Carl von Linde

Carl von Linde
	Carl von Linde
Född	11 juni 1842; Berndorf, Tyskland
Död	16 november 1934 (92 år); München
Begravd	Waldfriedhof
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	ETH Zürich; Münchens tekniska universitet; Zürichs universitet
Sysselsättning	Ingenjör, universitetslärare, fysiker, entreprenör
Arbetsgivare	Münchens tekniska universitet; Physikalisch-Technische Bundesanstalt
Utmärkelser
	Grashof-Denkmünze (1897); Bayerska kronorden (1897); Maximiliansorden för konst och vetenskap (1907); Elliott Cresson-medaljen (1914); Werner von Siemens Ring (1916); Wilhelm Exner-medaljen (1922); Hedersdoktor vid Göttingens universitet; Hedersdoktor vid Technische Universität Dresden; Hedersdoktor vid Technische Universität Wien; Pour le Mérite för vetenskap och konst
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Carl Paul Gottfrid (von) Linde, född 11 juni 1842 i Berndorf, Kungariket Bayern,^[9] död 16 november 1934 i München, var en tysk ingenjör, affärsman och uppfinnare, som 1868-1879 och från 1892 var professor vid Tekniska högskolan i München. Han uppfann en kylmaskin samt (1895) en maskin för gasförvätskning i industriell skala, vilket ledde till det första pålitliga och effektiva komprimerade ammoniakkylskåpet 1876.^[10] Dessa genombrott lade grunden för Nobelpriset i fysik 1913 som tilldelades Heike Kamerlingh Onnes.^[11]

Linde var också grundare av det som nu kallas Linde AG, världens största industrigasföretag, och inledde skapandet av leveranskedjan för industrigaser som en lönsam verksamhetslinje. Han adlades 1897 som Ritter von Linde.

Biografi

Linde var son till en tyskfödd präst och en svensk mor och förväntades följa i sin fars fotspår men tog en helt annan inriktning. Hans familj flyttade till München 1854 och åtta år senare började han en ingenjörsutbildning vid Swiss Federal Institute of Technology i Zürich, Schweiz, där han som lärare hade Rudolf Clausius, Gustav Zeuner och Franz Reuleaux.

År 1864 utvisades han innan han tog examen för att ha deltagit i en studentprotest, men Reuleaux hittade en plats för honom som lärling vid Kottern bomullsspinnande fabrik i Kempten. Linde stannade bara en kort tid innan han flyttade först till Borsig i Berlin och sedan till Krauss nya lokomotivfabrik i München, där han arbetade som chef för den tekniska avdelningen. Linde gifte sig med Helene Grimm i september 1866 och de fick sex barn.^[12]

Från omkring 1910 började Linde överföra ansvaret för företagets verksamhet till sina söner Friedrich och Richard och till sin svärson Rudolf Wucherer. Han fortsatte med styrelse och rådgivande uppgifter fram till sin död i München i november 1934 vid 92 års ålder.

Karriär och vetenskapligt arbete

År 1868 fick Linde reda på en ny universitetsöppning i München (Technische Hochschule) och sökte omedelbart plats som föreläsare. Han accepterades för tjänsten och utnämndes till professor i maskinteknik 1872 och startade ett ingenjörslabb där bland andra Rudolf Diesel studerade.

År 1870 och 1871 publicerade Linde artiklar i Bayerska Industri- och handelstidningen som beskrev hans forskningsresultat inom kylområdet. Lindes första kylanläggningar var kommersiellt framgångsrika och utvecklingen började ta allt större tid. År 1879 gav han upp sin professur och grundade Gesellschaft für Lindes Eismaschinen Aktiengesellschaft, numera Linde plc, i Wiesbaden, Tyskland. Efter en långsam start i en svår tysk ekonomi tog affärerna fart snabbt på 1880-talet. Den effektiva nya kyltekniken gav bryggerierna stora fördelar och 1890 hade Linde sålt 747 maskiner. Förutom bryggerierna hittades andra användningsområden för den nya tekniken i slakterier och kylanläggningar över hela Europa.

