Cerit
Cerit | |
Cerit-(Ce)-aggregat med aktinolit och brochantit, från typokalen Bastnäs i Riddarhytteområdet | |
Grupp | Nesosilikater med ytterligare anjoner |
---|---|
Dana klassificering | 52.04.06.01 respektive 52.04.06.02 |
Strunz klassificering | 9.AG.20 |
Kemisk formel | (Ce,La,Ca)9(Mg ,Fe3+)(SiO4)3(SiO3OH)4(OH)3 för cerit-(Ce); (La,Ce,Ca)9Fe3+(SiO4)3(SiO3OH)4(OH)3 för ferricerit-(La) |
Färg | Ljusröd till gråröd, brun; ljusgul till rödbrun |
Förekomstsätt | Massiva aggregat |
Kristallstruktur | Trigonala |
Spaltning | Saknas |
Brott | Ojämnt; mussligt |
Hållbarhet | -; sprött |
Hårdhet (Mohs) | 5,0–5½ |
Glans | Fettglans; glasglans |
Ljusbrytning | nω 1,806–1,817 nε 1,808–1,825 |
Dubbelbrytning | max δ = 0,004 |
Optisk karaktär | Enaxligt positiv |
Streckfärg | Gråvitt; vitt |
Densitet | 4,86; 4,71 |
Typlokal | St Göransgruvan, Bastnäs, Riddarhyttan; berget Yuksporr på Kolahalvön i Ryssland |
Referenser | [1] Några data har även hämtats från http://www.mindat.org/min-931.html. http://www.mindat.org/min-26408.html |
Cerit är ett samlingsnamn för komplexa silikatmineral som innehåller de sällsynta jordartsmetallerna cerium och lantan. Den kemiska formeln för den ceriumrika analogen cerit-(Ce) skrevs tidigare (Ce,La,Ca)9(Mg,Fe3+)(SiO4)6SiO3OH)(OH)3. I samband med undersökning och beskrivning av lantandominant cerit förfinades[2] formeln till: (Ce,La,Ca)9(Mg,Fe3+)(SiO4)3(SiO3OH)4(OH)3 för cerit-(Ce)[3] respektive (La,Ce,Ca)9Fe3+(SiO4)3(SiO3(OH))4(OH)3] för ferricerit-(La).[4] Cerit-(Ce) förekommer som körsbärsröda, gråa till gråröda korniga massor. Det finns även en cerit med mer aluminiun än trevärt järn, aluminocerit-(Ce). Den senare har formeln (Ce,REE,Ca)9(Al,Fe3+)(SiO4)3[SiO3(OH)]4(OH)3
Historia
År 1751 beskrev Axel Fredrik Cronstedt mineralet som en ”rödlätt, liffärgad och stundom blek-gul” tungsten från Bastnäs koppargruva. I samma skrift beskriver han en annan tungsten, ”hvit-grå” från en kopparskärpning på höjden av Bispberget.[5] I den senare vitgråa tungstenen fann C. W. Scheele 1781 ett nytt grundämne vars oxid hade sur karaktär. Scheele kallade oxiden för tungstenssyra. År 1783 lyckades de spanska bröderna d´Elhuyart ur samma oxid, utvunnen ur mineralet wolframit, framställa en metall som de kallade volfram[6] men som på engelska fick namnet tungsten. I Bastnäs tungsten fann J. Jacob Berzelius och Wilhelm Hisinger 1803 ett nytt grundämne som de kallade cerium.[7] Bastnäs tungsten fick namnet cerit medan Bispbergs tungsten fick namnet scheelit (länge dock benämnt enbart som tungsten).
Förekomst
Cerit-(Ce) har påträffats i Nya Bastnäsfältet, och i Norbergs malmfält i Västmanland vid Södra Hackspik-, Malmkärra-, Johanna- och Åsgruvan.
Ferricerit-(La) har påträffats i Hackmandalen vid berget Yuksporr (Юкспорр), Kolahalvön i norra Ryssland.
Användning
Under senare delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet utvanns cermalm som exporterades till Tyskland, England och Frankrike. Cerit var det dominerande malmmineralet medan cerin (numera ferriallanit-(Ce)) utgjorde ett sporadiskt inslag.[8]
Källor
- Hedin L-H. & Jansson M. 2007. Mineral i Sverige. Förlags AB Björnen.
Noter
- ^ Hedin, Lars-Håkan; Mikael Jansson (2007). Mineral i Sverige. Borlänge: Förlags AB Björnen. ISBN 978-91-88528-58-2 sid 155
- ^ http://www.canmin.org/content/40/4/1177.abstract
- ^ IMA Database of Mineral Properties, maintained by the RRUFF Project; http://rruff.info/ima/ sökord=Cerite-(Ce)
- ^ IMA Database of Mineral Properties, maintained by the RRUFF Project; http://rruff.info/ima/ sökord=Cerite-(La)
- ^ Cronstedt A. F., Kongl. RÖN och FÖRSÖK Gjorde med trenne Järnmalms arter, Svenska Academiens Handlingar För År 1751. Vol: XII, ss 226-232
- ^ Per Enghag (2000), "Jordens grundämnen och deras upptäckt. Några viktiga teknikmetaller", Industrilitteratur, sidan 179, ISBN 91-7548-511-7
- ^ W. Hisinger, J.J. Berzelius, Cerium en ny metall funnen å Bastnäs Tungsten från Riddarhyttan i Westmanland; Henrik A. Nordström förlag, Stockholm 1804
- ^ Per Geijer, Harald Carlborg, Riddarhytte malmfält i Skinskattebergs socken Västmanlands län, Kungl.Kommerskollegium, Beskrivningar över mineralfyndigheter nr 1, Stockholm 1923, Viktor Pettersons Bokindustriaktiebolag, Sidor 110, 302, 295-296
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Didier Descouens, Licens: CC BY-SA 3.0
Cerite-(Ce) – Specimen of the nineteenth century.It is the mineral in which the cerium was highlighted in 1803 by Berzelius.Cerite here is very dark brown almost black. It forms the majority of the specimen.
- Locality : Bastnäs mines, Riddarhyttan, Skinnskatteberg, Västmanland, Sweden. Topotype deposit.
- Size : 7.3x7.1x3cm