Cassini-Huygens

För andra betydelser, se Cassini (olika betydelser).
Cassini-Huygens
Cassini går in i bana runt Saturnus 2004
Cassini går in i bana runt Saturnus 2004
StatusAvslutad
TypKretsare
OrganisationNASA, ESA, ASI
NSSDC-ID1997-061A[1]
Uppdragets varaktighet19 år och 328 dagar
Sista kontakt15 september 2017, 11:55 UTC
Uppskjutning
UppskjutningsplatsCape Canaveral SLC-40
Uppskjutning15 oktober 1997, 08:43:00 UTC
UppskjutningsfarkostTitan IV
Omloppsbana runt Saturnus
Gick in i bana1 juli 2004, 02:48 UTC
Förbiflygning av Venus
Datum26 april 1998,
24 juni 1999
Förbiflygning av Jorden
Datum18 augusti 1999, 03:28 UTC
Förbiflygning av 2685 Masursky
Datum23 januari 2000
Förbiflygning av Jupiter
Datum30 december 2000
Egenskaper
Massa2 523 kg
Effekt880 watt
Cassinis väg till Saturnus

Cassini-Huygens var ett forskningsprojekt som bestod av rymdsonden Cassini och landaren Huygens vilka skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan. Bakom projektet stod NASA, ESA och det italienska rymdorganet Agenzia Spaziale Italiana (ASI).

Namn

Cassini-Huygens är uppkallad efter Giovanni Domenico Cassini som upptäckte de fyra månarna Tethys, Dione, Rhea och Japetus samt Christiaan Huygens som upptäckte Titan.

Instrument

Sverige bidrog till projektet med ett instrument på Cassini för mätning av rymdplasma från Institutet för rymdfysik i Uppsala. Instrumentet har bland annat använts för att utforska den yttersta av ringarna runt Saturnus[2] och gasutflöden från Titan[3].

Expeditionen

Cassinis uppdrag var att undersöka Saturnus samt de 31 kända månarna under fyra år.

Cassini-Huygens sköts upp med en Titan IV-raket från Cape Canaveral Air Force Station SLC-40 den 15 oktober 1997 och gick in i omloppsbana runt Saturnus den 1 juli 2004. Resan var på 3,5 miljarder kilometer och tog knappt sju år.

På sin väg till Saturnus flög den förbi Venus, Jorden, 2685 Masursky och Jupiter. Vid passagen av Jupiter sände den 26 000 bilder[källa behövs] tillbaka till jorden. De minsta detaljerna den kunde se på ytan var av storleken 60 kilometer.

Huygens främsta syfte var att genomföra en landning på månen Titan och med ett antal avancerade instrument undersöka atmosfären under den cirka två timmar långa nedstigningen. Huygens landade på Titan den 14 januari 2005.

Förlängning

NASA meddelade den 3 februari 2010 att expeditionen hade förlängts i tiden en andra gång. Expeditionen var initialt planerad att pågå till 2008, men förlängdes en första gång till 2010 för att sedan fortgå till 2017.[4]

Grand Finale

Under 2017 gick projektet in i en fas som kallats "Grand Finale". Cassinis bana justerades så att sonden skulle göra 22 passager mellan Saturnus atmosfär och Saturnus ringar, för att slutligen gå in i atmosfären och förstöras, vilket beräknades inträffa 15 september 2017. [5] Den 15 september 2017 klockan 11:55 UTC, tappades, som planerats, kontakten med Cassini efter nästan 20 år i rymden. [6]

