Cecilia Fröding

Cecilia Fröding
Född11 augusti 1855[1][2]
Karlstads stadsförsamling[3][1], Sverige
Död25 december 1914[4] (59 år)
Uppsala församling[4], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningTecknare, pedagog
FöräldrarFerdinand Fröding
Emilia Fröding[6]
SläktingarGustaf Fröding (syskon)[3][1]
Redigera Wikidata
Porträtt av Albert Engström, Verner von Heidenstam, Albert Engström och Cecilia Fröding (1896)

Märta Kristina Cecilia Fröding, född 11 augusti 1855 i Alster, Värmland, död 25 december 1914, var en svensk lärare och tecknare.

Hon var dotter till löjtnanten Ferdinand Fröding och Emalia Agardh samt syster till Gustaf Fröding. Under ett par år var hon även förlovad med en tysk jurist men hon bröt upp förlovningen.

Fröding arbetade under många år som lärare vid Eva Rodhes skola i Göteborg. Liksom fadern och brodern ägde hon en artistisk begåvning, som konstnär har hon bland annat tecknat ett porträtt av brodern som ingick som en illustration i Henry Olssons bok Fröding. Ett diktarporträtt. Hennes konstverk Flicka som blåser på en sked visades på konstutställningen Mitt käraste konstverk i Umeå 1941.

När brodern visade sina sjukliga tendenser ägnade hon sitt liv för att hjälpa honom med vården och de bodde en tid tillsammans på Bangårdsgatan i Uppsala. Det var hon som fick in Gustaf på Uppsala hospital under professor Frey Svensons vård.

Brodern Gustaf skapande dikten Sagoförtäljerskan som en hyllning till henne. Fröding är representerad med en teckning vid Värmlands museum.[7] Syskonen är begravda på Uppsala gamla kyrkogård.[8]

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Brunskog (S) AI:35 (1881-1890) Bild 129 / sid 117 (AID: v10541.b129.s117, NAD: SE/VA/13065), husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, doi: 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 00305946, omnämnd som: Cecilia Fröding.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, omnämnd som: Märta Kristina Cecilia, f. 1855 i Karlstad Värmlands län, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11632/F/12 (1910-1918), bildid: 00150929_00253, sida 250, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, omnämnd som: Fröding, Cecilia, läs online, läst: 2 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Anna Eliana Emilia Fröding 1827-03-01 — 1887-09-02 Poet, skribent, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: EmiliaFroding, läst: 2 december 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Värmlands museum
  8. ^ ”Fröding, Cecilia”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/b95bd02f-7a18-49ac-9466-80712fb1ca15. Läst 15 september 2023. 
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Cecilia Fröding from photo Nittiotalisterna (cropped).jpg
Efter Heidenstams bröllop på Blå Jungfrun 1896 har några av 1890-talets mest kända konstnärer samlats för fotografering. Från vänster: Kritikern Edvard Alkman, målaren Gustaf Ankarcrona, författaren Gustaf Fröding, Heidenstams unga hustru Olga Wiberg, författaren Verner von Heidenstam. Sittande: Cecilia Fröding och konstnären Albert Engström.
Nittiotalisterna.jpg
Efter Heidenstams bröllop på Blå Jungfrun 1896 har några av 1890-talets mest kända konstnärer samlats för fotografering. Från vänster: Kritikern Edvard Alkman, målaren Gustaf Ankarcrona, författaren Gustaf Fröding, Heidenstams unga hustru Olga Wiberg, författaren Verner von Heidenstam. Sittande: Cecilia Fröding och konstnären Albert Engström.