År 1888 flyttade Linde tillbaka till München där han tillträdde sin professur igen men var snart tillbaka på kylföretaget och utvecklade nya kylcykler. År 1892 drev en order från Guinness bryggeri i Dublin av en koldioxidförvätskningsanläggning på Lindes forskning inom området kylning med låg temperatur, och 1894 började han arbeta med en process för kondensering av luft. År 1895 nådde Linde framgång,^[13] och ansökte om patentskydd av sin process (inte godkänd i USA förrän 1903). År 1901 började han arbeta med en teknik för att erhålla rent syre och kväve baserat på fraktionerad destillation av flytande luft. År 1910 hade partners däribland Carls son Friedrich utvecklat Linde dubbel-kolonn-processen, av vilken varianter än idag är i allmänt bruk.

Efter ett decennium drog sig Linde tillbaka från chefskapet för att koncentrera sig på forskning, och 1895 lyckades han kondensera luft genom att först komprimera den och sedan låta den expandera snabbt och därmed kyla den. Han fick sedan syre och kväve från den flytande luften genom långsam uppvärmning. I början av syreproduktionen var den överlägset största användningen för gasen oxyacetylenbrännaren, som uppfanns i Frankrike 1903, som revolutionerade metallskärning och svetsning i byggandet av fartyg, skyskrapor och andra järn- och stålkonstruktioner.

År 1906 förhandlade Linde till sig en andel i Brins Oxygen Company, omdöpt till BOC Group, i utbyte mot rättigheter till Lindes patent i Storbritannien och andra länder, och innehade en styrelseplats i bolaget fram till 1914.^[14] Linde bildade också Linde Air Products Company i USA 1907, ett företag som passerade genom USA:s regerings kontroll till Union Carbide på 1940-talet och vidare för att bilda Praxair. År 2005 köpte Linde plc BOC Group, och 2019 gick Linde plc samman med Praxair och kombinerade därmed alla tre företag som grundades av Linde.

Patent

För sina uppfinningar inom områdena kylteknik, gasförvätskning,^[15] gasdestillation^[16] och kryoteknik ^[17] erhöll Linde följande patent:

CH10704 – 31 January 1896 – Gasverflüssigungs-maschine (Machine for the liquefaction of gas) (in German) – Switzerland
GB189512528 – 16 May 1896 – Process and Apparatus for Liquefying Gases or Gaseous Mixtures, and for Producing Cold, more particularly applicable for Separating Oxygen from Atmospheric Air – UK
US727,650 – 12 May 1903 – Linde oxygen process – US
US728,173 – 12 May 1903 – Equipment for Linde oxygen process – US
US795,525 – 25 July 1905 – Equipment for Linde oxygen and nitrogen process – US

Utmärkelser och hedersbetygelser

Grashof-Denkmünze, 1897
Bayerska kronorden, 1897
Maximiliansorden för konst och vetenskap, 1907
Elliott Cresson-medaljen, 1914^[7]
Werner von Siemens Ring, 1916
Wilhelm Exner-medaljen, 1922^[8]
Hedersdoktor vid Göttingens universitet
Hedersdoktor vid Technische Universität Dresden
Hedersdoktor vid Technische Universität Wien
Pour le Mérite för vetenskap och konst

[Redigera Wikidata]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Carl von Linde, 6 februari 2022.

Linde, Karl Paul Gottfrid von i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)

Noter

^ [a b] Encyclopædia Britannica, Carl von Linde, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, Carl von Linde, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Carl Paul Gottfried Linde, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Mathematics Genealogy Project.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Fritz Fischer, Wirtschaftsbürgertum des Rhein-Main-Gebiets, Wirtschaftsbürgertum in den deutschen Staaten im 19. und beginnenden 20. Jahrhundert.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, www.fi.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, www.wilhelmexner.org .^{[källa från Wikidata]}
^ ”Carl von Linde | German engineer” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Carl-Paul-Gottfried-von-Linde.
^ ”Step into German - German(y) - The TOP 40 German Inventions - Goethe-Institut” (på engelska). www.goethe.de. http://www.goethe.de/ins/us/saf/prj/stg/ger/inv/enindex.htm.
^ ”The Nobel Prize in Physics 1913 - Award Ceremony Speech”. The Nobel Foundation. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1913/press.html.
^ ”Carl von Linde”. The Great Idea Finder. http://www.ideafinder.com/history/inventors/linde.htm.
^ ”Carl von Linde”. Science History Institute. June 2016. https://www.sciencehistory.org/historical-profile/carl-von-linde.
^ Stokes, Raymond (2015). Building Upon Air: A History of the International Industrial Gases Industry from the 19th to the 21st Centuries. Cambridge University Press: Cambridge. ISBN 978-1-107-03312-2. https://books.google.com/books?id=VDmfCgAAQBAJ&pg=PA76.
^ ”Carl von Linde – developer of refrigerators & gas separation technology”. World of Chemicals. 27 May 2013. http://www.worldofchemicals.com/304/chemistry-articles/carl-von-linde-developer-of-refrigerators-gas-separation-technology.html. Arkiverad 21 februari 2022 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”125 Years of Linde A Chronicle”. The Linde Group. http://www.the-linde-group.com/internet.global.thelindegroup.global/en/images/chronicle_e%5B1%5D14_9855.pdf?v=1.0.
^ Gorak, Andrzej; Schoenmakers, Hartmut (2014). Distillation Operation and Applications.. Academic Pr. ISBN 978-0-12-386876-3. https://books.google.com/books?id=EgfUAgAAQBAJ&pg=PA258. Läst 29 november 2016.