Passeringar

MåneDatum (UTC)Höjd (km)
Phoebe11 juni 2004, 19:331 997
Titan26 oktober 2004, 15:301 200
Titan13 december 2004, 11:381 200
Sonderna
separeras		25 december 2004, 02:00
Japetus1 januari 2005, 02:2865 000
Titan14 januari 2005, 11:1260 000
Titan15 februari 2005, 06:581 577
Enceladus17 februari 2005, 03:301 176
Enceladus9 mars 2005, 09:08500
Titan31 januari 2005, 20:052 402
Titan16 april 2005, 19:121 025
Enceladus14 juli 2005, 19:58175
Mimas2 augusti 2005, 04:0148 842
Titan22 augusti 2005, 08:533 758
Titan7 september 2005, 08:011 025
Tethys24 februari 2005, 01:361 500
Hyperion26 september 2005, 01:46500
Dione11 oktober 2005, 17:59500
Titan28 oktober 2005, 04:041 451
Rhea26 november 2005, 22:37500
Titan26 december 2005, 18:5910 409
Titan15 januari 2006, 11:412 043
Titan27 februari 2006, 08:251 813
Titan19 mars 2006, 00:061 951
Titan30 april 2006, 20:581 855
Titan20 maj 2006, 12:181,879
Titan2 juli 2006, 09:211 906
Titan22 juli 2006, 00:25950
Titan7 september 2006, 20:13950
Titan23 september 2006, 18:54950
MåneDatum (UTC)Höjd (km)
Titan9 oktober 2006, 17:25950
Titan25 oktober 2006, 15:53950
Titan12 december 2006, 11:37950
Titan28 december 2006, 10:021 500
Titan13 januari 2007, 08:36950
Titan29 januari 2007, 07:132 726
Titan22 februari 2007, 03:10950
Titan10 mars 2007, 01:47950
Titan26 mars 2007, 00:21950
Titan10 april 2007, 22:57950
Titan26 april 2007, 21:31950
Titan12 maj 2007, 20:08950
Titan28 maj 2007, 18:512 426
Titan13 juni 2007, 17:46950
Tethys27 juni 2007, 19:5115 859
Titan29 juni 2007, 17:021 944
Titan19 juli 2007, 00:371 300
Rhea30 augusti 2007, 01:285 116
Titan31 augusti 2007, 06:353 212
Japetus10 september 2007, 12:341 227
Titan2 oktober 2007, 04:54950
Titan19 november 2007, 00:58950
Titan5 december 2007, 00:061 300
Titan20 december 2007, 22:53950
Titan5 januari 2008, 21:25950
Titan22 februari 2008, 17:39950
Enceladus12 mars 2008, 19:071 000
Titan25 mars 2008, 14:35950
Titan12 maj 2008, 10:10950
Titan28 maj 2008, 08:331 348
Janus30 juni 2008, 08:5830 000

Förlängt uppdrag

MåneDatum (UTC)Höjd (km)
Titan31 juli 2008, 02:131 613
Enceladus11 augusti 2008, 21:0654
Enceladus9 oktober 2008, 19:0725
Pallene17 oktober 2008, 02:5829 000
Enceladus31 oktober 2008, 17:15197
Titan3 november 2008, 17:351 100
Titan19 november 2008, 15:561 023
Titan5 december 2008, 14:26960
Titan21 december 2008, 13:00970
Titan7 februari 2009, 08:51960
Titan27 mars 2009, 04:44960
Titan4 april 2009, 01:484 150
Titan20 april 2009, 00:213 600
Titan5 maj 2009, 22:543 244
Titan21 maj 2009, 21:27965
Titan6 juni 2009, 20:00965
Titan22 juni 2009, 18:33955
Titan8 juli 2009, 17:04965
Titan24 juli 2009, 15:34955
MåneDatum (UTC)Höjd (km)
Titan9 augusti 2009, 14:04970
Titan25 augusti 2009, 12:52970
Titan12 oktober 2009, 08:361 300
Enceladus2 november 2009, 07:4299
Enceladus21 november 2009, 02:101 603
Titan21 december 2009, 01:034 850
Titan28 december 2009, 00:17955
Titan12 januari 2010, 23:111 073
Calypso13 februari 2010, 11:4521 000
Rhea2 mars 2010, 17:41101
Helene3 mars 2010, 13:411 823
Dione7 april 2010, 05:16503
Enceladus28 april 2010, 00:1199
Enceladus28 april 2010, 00:11198
Titan28 april 2010, 00:111 400
Titan5 juni 2010, 02:262 044
Titan21 juni 2010, 01:27880
Titan7 juli 20101 005
Enceladus13 augusti 20102 554

