Centern i Finland
| Centern i Finland Suomen Keskusta | |
 | |
| Förkortning | C |
|---|---|
| Land |  Finland |
| Partiordförande | Annika Saarikko |
| Partisekreterare | Antti Siika-aho |
| Gruppledare | Antti Kurvinen |
| Grundat | 1906 |
| Huvudkontor | Apollogatan 11 A 00100, Helsingfors |
| Politisk ideologi | Liberalism Värdekonservatism Moralkonservatism Nordisk agrarianism |
| Politisk position | Center |
| Internationellt samarbetsorgan | Liberala internationalen |
| Nordiskt samarbetsorgan | Mittengruppen |
| Europeiskt samarbetsorgan | Alliansen liberaler och demokrater för Europa |
| Politisk grupp i Europaparlamentet | RE-gruppen |
| Färg(er) | grön |
| Ungdomsförbund | Centerungdomens Förbund i Finland |
| Riksdagen | |
| Mandat | 23 / 200 |
| Europaparlamentet | |
| Mandat | 2 / 14 |
| Kommunfullmäktige | |
| Mandat | 2 448 / 8 859 |
| Webbplats | |
| www | |
| Finlands politik Politiska partier Val | |
Centern i Finland (finska Suomen Keskusta, Kesk.) är ett politiskt parti i Finland. Centern är precis som Svenska folkpartiet en del av det europeiska partiet Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE). Det är ett betydligt större och starkare centerparti än de norska och svenska motsvarigheterna (Senterpartiet respektive Centerpartiet). Fram till 1965 hette partiet Agrarförbundet (finska Maalaisliitto) och 1965–1988 var namnet Centerpartiet (cp) (finska Keskustapuolue). Det har ingått i många av efterkrigstidens koalitionsregeringar och tidvis haft statsministerposten. Partet har omväxlande samarbetat åt höger (Samlingspartiet) och åt vänster (huvudsakligen Socialdemokraterna).
Historik
Det som från början hette Agrarförbundet bildades 1906 i samband med att den finska lantdagen reformerades så att ståndslantdagen ersattes av ett enkammarparlament med partival. På den tiden var Finland en autonom del av det ryska riket. När Finland 1917 hade vunnit sin självständighet, kom Agrarförbundet att redan från början vara ett av landets dominerande partier.
Under det första självständighetsåret ingick Agrarförbundet i Svinhufvuds och Paasikivis samlingsregeringar men kom under 1920-talet att samarbeta i mitten med huvudsakligen Framstegspartiet och Svenska folkpartiet. I presidentvalet 1919 stödde partiet Framstegspartiets kandidat K.J. Ståhlberg, som blev vald till president. Kyösti Kallio blev partiets första statsminister 1922 och i presidentvapet 1925 blev agraren Lauri Kristian Relander vald till president.
En känd centerpolitiker har varit Urho Kekkonen, som först var justitieminister, därefter statsminister i några omgångar och sedan en mycket långvarig och populär president (1956–1981). Även presidenterna Lauri Kristian Relander (1925–1931) och Kyösti Kallio (1937–1940) kom från partiets led. Andra kända partimedlemmar har varit Johannes Virolainen, Ahti Karjalainen, Paavo Väyrynen, Esko Aho, Anneli Jäätteenmäki med flera.
Centern i Finland innehade statsministerposten mellan 2003 och 2011. Som nyvald partiledare övertog Mari Kiviniemi statsministerposten och bildade ny regering 22 juni 2010. Hennes företrädare som partiordförande och statsminister var partikollegan Matti Vanhanen som suttit sedan 2003. Vanhanens första regering var en koalition bestående av Centern, socialdemokraterna och Svenska Folkpartiet, medan han efter valet 2007 i stället bildade sin andra regering tillsammans med Samlingspartiet, Svenska folkpartiet och Gröna förbundet. 2011 tog Samlingspartiets Jyrki Katainen över statsministerposten. Nästa centerstatsminister var Juha Sipilä (2015-2019). Sedan 2023 är partiet i opposition.
Organisation
Centern i Finland har enligt egen uppgift över 200 000 medlemmar, vilket är fler än övriga finska partier tillsammans. Partistämman sammanträder vanligen vartannat år. Mellan partistämmorna ansvarar partidelegationen för partiets verksamhet, och under den finns partistyrelsen som sammanträder varje månad.
