Cc (ånglok)

Cc
Cc404.jpg
Cc 404 i Gävle 2015.
Tillverkningsår1892-1905
Byggt antal84
Axelföljd2'B
Effekt577 ihk
Största tillåtna hastighet90 km/h
Startdragkraft3750 kg
Cd
Tillverkningsår1920-31
Byggt antal48
Axelföljd2'B
Effekt748 ihk
Största tillåtna hastighet90 km/h
Startdragkraft4100 kg

Cc-loken var en serie ånglok, av typen tenderlok, som användes av Statens Järnvägar (SJ). Loken levererades till största delen av Nydqvist och Holm AB (NOHAB), samt några exemplar kom från Motala Verkstad AB[1]. De användes till att dra snälltåg[2][3][4] från år 1892[1]. Fram till år 1906 var Cc-loken de främsta snälltågsloken inom SJ.[3]

Allt eftersom snälltågen blev tyngre blev man tvungen att koppla två Cc-lok efter varann för att täcka dragkrafts- och effektbehoven.[3] Cc-loken var ursprungligen byggda för våt ånga, men 48 lok kom att byggas om för överhettad ånga[1][5].

Lok med överhettning tilldelades littera Cd[1][6]. Fem st Cb-lok från år 1886 byggdes om till Cc-lok[1]. Ett av Cb-loken kom att genomgå en livscykel både som littera Cb, -Cc och -Cd[1][6]. Under perioden 1905–20 fanns som mest 84 lok littererade som Cc[1]. Det sista Cc-loket slopades 1932[1], och det sista Cd-loket slopades inte förrän 1969[6], dock avställt sedan 1945[6]. Ett Cc-lok finns bevarat vid Järnvägsmuseet i Gävle.

Historisk logg[1][6][7]

TidsperiodHändelse
1892-1903Leverans av 79 st Cc-lok från NOHAB och Motala Verkstad till SJ.
1903-055 st Cb-lok från år 1886 byggs om till Cc-lok.
1920-3148 st Cc-lok byggs om för överhettning och littereras Cd.
1922-32Slopning av Cc-lok som inte byggts om för överhettning.
1922-37Slopning av 29 st Cd-lok.
19291 st Cc-lok (nr 404) överförs till Sveriges Järnvägsmuseum.
19332 st Cd-lok avyttras till Stockholm-Nynäs Järnväg (SNJ).
19363 st Cd-lok avyttras till Varberg-Borås-Herrljunga Järnväg (VBHJ).
19371 st Cd-lok avyttras till SNJ. (A)
19403 st Cd lok återgår till SJ från VBHJ.
1942SJ:s Cd-lok (16 st) littereras om till C-lok. (B)
1944-459 st SJ-lok avställs.
1947-69Slopning av SJ-loken.
1950-56Slopning av 2 st SNJ-loken. (C)

(A) Detta lok, Cd nr 747, var under perioden 1924-31 temporärt utrustad med Anderberg rökskåpsöverhettning, och littererades Cd2.
(B) Flera andra loktyper inom SJ har littererats som C-lok. Fd Cd kan inofficiellt betecknas C(II).
(C) Uppgifter om det tredje SNJ-lokets öde saknas.

Tabell, huvuddata för lok[1][2][3][4]

LitteraCcCd
Axelanordning och spårviddAxelanordning2'B2'B
Spårvidd1435 mm1435 mm
HjuldiametrarLöphjulokändokänd
Drivhjul1880 mm1880 mm
CylindrarAntal22
Diameter420 mm420 mm
Slaglängd559 mm559 mm
Ångans arbetssättTyp av ångaVåtÖverhettad
ExpansionEnkelEnkel
PannaRostyta1,97 m21,97 m2
Eldyta, total96,9 m2 (A)80,5 m2 (B)
Överhettningsyta-19,2 m2 (C)
Ångtryck11 kg/cm212 kg/cm2 (D)
VikterMaterialvikt, endast lok37400 kg39400 kg
Tjänstevikt, endast lok41100 kg42900 kg (E)
Tjänstevikt, lok + tender73800 kg75600 kg
Adhesionsvikt26500 kg26900 kg (E)
Största axeltryck13300 kg13500 kg
DimensionerLängd över buffertar15305 mm15430 mm
Hjulbas12080 mm12080 mm
Tillkopplad tenderLitteraCC
PrestandaStartdragkraft3750 kg4100 kg (E)
Största tillåtna hastighet90 km/h90 km/h
Indikerad effekt577 ihk (F) (H)748 ihk (G) (H)

(A) Höjer[2] anger 98,0 m2.
(B) Höjer[2] anger 80,2 m2.
(C) Höjer[2] anger 20,0 m2.
(D) Höjer[2] och Svenska Lok[6] anger 11 kg/cm2.
(E) Höjer[2] anger samma värde som för Cc-loket.
(F) Värdet är beräknat enligt Höjer[8] och gäller vid den gynnsammaste hastighetet (85 km/h) och normal rostansträngning.
(G) Värdet är beräknat enligt Höjer[8][9]och gäller vid den största tillåtna hastigheten (90 km/h) och normal rostansträngning. Teoretiskt ligger den gynnsammaste hastigheten vid 122 km/h, och där blir den indikerade effekten 785 ihk.
(H) Värdet antar att loket saknade matarvattenförvärmare[10].

Tabell, huvuddata för tillkopplad tender[4][3]

Tender littera C
Axelanordning3
Hjuldiameter1100 mm
VikterMaterialvikt13500 kg
Tjänstevikt32700 kg
Största axeltryck11300 kg
FörrådKol5200 kg
Vatten14000 liter

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g h i j] ”SJ Littera Cc”. http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Cc&typenr=. Läst 2 januari 2018. 
  2. ^ [a b c d e f g] Höjer, Elis (1921). ”Historik”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 96-97 
  3. ^ [a b c d e] ”Rullande Materiel”. Statens Järnvägar 1906-1931. "Andra bandet". Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. 1931. sid. 445-448 
  4. ^ [a b c] ”Del I. Ånglokomotiv och tendrar”. Illustrerad förteckning över Statens Järnvägars lokomotiv (Andra upplagan). Kungliga Järnvägsstyrelsen, Maskinbyrån. 1927. sid. 2-3 
  5. ^ Höjer, Elis (1921). ”Historik”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 84 
  6. ^ [a b c d e f] ”SJ Littera Cd”. http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Cd&typenr=. Läst 2 januari 2018. 
  7. ^ ”SJ Littera C (II)”. http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=C&typenr=2. Läst 2 januari 2018. 
  8. ^ [a b] Höjer, Elis (1921). ”Stycke 1251. Gynnsammaste hastigheten och lokomotivets effekt”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 573-574 
  9. ^ Höjer, Elis (1921). ”Stycke 1255. Effektkurva”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 578-579 
  10. ^ Höjer, Elis (1921). ”Stycke 1250. Pannans ångbildningsförmåga”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 572-573 

Media som används på denna webbplats

Cc404.jpg
Författare/Upphovsman: Nosslrac, Licens: CC BY-SA 4.0
SJ Cc 404 in Gävle, 2015.