Andra förlängningen

MåneDatum (UTC)Höjd (km)
Enceladus30 november 201048
Enceladus21 december 2010, 01:0848
Rhea11 januari 2011, 04:5376
Titan18 februari 2011, 16:043 651
Telesto20 mars 201110 000
Titan8 maj 2011, 22:541 873
Titan20 juni 20111 359
Pallene14 september 201126 000
Enceladus1 oktober 201199
Enceladus19 oktober 20111 231
Enceladus6 november 2011496
Dione12 december 2011, 09:3999
Titan13 december 20113 586
Titan19 februari 20123 803
Enceladus27 mars 201274
Enceladus14 april 201274
Enceladus2 maj 201274
Telesto20 maj 201211 000
Methone20-21 maj 20121 900
Titan22 maj 2012955
Titan7 juni 2012959
Titan24 juli 20121 012
Titan26 september 2012, 14:36956
Titan13 november 2012, 10:22973
Titan29 november 2012, 08:571 014
Titan17 februari 2013, 01:571 978
Rhea9 mars 2013, 18:17997
Titan5 april 2013, 21:441 400
Titan23 maj 2013, 17:33970
Titan10 juli 2013, 13:22964
Titan26 juli 2013, 11:561 400
Titan12 september 2013, 07:441 400
MåneDatum (UTC)Höjd (km)
Titan14 oktober 2013, 04:56961
Titan1 december 2013, 00:411 400
Titan1 januari 2014, 22:001 400
Titan2 februari 2014, 19:131 236
Titan6 mars 2014, 16:271 500
Titan7 april 2014, 13:41963
Titan17 maj 2014, 16:122,994
Titan18 juni 2014, 13:283 659
Titan21 augusti 2014, 08:09964
Titan22 september 2014, 05:231,400
Titan24 oktober 2014, 02:411,013
Titan10 december 2014, 22:27980
Titan12 februari 2015, 17:081 200
Titan16 mars 2015, 14:302 274
Titan7 maj 2015, 22:502 722
Dione16 juni 2015, 16 20:12516
Dione17 augusti 2015, 18:33474
Titan28 september 2015, 21:371 036
Enceladus14 oktober 2015, 10:421 839
Enceladus28 oktober 2015, 15:2349
Epimetheus6 december 20152 616
Prometheus6 december 201521 000
Aegaeon19 december 20152 556
Enceladus19 december 2015, 17:495 000
Titan1 februari 2016, 01:011 400
Titan16 februari 2016, 23:521 018
Titan4 april 2016, 19:48990
Titan6 maj 2016, 17:01971
Titan7 juni 2016, 14:13975
Titan25 juli 2016, 10:05976
Titan27 september 2016, 04:231 736
Titan14 november 2016, 00:021 582

Källor

Fotnoter

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1997-061A. Läst 1 april 2020. 
  2. ^ Nya fenomen kring Saturnus, pressmeddelande från Institutet för rymdfysik 13 september 2005
  3. ^ Titan förlorar sin atmosfär, pressmeddelande från Institutet för rymdfysik 13 maj 2005; baserat på artikeln Cassini Measurements of Cold Plasma in the Ionosphere of Titan av J.-E. Wahlund et al., Science, vol. 308, no. 5724, 13 maj 2005
  4. ^ Saturn mission 'extended again', BBC den 3 februari 2010.
  5. ^ Cassini: The Grand Finale
  6. ^ ”Cassini: Mission to Saturn: About the Mission”. Cassini: The Grand Finale. https://saturn.jpl.nasa.gov/mission/about-the-mission/summary/. Läst 15 september 2017. 