Centern har cirka 3 000 lokalavdelningar, som representerar stadsdelar och byar. Partiet har ett antal sidoorganisationer i ungdomsförbundet Centerungdomens Förbund i Finland, studentförbundet Centerns studentförbund, kvinnoförbundet Centerkvinnornas Förbund samt en organisation för journalister, Centerjournalisternas Förbund. Ungdomsförbundet, studentförbundet och kvinnoförbundet är alla likvärdiga med partiets lokalföreningar i partiets politiska och organisatoriska verksamhet.
Nuvarande partitopp
Annika Saarikko, partiordförande
Petri Honkonen, vice ordförande
Markus Lohi, vice ordförande
Riikka Pakarinen, vice ordförande
Riikka Pirkkalainen, partisekreterare
(c) Santeri Viinamäki, CC BY 4.0Antti Kurvinen, ordförande i riksdagsgruppen- Eeva Kalli, vice ordförande i riksdagsgruppen
Hanna-Leena Mattila, vice ordförande i riksdagsgruppen
Partiets internationella relationer
Partiet är medlem i Liberal International och Alliansen liberaler och demokrater för Europa.[1]
Valresultat
Riksdagsval
| Kommunalval
| Europaparlamentsval
|
Presidentval
| Direkt val (1991–) | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Kandidat | Omgång 1 | Omgång 2 | Vald | ||||
| Röster | % | # | Röster | % | # | |||
| 1994 | Paavo Väyrynen | 623 415 | 19,5 | 3:e | Nej | |||
| 2000 | Esko Aho | 1 051 123 | 34,4 | 2:a | 1 540 803 | 48,4 | 2:a | Nej |
| 2006 | Matti Vanhanen | 561 555 | 18,6 | 3:e | Nej | |||
| 2012 | Paavo Väyrynen | 536 555 | 17,5 | 3:e | Nej | |||
| 2018 | Matti Vanhanen | 122 383 | 4,1 | 5:e | Nej | |||
| 2024 | Olli Rehn[a] | 496 518 | 15,3 | 4:e | Nej | |||
Anmärkningar
- ^ Rehn kandiderar även genom en valmansförening.
Källor
- ^ Steed, Michael; Humphreys, Peter (1988). ”Identifying liberal parties”. i Kirchner, Emil Joseph. Liberal Parties in Western Europe. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 411. ISBN 978-0-521-32394-9. http://books.google.com/books?id=9IrE08SV1wEC
- ^ [a b c d e f g h i j] ”120 -- Riksdagsvalen 1983-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__evaa/020_evaa_2019_tau_120.px/. Läst 15 november 2021.
- ^ [a b c d e f g h i j k] ”1.2. Kommunalvalen 1976-2017, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/020_kvaa_2017_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.
- ^ ”5. Kommunalvalet 2021 - valresultat, röstning / 12wy -- Kommunalvalet partiernas väljarstöd, 2021”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/statfin_kvaa_pxt_12wy.px/. Läst 15 november 2021.
- ^ [a b c d e f] ”102 -- 1.2. Europaparlamentsvalet 1996-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__euvaa/020_euvaa_2019_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.
| |||||
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IxuLens, Licens: CC BY-SA 4.0
Petri Honkonen, Member of Parliament at Parliament of Finland
Författare/Upphovsman: Kaihsu Tai, Licens: CC BY-SA 3.0
A stall for Keskusta on street Kauppakatu, Jyväskylä.
Placeholder image female (silver).
.jpg)
Författare/Upphovsman: Ras, Licens: CC BY-SA 3.0
Finnish Member of the European Parliament (since 2009 election) Riikka Manner (in foreground) with Rieti Jauhiainen (kok., in center) and Michael Laakasuo (vihr., on right) in Kuopio, September 13, 2006. The trio ran for the Finnish Parliament in 2007 election.
Logo of the Centre of Finland
Författare/Upphovsman: FinnishGovernment, Licens: CC BY 2.0
Hallitus ja hallituspuolueiden eduskuntaryhmät kokoontuivat yhteiseen ilmastokokoukseen Helsingin Vuosaareen. © Laura Kotila | valtioneuvoston kanslia
Författare/Upphovsman: Maisteri2019, Licens: CC BY-SA 4.0
Hanna-Leena Mattila Helsingissä kesäkuussa 2019 Hanna-Leena Mattila i Helsingfors juni 2019
Tasavallan presidentti Lauri Kristian Relander ja Kyösti Kallio voimistelujuhlia seuraamassa.
.jpg)
Författare/Upphovsman: Lauri Heikkinen / valtioneuvoston kanslia, Licens: CC BY 2.0
Annika Saarikko