Carl Hasselberg

Carl Hasselberg
FöddCarl Jonas Erik Hasselberg
16 maj 1856[1][2]
Östersunds församling[1][3][2], Sverige
Död17 maj 1938[1] (82 år)
Grundsunda församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningKyrkohistoriker[1], präst[1][2]
Befattning
Komminister, Myssjö församling (1888–1898)[2]
Kyrkoherde, Grundsunda församling (1898–)[2]
Kontraktsprost, Örnsköldsviks kontrakt (1918–1930)[2]
BarnFanny Nyberg (f. 1894)[3]
Gudmar Hasselberg (f. 1896)
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1921)[4][1]
Redigera Wikidata

Carl Jonas Erik Hasselberg, född 16 maj 1856 i Östersunds församling, död 17 maj 1938 i Grundsunda,[5] var en svensk präst, kyrkohistoriker och hembygdsforskare.

Biografi

Hasselberg föddes 1856 i Östersunds församling. Han var son till häradshövdingen Johan Gunno Hasselberg och Charlotte Kinnman.[6] Hasselberg avlade mogenhetsexamen vid Östersunds högre allmänna läroverk 1875 och blev student vid Uppsala universitet samma år. Efter en teoretisk teologisk examen prästvigdes han 1882 till pastorsadjunkt i Hammerdals församling. Hasselberg blev efter olika tjänster kyrkoherde i Grundsunda församling 1898 och kontraktsprost 1916–1930. År 1921 promoverades han till teologie hedersdoktor i Uppsala.

Hasselberg gjorde sig som hembygdsforskare och kyrkohistoriker känd för grundlighet och lärdom. Bland hans arbeten märks Jämtland och Härjedalen (Svenska turistföreningens resehandböcker 1904-24), Norrländskt fromhetsliv på 1700-talet (1919), Ernst Arbman och den jämtländska väckelserörelsen (1923) och Under Polstjärnan (1935). På sin 75-årsdag tillägnades Hasselberg en festskrift.

Han var hedersledamot av Norrlands nation i Uppsala, Föreningen Heimbygda i Östersund, samt Svenska Turistföreningen.

Familj

Hasselberg gifte sig 16 juni 1892 med Olga Arbman (1858–1940). Hon var dotter till apotekaren Gottfrid Arbman (bror till ovan nämnde Ernst Arbman) och Ingeborg Ulrika Dillner i Köping. De fick tillsammans barnen småskollärarinnan Naima Hasselberg (född 1893) i Husby-Långhundra socken, folkskollärarinnan Fanny Hasselberg (1894–1947) som var gift med professorn Henrik Nyberg i Uppsala, lektorn Gudmar Hasselberg (född 1896) i Östersund, kyrkoherden Bertil Hasselberg (född 1897) i Graninge församling, läroverksläraren Gunno Hasselberg (född 1900) och Valdemar Hasselberg (1903–1911).[6] Makarna Hasselberg är begravda på Grundsunda kyrkogård.[7]

Bibliografi (urval)

  • Helagsfjället (1895)
  • Kyrka och stat i deras inbördes förhållande (1909)
  • Jämtland och Härjedalen (1916)
  • Norrländskt fromhetsliv på sjuttonhundratalet (1919)
  • Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen (1920)
  • Alkemister och grubblare i Jämtland på 1600-talet (1922)
  • Harpotoner: psalmer och andliga sånger (1923), en sångsamling dominerad av översättningar av pietistiskt orienterade 1700-talsförfattare.
  • Ernst Arbman och den jämtländska väckelsen på hans tid (1923)
  • Magnus Berlin och hans teologiska åskådning (1924)
  • Till norrlandsläseriets historia (1927)
  • Anders Kempe såsom fredsapostel (1927)
  • De tidigaste extatiska väckelserörelserna i södra Norrland (1928)
  • Jonas Erik Björkquist: minnesteckning (1929)
  • Johan Gunno Hasselberg: drag ur hans levnad och ur kyrkolivet på hans tid (1930)
  • Sonetter (under pseudonymen "Peregrinus" 1933)
  • Religionsvården bland lapparna i Jämtland och Härjedalen från sextonhundratalets mitt till år 1850 (1933)
  • Pilgrimstoner: andliga sånger och dikter (under pseudonymen "Peregrinus" 1934)
  • Under Polstjärnan: Tornedalen och dess kyrkliga historia (1935)
  • Norrlandsläseriets uppkomst och tidigaste framträdande (1935)
  • Minnen av kamrater och kamratliv i Uppsala (1936)
  • Från det gamla Östersund (1936)
  • Grundsunda kyrka och övriga kyrkliga byggnader i Grundsunda församling (1937)

Psalmer

  • Fördolde Gud, som tronar i det höga, en översättning av den tyska psalmen Verborg'ner Gott, du wohnst in einem Lichte av Johann Eusebius Schmidt. Publicerad som nr 352 i 1937 års psalmbok och nr 570 i 1986 års psalmbok (psalmen finns i Svenska Akademiens Klassikerserie "Den gamla psalmboken"). Publicerad i Harpotoner 1923 enligt Den gamla psalmboken. I 1937 års psalmbok anges årtalet 1927 vilket kanske avser en bearbetning.

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h] Carl J E Hasselberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12631, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap, 1934, s. 538, läst: 18 maj 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 19 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Teologiska fakultetens hedersdoktorer, läs online, läst: 30 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010)
  6. ^ [a b] Hasselberg, Carl Jonas Erik i Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap (1934)
  7. ^ ”Carl Jonas Erik Hasselberg och Olga Ingeborg Elvira Hasselberg”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/ornskoldsviks-norra-pastorat/grundsunda-kyrkogard/pt/carl-jonas-erik-hasselberg-e6e87. Läst 27 maj 2023. 

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.