Carl Johan Fahlcrantz (konstnär)
| Carl Johan Fahlcrantz | |
 | |
| Född | 29 november 1774[1][2][3] Stora Tuna församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 9 januari 1861[1][4][3] (86 år) Jakob och Johannes[4] |
| Begravd | Sankt Johannes kyrkogård |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Universitetslärare, målare[5][3][6], landskapsmålare[1], tecknare[3] |
| Arbetsgivare | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| Släktingar | Axel Magnus Fahlcrantz (syskon)[7] Erik Fahlcrantz (syskon)[7] |
| Redigera Wikidata | |
Carl Johan Fahlcrantz, född 29 november 1774 i Stora Tuna socken, död 29 november 1861 i Stockholm, var en svensk målare. Han var bror till Axel Magnus och Christian Eric Fahlcrantz.
Biografi
Fahlcrantz har kallats "det svenska landskapsmåleriets fader". Hans föräldrar var prosten Johan Fahlcrantz och Gustava de Brenner. På mödernet hade Carl Johan Fahlcrantz konstnärliga anor, hans morfars far var konstnären och fornforskaren Elias Brenner, som var gift med Sophia Elisabet Brenner. Fadern var präst och sonen uppfostrades med tanken att även han skulle bli präst, men hans egna anlag hade en annan riktning. Han anlände som sextonåring till Stockholm 1791, där han kom i lära hos Kungliga teaterns förste dekorationsmålare Johan Gottlob Brusell. Efter ett år blev han elev hon en yngre dekoratör, Per Emanuel Limnell, som arbetade under Louis Jean Desprez och Brusell. Carl Johan Fahlcrantz bodde hos Limnell som familjemedlem, åtminstone fram till år 1800. Fahlcrantz besökte under lärotiden hos Limnell akademiens principskola och 1793 erhöll han tredjemedalj för en ornamentsteckning, som var hans föst utställda arbete.
Fahlcrantz fick handledning av Deprez och Elias Martin och mot sekelskiftet 1800 fick han framför allt undervisning i landskapsmålning av Louis Belanger, som hade kommit från Frankrike 1798. Han tog livliga intryck av Belanger. Först väckte han uppmärksamhet med den stora duken Utsikt över Stockholm från Djurgården, som finns på Nationalmuseum i Stockholm. Sedan fick han en mängd beställningar och målade veduter, vyer, som komponerade landskap med berg, vattenfall och skogar, ofta i stämningsfull morgon- eller kvällsbelysning. Fahlcrantz blev den mest typiske romantikern i svenskt måleri. Mest lade han an på färgen med en helhetsverkan i guldbruna toner, under senare åren ofta i en violettblå kolorit. Fahlcrantz kost beundrades mycket av hans samtid, och han fick flera efterbildare.[8] Han tog även intryck av Elias Martins landskapsstil, som efter studieresor i England återvänt till Sverige. För att klara sin ekonomi undervisade Carl Johan Fahlcrantz andra i ritning och han sålde sina målningar till underpris för att få pengar till sitt uppehälle.[9]
År 1802 blev han agrée vid Konstakademien och 1803 ledamot av Konstakademien. År 1805 erhöll Fahlcrantz tillsammans med Gustaf Erik Hasselgren akademiens resestipendium och som gällde på 200 riksdaler banco under fyra år. Hans avsikt var då att resa till Italien, men han förhalade avresan, tills han 1807 skickade en anhållan till akademien om att i stället få använda beloppet för resor inom landet. Hans anhållan bifölls mot att han förband sig att årligen under stipendietiden till akademien inleverera två landskapsmålningar. Samma år slog han helt igenom på akademiens utställning med fem landskapsmålningar i olja. Fahlcrantz fortsatte att under en följd av år uppbära 200 riksdaler om året som resebidrag till "etuder efter naturen". Fahlcrantz enda utlandsresor var de till Norge 1827 och Danmark 1829.[9]
Runt sekelskiftet 1800 övergick Fahlcrantz från akvarell till olja. År 1800 ställde han på Akademien ut sina två första kända oljemålningar. Stilistiskt kan målningen betraktas som en länk mellan det svenska landskapsmåleriet under 1700-talets sista del företrätt av bland andra Elias Martin, och 1800-talets landskapsmåleri präglat av en romantisk landskapssyn och intresse för naturens detaljer.[10]
År 1815 blev Fahlcrantz professor vid Konstakademien. Han blev hedersledamot i flera utländska akademier, som i Köpenhamn, New York och Philadelphia. Han mottog inte bara beställningar från det svenska kungahuset utan även från Nikolaj I av Ryssland.
Den stora oljemålningen Utsikt över Stockholm från Djurgården mäter 210 x 260 cm och målades 1820.
Oljemålningen Vidsträckt flodlandskap med vandrare vid en stenbro är ett av Carl Johan Fahlcrantz' tidigast kända verk utfört i olja.
