Carl Gustaf Roos

Carl Gustaf Roos
Titlar
friherre
överstelöjtnant
Tidsperiod	1696–1701
överste
Tidsperiod	1701–1706
generalmajor
Tidsperiod	1706–1722
Yrke	Militär
Militärtjänst
I tjänst för	Tysk-romerska riket  Sverige
Tjänstetid	1674–1722
Befäl	Närke-Värmlands regemente
Slag/krig	Fransk-nederländska kriget Slaget vid Trier Belägringen av Philippsburg Skånska kriget Stora nordiska kriget Slaget vid Narva Slaget vid Düna Slaget vid Kliszów Belägringen av Thorn Slaget vid Fraustadt Slaget vid Malatitze Slaget vid Poltava
Personfakta
Född	25 december 1655 Järpås, Västergötland
Död	2 maj 1722 (66 år) Åbo, Finland
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Roos af Hjelmsäter
Far	Gustaf Eriksson
Mor	Christina Svinhufvud
Familj
Make/maka	Christina Maria Sparre (1677–1684)
Barn	Axel Erik Roos
Familj 2
Make/maka 2	Magdalena Christina van der Noot (1700–1722)

Carl Gustaf Roos även, före 1705, Carl Gustaf Roos af Hjelmsäter, född 25 december 1655, död 2 maj 1722, friherre, karolinsk krigare.^[1]

Efter att enligt traditionen ha utbildats i utländsk tjänst deltog Carl Gustaf Roos i Karl XI:s danska krig. Efter Karl XII:s trontillträde följde han denne i fält. Roos utmärkte sig i slaget vid Narva år 1700 och befordrades därefter till överste, tillika chef för Närke-Värmlands regemente (1701).^[1]

Carl Gustaf Roos upphöjdes till friherrlig värdighet år 1705. Han hade dessförinnan haft tillnamnet Roos af Hjelmsäter, men kom efter upphöjelsen att kallas enbart "Roos".^[1]

År 1706 blev Roos generalmajor och deltog som sådan i slaget vid Poltava den 28 juni 1709. Vid detta slag blev han, tillsammans med bland andra Hugo Johan Hamilton, tillfångatagen och fördes sinom tid till Moskva i fångenskap.^[1]

Roos avled år 1722 på hemväg, sedan han frigivits ur fångenskap efter freden i Nystad 1721.^[1]

Carl Gustaf Roos var far till friherre Axel Erik Roos (1684–1765).^[1]

Referenser

Externa länkar

• Roos, 1. Karl Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)