Vidare läsning

Carl von Linde: "Aus meinem Leben und von meiner Arbeit" (Memoirs: "From my life and about my work"), first published 1916, reprinted by Springer 1984, ISBN 3-486-23411-0.
”Carl von Linde”. Carl von Linde. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/biography/Carl-Paul-Gottfried-von-Linde.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Carl von Linde.
Bilder & media
Linde AG (Homepage)

[299a05806430447accee41397a7aba745c7fb167-1] [a b] Encyclopædia Britannica, Carl von Linde, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e73f4c8479559164c72f840ab1ceb41a92b11680-2] [a b] SNAC, Carl von Linde, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[34167412d9ee0983f493b56136ead74441218a72-3] [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Carl Paul Gottfried Linde, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[fe5b9a6e85f660a4cea0fc2b13b79783f0f02d99-4] Mathematics Genealogy Project.^{[källa från Wikidata]}

[7b286093b6ec03c57e39b254d18edad34fd5115e-5] [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[858633ffe69afa88be2534f29c6c0dbf8ddcb615-6] Fritz Fischer, Wirtschaftsbürgertum des Rhein-Main-Gebiets, Wirtschaftsbürgertum in den deutschen Staaten im 19. und beginnenden 20. Jahrhundert.^{[källa från Wikidata]}

[7d4a90dda00dd03f654214a6c49d04f3e05cb3f0-7] [a b] läs online, www.fi.edu .^{[källa från Wikidata]}

[628679fe14af60f7af349565e24b58e723a791cd-8] [a b] läs online, www.wilhelmexner.org .^{[källa från Wikidata]}

[9] ”Carl von Linde | German engineer” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Carl-Paul-Gottfried-von-Linde.

[10] ”Step into German - German(y) - The TOP 40 German Inventions - Goethe-Institut” (på engelska). www.goethe.de. http://www.goethe.de/ins/us/saf/prj/stg/ger/inv/enindex.htm.

[11] ”The Nobel Prize in Physics 1913 - Award Ceremony Speech”. The Nobel Foundation. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1913/press.html.

[Idea-12] ”Carl von Linde”. The Great Idea Finder. http://www.ideafinder.com/history/inventors/linde.htm.

[Profile-13] ”Carl von Linde”. Science History Institute. June 2016. https://www.sciencehistory.org/historical-profile/carl-von-linde.

[Stokes-14] Stokes, Raymond (2015). Building Upon Air: A History of the International Industrial Gases Industry from the 19th to the 21st Centuries. Cambridge University Press: Cambridge. ISBN 978-1-107-03312-2. https://books.google.com/books?id=VDmfCgAAQBAJ&pg=PA76.

[WOC-15] ”Carl von Linde – developer of refrigerators & gas separation technology”. World of Chemicals. 27 May 2013. http://www.worldofchemicals.com/304/chemistry-articles/carl-von-linde-developer-of-refrigerators-gas-separation-technology.html. Arkiverad 21 februari 2022 hämtat från the Wayback Machine.

[Linde-16] ”125 Years of Linde A Chronicle”. The Linde Group. http://www.the-linde-group.com/internet.global.thelindegroup.global/en/images/chronicle_e%5B1%5D14_9855.pdf?v=1.0.

[Gorak-17] Gorak, Andrzej; Schoenmakers, Hartmut (2014). Distillation Operation and Applications.. Academic Pr. ISBN 978-0-12-386876-3. https://books.google.com/books?id=EgfUAgAAQBAJ&pg=PA258. Läst 29 november 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

Navigation

Navigering

Temaportaler