/5, omnämnd som: Charles Léon Clément Huntziger, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Le général Charles Huntziger. Portrait photographique publié dans le journal L'Ouest-Éclair (n° 16152) du 17 février 1941, lors de la formation du gouvernement François Darlan.
(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-P50284 / Weinrother, Carl / CC-BY-SA 3.0
