Chandrayaan-2
 (c) Department of Space (GODL-India) | |||||
| Status | Pågår | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Typ | Kretsare, Landare, Rover | ||||
| Organisation | ISRO | ||||
| NSSDC-ID | 2019-042A[1] | ||||
| Uppdragets varaktighet | Kretsare: 1 år Landare: 15 dagar Rover: 15 dagar | ||||
| Webbplats | [www.isro.gov.in] | ||||
| Uppskjutning | |||||
| Uppskjutningsplats | Satish Dhawan Space Centre (SDSC) | ||||
| Uppskjutning | 22 juli 2019, 09:13 UTC | ||||
| Uppskjutningsfarkost | GSLV Mk III | ||||
| Omloppsbana runt Månen | |||||
| Gick in i bana | 20 augusti 2019, 03:32 UTC | ||||
| Apoapsis | 100 km | ||||
| Periapsis | 100 km | ||||
| Egenskaper | |||||
| Massa | Kretsare: 2 379 kg Landare: 1 471 kg Rover: 27 kg | ||||
| Effekt | Kretsare: 1 kW Landare: 650 W Rover: 50 W | ||||
| Kronologi | |||||
| |||||
Chandrayaan-2 är Indiens andra rymdfarkost efter Chandrayaan-1 för utforskning av månen. Den är utvecklad av den indiska rymdforskningsorganisationen (ISRO) och sköts upp med en GSLV Mk III-raket från Satish Dhawan Space Centre, den 22 juli 2019. Den innehåller en månfarkost, landare och månrobot, allt utvecklat av Indien.
Enligt ISRO kommer detta uppdrag att använda och testa olika nya tekniker och genomföra nya experiment. Roboten kommer att förflyttas på månytan och utföra kemisk analys på plats. Datan kommer att vidarebefordras till jorden genom Chandrayaan-2-rymdsonden.
Rymdsonden gick in i omloppsbana runt månen den 20 augusti 2019. Strax före landningen förlorade man kontakten med landaren.[2]
14 juli 2019
Ett försök att skjuta upp rymdsonden gjordes den 14 juli 2019. Uppskjutningen ställdes då in på grund av tekniska problem. [3][4] [5][6]
Landningsförsök
Den 6 september 2019 inledes landningen. Dock förlorade man kontakten med landaren, strax före den planerade landningen. Då kontakten bröts påstod farkostens radar att den befann sig på en höjd av 2,1 kilometer över månens yta.
Referenser
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2019-042A. Läst 29 augusti 2023.
- ^ ISRO. ”Chandrayaan-2” (på engelska). ISRO. Arkiverad från originalet den 24 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210724135314/https://www.isro.gov.in/chandrayaan2-home-0. Läst 2 september 2019.
- ^ Laxmi Ajai Prasanna (20190406) (på engelska). After PSLV-C45 success, Isro eyes next PSLV for RISAT launch. https://timesofindia.indiatimes.com/india/after-pslv-c45-success-isro-sets-focus-on-next-pslv-for-risat-launch/articleshow/68753149.cms. Läst 22 april 2019.
- ^ ”India's Moon Lander Damaged During Test, Chandrayaan 2 Launch Put on Hold” (på engelska). The Wire. https://thewire.in/space/india-moon-lander-damaged-chandrayaan-2-launch. Läst 22 april 2019.
- ^ TT (14 juli 2019). ”Indien gör budgetresa till månen”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/indien-gor-budgetresa-till-manen. Läst 14 juli 2019.
- ^ Science, Elizabeth Howell 2019-07-12T19:50:11Z; Astronomy. ”Chandrayaan-2: India's Orbiter-Lander-Rover Mission” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/40136-chandrayaan-2.html. Läst 15 juli 2019.
| ||||||||||
Media som används på denna webbplats
.jpg)
(c) Vikram Sarabhai Space Centre (GODL-India)
Chandrayaan-1 spacecraft concept render 2007
(c) Department of Space (GODL-India)
Rendering of Chandrayaan-2 lander(top) interfaced with orbiter(bottom)
(c) Gregory H. Revera, CC BY-SA 3.0
Full Moon photograph taken 10-22-2010 from Madison, Alabama, USA. Photographed with a Celestron 9.25 Schmidt-Cassegrain telescope. Acquired with a Canon EOS Rebel T1i (EOS 500D), 20 images stacked to reduce noise. 200 ISO 1/640 sec.