Externa länkar

Saturnus
Geografi
Dragon Storm · Saturnus hexagon · Ringar · Magnetosfär · Stora vita fläcken
Månar
Aegaeon · Aegir · Albiorix · Anthe · Atlas · Bebhionn · Bergelmir · Bestla · Calypso · Daphnis · Dione · Enceladus · Epimetheus · Erriapo · Farbauti · Fenrir · Fornjot · Greip · Hati · Helene · Hyperion · Hyrrokkin · Ijiraq · Janus · Japetus · Jarnsaxa · Kari · Kiviuq · Loge · Methone · Mimas · Mundilfari · Narvi · Paaliaq · Pallene · Pan · Pandora · Phoebe · Polydeuces · Prometheus · Rhea (ringar) · S/2004 S 3 · S/2004 S 4 · S/2004 S 6 · S/2004 S 7 · S/2004 S 12 · S/2004 S 13 · S/2004 S 17 · S/2006 S 1 · S/2006 S 3 · S/2007 S 2 · S/2007 S 3 · S/2009 S 1 · Siarnaq · Skathi · Skoll · Surtur · Suttungr · Tarqeq · Tarvos · Telesto · Tethys · Titan · Thrymr · Ymir
Utforskningen
av Saturnus
Historiska
och nutida
Framtida
Kolonisering av Saturnus
Astronomi
Andra ämnen
Saturnuskorsande asteroider · Saturnus i fiktion
Solsystemet
Venus
Geografi
Atmosfär · Berg · Kratrar · Slätter · Vulkaner
Utforskning
Historiska
och nutida
Framtida
Kolonisering · Terraformering
Astronomi
Transit
Måne
Andra ämnen
Venuskorsande asteroider · Venus i fiktion · VEEGA
Solsystemet
Jupiter
Månar
Inre månar
Galileiska
Yttre månar
Aitne · Ananke · Aoede · Arche · Autonoe · Callirrhoe · Carme · Carpo · Chaldene · Cyllene · Dia · Eirene · Elara · Erinome · Euanthe · Eukelade · Eupheme · Euporie · Eurydome · Harpalyke · Hegemone · Helike · Hermippe · Himalia · Iocaste · Isonoe · Kale · Kallichore · Kalyke · Leda · Lysithea · Megaclite · Mneme · Orthosie · Pasiphae · Pasithee · Philophrosyne · Praxidike · Sinope · Sponde · Taygete · Thelxinoe · Themisto · Thyone · Kore · Herse · S/2003 J 2 · S/2003 J 4 · S/2003 J 9 · S/2003 J 10 · S/2003 J 12 · S/2003 J 16 · S/2003 J 18 · S/2003 J 19 · S/2003 J 23 · S/2010 J 1 · S/2010 J 2 · S/2011 J 1 · S/2011 J 2 · S/2016 J 1 · S/2017 J1
Utforskningen
av Jupiter
Personer
Rymdsonder
Historiska
Pågående
Framtida
Geografi
Astronomi
Transit
Andra ämnen
Jupiterkorsande asteroider · Jupiter i fiktion
Solsystemet

Media som används på denna webbplats

Venus-real color.jpg
Venus in real colors, processed from clear and blue filtered Mariner 10 images.

Source images are in the public domain (NASA)

Images processed by Ricardo Nunes, downloaded from http://www.astrosurf.com/nunes/explor/explor_m10.htm
Full Disk of Saturn.jpg
NASA's Voyager 1 took this photograph of Saturn on Oct. 18, 1980, 34 million kilometers (21.1 million miles) from the planet. The photograph was taken on the last day that Saturn and its rings could be captured within a single narrow-angle camera frame as the spacecraft closed in on the planet for its nearest approach on Nov. 12. Dione, one of Saturn's inner satellites, appears as three color spots just below the planet's south pole. An abundance of previously unseen detail is apparent in the rings. For example, a gap in the dark, innermost ring, called the C-ring or crepe ring, is clearly shown. Material is seen within the relatively wide Cassini Division, separating the middle, B-ring from the outermost ring, the A-ring. The Encke Division is shown near the outer edge of the A-ring. The detail in the rings' shadows cast on the planet is of particular interest: the broad, dark band near the equator is the shadow of the B-ring; the thinner, brighter line is just to the south of the shadow of the less dense A-ring.
Jupiter.jpg
Original Caption Released with Image: This processed color image of Jupiter was produced in 1990 by the U.S. Geological Survey from a Voyager 2 image captured in 1979. The colors have been enhanced to bring out detail. Zones of light-colored, ascending clouds alternate with bands of dark, descending clouds. The clouds travel around the planet in alternating eastward and westward belts at speeds of up to 540 kilometers per hour. Tremendous storms as big as Earthly continents surge around the planet. The Great Red Spot (oval shape toward the lower-left) is an enormous anticyclonic storm that drifts along its belt, eventually circling the entire planet.
Cassini interplanet trajectory.svg
Cassini's Interplanetary trajectectory, converted to SVG by timecop from NASA.gov
Cassini Saturn Orbit Insertion.jpg
Original Caption Released with Image: This is an artists concept of Cassini during the Saturn Orbit Insertion (SOI) maneuver, just after the main engine has begun firing. The spacecraft is moving out of the plane of the page and to the right (firing to reduce its spacecraft velocity with respect to Saturn) and has just crossed the ring plane. The SOI maneuver, which is approximately 90 minutes long, will allow Cassini to be captured by Saturn's gravity into a five-month orbit. Cassini's close proximity to the planet after the maneuver offers a unique opportunity to observe Saturn and its rings at extremely high resolution.