Carolyn Bertozzi
Carolyn Bertozzi  | |
 | |
| Född | 10 oktober 1966[1] (56 år) Boston, Massachusetts, USA |
|---|---|
| Medborgarskap | USA[2] |
| Utbildad vid | Harvard University University of California, Berkeley University of California, San Francisco Lexington High School |
| Sysselsättning | Kemist[3][4][5], universitetslärare, biokemist, akademiker |
| Arbetsgivare | University of California, Berkeley University of California, San Francisco Stanforduniversitetet |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i kemi 2022 Wolfpriset i kemi 2022 Se lista | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Carolyn Ruth Bertozzi, född 10 oktober 1966 i Boston i Massachusetts, är en amerikansk kemist verksam vid Stanford University.
Bertozzis forskning har bland annat kretsat kring kemiska reaktioner i levande celler och organismer.[6][7] Hon tilldelades Nobelpriset i kemi 2022, tillsammans med Morten Meldal och Karl Barry Sharpless, för utvecklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.[8]
Biografi
Bertozzi är dotter till en professor i fysik på Massachusetts Institute of Technology och växte upp i en akademisk miljö i Lexington. Hon studerade biologi och kemi vid Harvard University och doktorerade i kemi vid University of California i Berkeley år 1993[9] med avhandlingen Synthesis and biological activity of carbon-linked glycosides.
Efter en period som postdoktor blev hon docent, och senare professor vid samma universitet. År 2000 utnämndes hon till professor i molekylär- och cellfarmakologi vid universitetets campus i San Francisco och två år senare till professor i kemi och molekylär- och cellbiologi vid universitetets campus i Berkeley.[10]
Bertozzi utnämndes till professor i kemi vid Stanford University år 2015.[10]
Utmärkelser
- MacArthur Fellows Program, juli 1999
- Presidential Early Career Award for Scientists and Engineers, 2000[11]
- ACS-priset i kemi, 2001
- Agnes Fay Morgan Research Award, 2004
- Ernst Schering-priset, 2007
- Lemelson–MIT-priset, 2010
- Heinrich Wieland-priset, 2012
- Ernest Orlando Lawrence-priset, 2014[12]
- Arthur C. Cope Award, 2017
- Utländsk ledamot av Royal Society, 2018[13]
- John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen, 2020
- F. A. Cotton Medal, 2020
- Nobelpriset i kemi, 2022[14]
- Wolfpriset i kemi, 2022[15]
- National Inventors Hall of Fame
- Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
- Willard Gibbs-priset
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Källor
- ^ läs online, www.invent.org.[källa från Wikidata]
- ^ Carolyn Bertozzi, Profile of Carolyn Bertozzi. Interview by Tinsley Davis, vol. 107, 7, Proceedings of the National Academy of Sciences, 16 februari 2010, s. 2737-2739, doi: 10.1073/PNAS.0914469107, PubMed-ID: 20160128, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Data explosion fuels search for drugs, vol. 400, 6746, Nature, 1 augusti 1999, s. 799-800, doi: 10.1038/23532, PubMed-ID: 10466732, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carina Dennis, Sweet revenge., vol. 423, 6940, Nature, 1 juni 2003, s. 580-582, doi: 10.1038/423580A, PubMed-ID: 12789309, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Virginia Gewin, Turning point: Adam de la Zerda, vol. 496, 7445, Nature, 17 april 2013 och april 2013, s. 389-389, doi: 10.1038/NJ7445-389A, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Nobel Prize predictions see honors for gene editing technology”. Reuters. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151001123229/http://www.reuters.com/article/2015/09/24/us-nobel-predictions-thomsonreuters-idUSKCN0RO0BB20150924. Läst 30 september 2015.
- ^ ”These are the scientists who could win a Nobel Prize”. Business Insider. 24 september 2015. http://uk.businessinsider.com/thompson-reuters-nobel-predictions-2015-9?r=US&IR=T. Läst 30 september 2015.
- ^ ”The Nobel Prize in Chemistry 2022” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2022/bertozzi/facts/. Läst 5 oktober 2022.
- ^ ”Profile of Carolyn Bertozzi” (på engelska). https://www.pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.0914469107. Läst 6 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Mitgliederverzeichnis | Expertensuche” (på tyska). https://www.leopoldina.org/mitgliederverzeichnis/mitglieder/member/Member/show/carolyn-bertozzi/. Läst 6 oktober 2022.
- ^ läs online, clintonwhitehouse4.archives.gov, läst: 27 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, science.osti.gov, läst: 27 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, royalsociety.org, läst: 30 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Nobelprize.org, läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, wolffund.org.il.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Carolyn Bertozzi.- Carolyn Bertozzi sida på Bertozzi Research Lab
- Carolyn Bertozzi hos Nobelstiftelsen (på engelska)
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||||||||||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Nobel prize medal.svg
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
Carolyn Bertozzi IMG 9384.jpg
Författare/Upphovsman: Kuebi = Armin Kübelbeck, Licens: CC BY-SA 3.0
The American chemist Carolyn Bertozzi, on 14 November 2011 at the Technical University of Darmstadt (Germany), during the Emanuel Merck Lectureship 2011.
Författare/Upphovsman: Kuebi = Armin Kübelbeck, Licens: CC BY-SA 3.0
The American chemist Carolyn Bertozzi, on 14 November 2011 at the Technical University of Darmstadt (Germany), during the Emanuel Merck Lectureship 2011.