Representerad
- Nationalmuseum, Usikt över Haga (1811), Utsikt från Uppsala (1820), Kalmar slott i månsken (1835), Vattenfall vid Älvkarleby, ett 20-tal arbeten, den tidigare nämnda, Utsikt av Djurgården, mäter 210 x 260 cm.[8][11]
- Uppsala universitetsbibliotek[12]
- Göteborgs konstmuseum[13]
- Malmö Museum[8]
- Nordiska museet, Stockholm[14]
- Kalmar konstmuseum[15]
- Konstakademiens samlingar
- Norrköpings konstmuseum[16]
Några av verken som finns på Nationalmuseum i Stockholm
Vattenfall, Älvkarleby, okänt datum, olja på duk, 49 x 67 cm.
Gripsholms slott, okänt datum, olja på duk, 50 x 69 cm.
Kalmar slott i månsken, 1835, olja på duk, 60 x 35 cm.
Landskap vid Mora kyrka, 1808, olja på duk, 48,5 x 68 cm.
Läckö slott, 1834, olja på duk, 27 x 37 cm.
Utsikt över Haga vid Haga slott, 1811, olja på duk, 60 x 79,5 cm.
Utsikt från Uppsala, månskenslandskap, 1820, olja på duk, 34 x 45 cm.
Utsikt över Örebro, 1843, olja på duk, 90 x 126 cm.
Verk i urval
Utsigt af Stockholm från Kongl. Djurgården, Stockholm
Vidsträckt landskap med Västerås i fonden, Västmanland.
Utsikt mot Andrarums kyrka, Skåne.
Brokinds slott, Östergötland.
Nyköpingshus eller Nyköpings slott, Södermanland.
Stegeborgs slottsruin vid Stegesund, Östergötland.
Utsikt mot Rosersbergs slott, Uppland.
Romantiskt insjölandskap med ruin.
"Ritad efter naturen vid Säby i Östergötland" (Anteckning av konstnären under bilden.)
Landskap. Oljemålning.
Källor
Noter
- ^ [a b c d] Carl Johan Fahlcrantz, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14969, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Stora Tuna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/12218/C/7 (1768-1775), bildid: C0013965_00078, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 30 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 00074622, läst: 17 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker för Jakob, SE/SSA/0008/F I a/5 (1853-1872), bildid: 00025663_00137, sida 128, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 30 maj 2019, ”14, Fahlcrantz Carl Johan Professor”.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 27185, läs online, läst: 22 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Jane Turner (red.), Grove Art Online, Oxford University Press, Grove Art Online-ID: T027354, läs online, läst: 17 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Fahlcrantz, släkter, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14964, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Konstnärslexikonett Amanda - Carl Johan Fahlcrantz
- ^ [a b] Sven Sandström: Carl Johan Fahlcrantz i Svenskt biografiskt lexikon (1956), hämtad 2018-03-07.
- ^ Widman, D. Carl Johan Fahlcrantz´ måleri, 1953, sid 58
- ^ Nationalmuseum - Carl Johan Fahlcrantz
- ^ ”Uppsala universitetsbibliotek”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180313092443/http://ub.uu.se/hitta-i-vara-samlingar/bilder/teckningar/. Läst 12 mars 2018.
- ^ Göteborgs konstmuseum - Landscape with Town in Background
- ^ Nordiska museet
- ^ Kalmar konstmuseum - Kalmar Slott I Månsken
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 1 april 2020
Vidare läsning
- Frost, Ulla (1997). Till Norrige!: en voyage pittoresque 1827. Eskilstuna: U. Frost. Libris 7451948. ISBN 91-630-5360-8
- Hammarlund, Sven (1995). ”Bröderna Fahlcrantz”. Glimtar ur konstnärslivet : från Apelles till Månsson / (1995 ;): sid. 51-57 : ill.. Libris 10028562
Externa länkar
- Carl Johan Fahlcrantz - Landskapsmålaren som upptäcktes av Sergel
- Fahlcrantz, 1. Carl Johan i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Carl Johan Fahlcrantz (konstnär) hos Europeana
|
Media som används på denna webbplats
Målningen "Utsigt af Stockholm från Kongl. Djurgården" av Carl Johan Fahlcrantz (1774-1841). Olja på duk, 37.1 x 52.5 cm. Troligen från 1807.
Förgylld och ornamenterad originalram
UTSTÄLLNINGAR Stockholm, Konstakademien, 1853 nr. 1 ”Utsigt af Stockholm från Kongl. Djurgården”
LITTERATUR E. Hultmark, Kungl. Akademien för de fria konsterna utställningar 1794-1887, 1935, s. 89 under 1853, nr. 1
JMF. LITTERATUR D. Widman, Carl Johan Fahlcrantz´ måleri, 1953 M. Wilken, Carl Johan Fahlcrantz. :Ein Landschaftsmaler der skandinavischen Nationalromantik, Phd, Hamburg, 2006
Vyn är tagen från Djurgården över Djurgårdsbrunnsviken mot Ladugårdslandet (nuvarande Östermalm), Norrmalm, Kungsholmen och Gamla Stan. På Ladugårdslandet ses Fredrikshofs slott, Tyghuset och dess artilleriplan (1879 Artillerimuseum, idag Armémuseum) och Hedvig Eleonora kyrka med sin provisoriska takhuv som i folkmun kallades ”Brännvinspannan”. I fonden Helgeandsholmen med Karl XI:s hovstall (revs 1897 i samband med uppförandet av Riksdagshuset), samt längst till vänster, kungliga slottet.
