Cecilia (helgon)
Sankta Cecilia | |
Sankta Cecilia Målning av Simon Vouet. | |
Jungfru, Martyr | |
---|---|
Född | cirka 200 Rom |
Död | cirka 230 Rom |
Vördas inom | Romersk-katolska kyrkan |
Helgedom | Santa Cecilia in Trastevere i Rom |
Helgondag | 22 november |
Attribut | Avbildas spelande orgel, piano eller något annat musikinstrument |
Skyddshelgon för | Musiker, tonsättare, sångare; Albi |
Sankta Cecilia är inom Romersk-katolska kyrkan ett romerskt helgon som led martyrdöden i början av 200-talet (troligen år 230)[1].
Hon är kyrkomusikens skyddshelgon och firas den 22 november. Hon är också de blindas skyddshelgon.
Biografi
Det finns inte några historiskt säkerställda uppgifter om Cecilia. Såväl när hon levde som uppgifter om hennes liv är osäkra. Det verkar ha funnits flera personer med namnet under antiken vilka den tidiga kyrkan vördade som helgon. Enligt legenden skulle Cecilia ha tillhört en kristen senatorsfamilj i Rom, ha blivit bortgift med en hednisk adelsman, Valerianus, och övertalat honom att de skulle leva ett kyskt äktenskap, genom att berätta att en svartsjuk[a] ängel vakade över hennes kropp.
Sedan maken kristnats av påve Urban I skall paret ha krönts med rosor och liljor av ängeln. Paret skall enligt samma legend ha lidit martyrdöden senare under förföljelsen av kristna. Cecilia skall innan hon avled ha ordnat så att hennes hem inrättades till en plats för gudstjänst, medveten om att hon gick mot döden. Hon dömdes till döden för sin kristna tro. Sedan bödlarna misslyckats med att dränka henne i hennes badhus, halshöggs hon.
Hennes kvarlevor förvarades först i Sankt Calixtus katakomber, dit Urban I skall ha fört dem, men sedan 800-talet förvaras hennes reliker i basilikan Santa Cecilia i Trastevere i Rom.[1]
Inom bildkonsten framställs Sankta Cecilia ofta spelande på en orgel.[1] Kompositören Charles Gounod skrev 1855 en mässa till Sankta Cecilia.[2]
Referenser i populärkultur
- Romersk-katolska kyrkan i Sverige använder en sångbok som heter Cecilia.
- Lotta Pedersen och Göran Folkestad kom på andra plats i Melodifestivalen 1984 med sången Sankta Cecilia. Denna sång handlar om helgonet Sankta Cecilia och hyllar glädje genom musik, men utan direkt religiösa inslag.
- Ceciliakören är ett vanligt namn på körer bland annat inom Svenska kyrkan.
Kommentarer
- ^ Svartsjuk som i helig svartsjuka (rättfärdigt ivrande för en gudomlig rätt), ej att förväxla med självisk svartsjuka (orättfärdigt ivrande för en mänsklig avund).
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Bonniers stora lexikon, På CD-rom 2000
- ^ Charles Gounod, Masses..., sidan läst 29 april 2008
Webbkällor
- ”St. Cecilia”. Catholic Encyclopedia. New Advent. http://www.newadvent.org/cathen/03471b.htm. Läst 23 november 2017.
- ”Santa Cecilia, vergine e martire”. Santi e Beati. http://www.santiebeati.it/dettaglio/25350. Läst 23 november 2017.
Tryckta källor
- Farmer, David Hugh (1992) (på engelska). The Oxford Dictionary of Saints. Oxford Reference (3 ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 91–92. ISBN 0-19-283069-4
- The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God. 6th ed. London: Cassell 1994. ISBN 0-304-34357-9
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Cecilia (helgon).
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Stefano Maderno , Licens: CC BY-SA 3.0