Carl Gustaf Frölich

Carl Gustaf Frölich
Titlar
Tidsperiod1700–1706
Tidsperiod1700–1702
Tidsperiod1700–1714
Tidsperiod1702–1706
FöreträdareErik Dahlbergh
EfterträdareAdam Ludwig Lewenhaupt
Tidsperiod1704–1714
Tidsperiod1705–1714
Tidsperiod1705–1714
Tidsperiod1706–1714
Andra titlarLandshövding, kommendant
Militärtjänst
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenInfanteri
GradGeneral
EnhetKalmar regemente
Västgöta kavalleriregemente
BefälHälsinge regemente
Slag/krigKarl X Gustavs polska krig

Bremiska krigen
Skånska kriget

Stora nordiska kriget

Personfakta
PersonnamnCarl Gustaf Frölich
Född1637
Död4 september 1714
Stockholm, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsättFrölich
FarHans Christoffer Frölich
MorElisabet von Plessen
SläktingarEva Margareta Frölich (syster)
Familj
Make/makaPlantina Margareta Bengtsdotter
BarnCarl Frölich
David Frölich
Bengt Frölich
Familj 2
Make/maka 2Beata Christina Cronström
Barn med 2Charlotta Frölich

Carl Gustaf Frölich, född 1637, död (troligen den 4 mars) 1714[1], var en svensk greve, militär och ämbetsman. Han var bror till Eva Margareta Frölich samt far till Carl, David, Bengt och Charlotta Frölich.

Frölich blev 1676 major, överstelöjtnant och kommendant på Bohus fästning. Under sommaren 1678 belägrades Bohus fästning av Ulrik Frederik Gyldenløve och en armé på 7 000 tyska och 9 000 norska soldater. Bohus fästning hade en svensk besättning på 900 man, vilken leddes av överste Friedrich Börstell och överstelöjtnant Carl Gustav Frölich. Fästningen besköts under två månader med mängder av kanonkulor, bomber, stenbumlingar, glödande kulor, granater och minor. Belägrarna använde också kastmaskiner för att slunga in säckar med latrin i syfte att sprida sjukdom. Den svenska besättningen klarade dock belägringen, men mer än halva besättningen strök med. Efter belägringen blev Frölich överste och kommendant i Marstrand. Han blev naturaliserad svensk adelsman 1682, generalmajor samt landshövding i Västernorrland med landskapen Jämtland och Härjedalen 1693.[2]

Under Karl XII kom utnämningarna i rask takt för Frölich, varvid han 1698 blev regementschef för Hälsinge regemente[3], guvernör i Riga 1700–1706, generallöjtnant och friherre 1700, general av infanteriet 1704, kungligt råd och president i Dorpats hovrätt 1705 samt greve 1706. I rådet arbetade han med kraft för åtgärder i syfte att stärka Sveriges försvar.

Fröhlich var gift först med Plantina Margareta Bengtsdotter, död 1690 (födelseår ej bekant) och sedan med Beata Christina Cronström, född 1671, död 1752.

Källor

Noter

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Count Carl Gustaf Frölich.jpg
Författare/Upphovsman: Nationalmuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Porträtt av kungliga rådet greve Carl Gustaf Frölich