En större variant, 80 x 125 cm, såldes på Bukowskis, Klassiska, 30 maj 2013, nr. 788 (78000 Sek) (se fig).
Fahlcrantz kan möjligtvis ha inspirerats att utföra två versioner av motivet av utgivandet av verket Stockholm och dess omgifningar, samma år (P. A. Huldbergs bokhandel, 1853. tryckt hos Hörbergska boktryckeriet, med plancher huvudskligen efter Ferdinand Tollin och graverade av J. Poppel, med svensk och tysk text, samt en stor plan karta över Stockholm av C. F. Ström) (se fig). 1897 utkom ett liknande verk med samma titel i samband med världsutställningen på Djurgården, med en uppdaterad karta över Stockholm visande det moderna Östermalm.
Fahlcrantz målningar bygger på noggranna verklighetsstudier. Även om han i allmänhet grundar sina målningar på egna iakttagelser i naturen, anpassar han alltid i sista hand verkligheten till romantikens bildspråk. Syftet är alltid att låta landskapet förmedla en stämning. För att förstärka intrycket av stillhet och meditativ ro, försänker han vanligen sina målningar i en förtonande skymningsdager. Aftonen var romantikens favoritstund, en tidpunkt för besinning och självrannsakan, och dess stämningsuttryck svarade mot epokens världströtthet, mot dess pessimism och tungsinta begrundan. Skymningstimmen markerade bildligt övergången från dagens (livets) verksamma bestyr till nattens (dödens) vila. Fahlcrantz stannade vid sådana stämningar , men avhöll sig från att närmare fixera något mer litterärt eller filosofiskt innehåll. Det är betecknande att en av den tyska romantikens centralgestalter, landskapsmålaren Caspar David Friedrich, enligt vad P. A. Atterbom berättat i sina Minnen, fann för litet ”symbolisk betydelse” i Fahlcrantz landskap.
Carl Johan Fahlcrantz var Sveriges främsta landskapsmålare under 1:a hälften av 1800-talet, och har kommit att kallas "Svenska landskapskonstens fader", mycket tack vare att hans konst ligger till grund för den landskapskonst som kom att utvecklas i Sverige under 2:a hälften av 1800-talet. Fahlcrantz målningar väckte uppmärksamhet redan 1804, då han deltog med tre landskapsmålningar på konstakademiens utställning. Den unge arkitekten Carl Fredrik Sundvall skrev till porträttmålaren Adolf Ulric Wertmüller i Frankrike (E. Arean, Gustavianska konstnärsbrev, C. F. Sundvall till A. U. Wertmüller, 1916):
”Vår utställning, eller om jag så får säga, salong har ägt rum detta år som vanligt, och var tämligen passabel. En ny målare af verklig förtjänst har uppträdt på scenen; hans namn är Fahlcrantz, och han är landskapsmålare. Hans taflor äro enligt min mening öfverlägsna Bellangers [Louis Belanger (1756-1816)]”
År 1807 deltog Fahlcrantz med fem verk på akademiens utställning, bl. a. ”Utsigt vid Woffelbruket å Kongliga Djurgården". Detta var hans definitiva genombrottsår. Landskapsmålaren Carl Jonas Linnerhielm (1759-1829) omnämner då honom som Sveriges främsta landskapsmålare.
Carl Johan Fahlcrantz, Stegeborgs slottsruin vid Stegesund i Söderköpings kommun, Östergötland. Olja på duk, signerad. Stegesund. 38 x 57 cm
Foto av Carl Johan Fahlcrantz (1774-1861) gravvård på Johannes kyrkogård i Stockholm.
Nyköpingshus på 1840-talet. Oljemålning på duk, i samtida förgylld och bronserad träram. Motiv: Nyköpingshus, med segelfartyg och hamnmagasin i bakgrunden. I förgrunden föser några män fram får och nötkreatur.
Landskap. Oljemålning av Carl Johan Fahlcrantz
Carl Johan Fahlcrantz (1774-1861)
Carl Johan Fahlcrantz, Utsikt mot Rosersbergs slott från landsidan, Sigtuna kommun, Uppland. Olja på duk, ej signerad, 78,5 x 66,5 cm.
Carl Johan Fahlcrantz, Vidsträckt flodlandskap med vandrare vid en stenbro, olja på duk, ej signerad, 71 x 90 cm.
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.