Chang Zheng 2F/G

Chang Zheng 2F/G
长征二号F/G
Bemannad och obemannad variant av Chang Zheng 2F/GBemannad och obemannad variant av Chang Zheng 2F/G
Bemannad och obemannad variant av Chang Zheng 2F/G
Fakta
LandKina Kina
Mått
Höjd62 m[1]
Bemannad nyttolast
Alt-höjd58 m[2]
Obemannad nyttolast
Diameter3,35 m[2]
Massa497 000 kg[2]
Antal steg2 st
Kapacitet
Nyttolast till LEO8 400 kg[1]
Bemannad nyttolast
8 600 kg[2][3]
Obemannad nyttolast
Familj
FamiljChang Zheng
Historik
StatusAktiv
UppskjutningsplatserJiuquans satellituppskjutningscenter
Uppskjutningar10 st
Lyckade10 st
Jungfrufärd29 september 2011
NyttolasterTiangong 1
Shenzhou
Boosters -
Antal boosters4 st
Motorer1x YF-20B
Kraft816 kN
BränsleN2O4/UDMH
Första steget -
Motorer4x YF-20B
Kraft3 265 kN
Specifik impuls289 sek
Bränntid166 sek
BränsleN2O4/UDMH
Andra steget -
Motorer1x YF-24B[2]
Kraft831 kN
Specifik impuls298 sek
Bränntid301 sek[2]
BränsleN2O4/UDMH

Chang Zheng 2F/G (长征二号F/G) eller CZ-2F/G eller Long March 2F/G är en kinesisk bärraket som används i det kinesiska rymdprogrammet för att skjuta upp rymdstationer.

Chang Zheng 2F/G är en utvecklad variant av den driftsäkra och beprövade Chang Zheng 2F. Totalt har 170 tekniska ändringar gjorts sedan Chang Zheng 2F.[2] Chang Zheng 2F/G kan konfigureras för att skjuta upp både bemannad och obemannad nyttolast. När Chang Zheng 2F/G skjuter upp obemannad nyttolast monteras inte nödutrymningstornet på toppen vilket bidrar till att hålla nere raketens vikt och ökar möjligheten till tyngre nyttolast. Den mer utrymmeskrävande obemannade nyttolasten gör att kåpan runt nyttolasten är större vid obemannad konfiguration.[4]

Chang Zheng 2F/G har bland annat används för att skjuta upp de båda rymdstationerna Tiangong 1 och Tiangong 2.[5]

Uppskjutningshistorik

Nr.Datum (UTC)StartplatsNyttolastOmloppsbanaUtförande
129 september 2011, 13:16[6]Jiuquans satellituppskjutningscenterTiangong 1LEOLyckad
Kinas första rymdstation
231 oktober 2011, 21:58Jiuquans satellituppskjutningscenterShenzhou 8LEOLyckad
Obemannad. Dockade med Tiangong 1.
316 juni 2012, 10:37Jiuquans satellituppskjutningscenterShenzhou 9LEOLyckad
Kinas fjärde bemannade rymdflygning, med Jing Haipeng, Liu Wang och Liu Yang (första kinesiska kvinnan i rymden).
Dockade med Tiangong 1.[7]
411 juni 2013, 09:38Jiuquans satellituppskjutningscenterShenzhou 10LEOLyckad
Kinas femte bemannade rymdflygning, med Nie Haisheng, Zhang Xiaoguang och Wang Yaping (andra kinesiska kvinnan i rymden).
Dockade med Tiangong 1.[7]
515 september 2016, 14:04:00Jiuquans satellituppskjutningscenterTiangong 2LEOLyckad
Kinas andra rymdstation
616 oktober 2016, 23:30Jiuquans satellituppskjutningscenterShenzhou 11LEOLyckad
Kinas sjätte bemannade rymdflygning, med Jing Haipeng och Chen Dong. Dockade med Tiangong 2.[7]
74 september 2020, 07:30Jiuquans satellituppskjutningscenterChinese reusable experimental spacecraftLEOLyckad
Testflygning av Chinese reusable experimental spacecraft
817 juni 2021, 01:22:31Jiuquans satellituppskjutningscenterShenzhou 12LEOLyckad
Kinas sjunde bemannade rymdflygning, med Nie Haisheng, Liu Boming och Tang Hongbo. Dockade med Tiangong.[7]
915 oktober 2021, 16:23:56Jiuquans satellituppskjutningscenterShenzhou 13LEOLyckad
Kinas åttonde bemannade rymdflygning, med Zhai Zhigang, Wang Yaping och Ye Guangfu. Dockade med Tiangong.[7]
105 juni 2022
02:44:10.460
Jiuquans satellituppskjutningscenterShenzhou 14LEOLyckad
Kinas nionde bemannade rymdflygning, med Chen Dong, Liu Yang och Cai Xuzhe. Dockade med Tiangong.[7]

Planerade uppskjutningar

DatumNyttolast
december 2022Shenzhou 15Bemannad, kommer att docka med Tiangong.
juni 2023Shenzhou 16Bemannad, kommer att docka med Tiangong.

Se även

Referenser

Noter

Media som används på denna webbplats

CZ-2F-T1.svg
Författare/Upphovsman: Siyuwj, Licens: CC BY-SA 3.0
Long March 2F-T1, launch vehicle of Tiangong 1
Shenzhou front white shadow.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0