Carl Edvard Taube

Biskop Carl Edvard Taube
Kyrka	Svenska kyrkan
Stift	Serafimerorden, ordensbiskop
Period	1783–1785
Efterträdare	Lars Benzelstierna
Prästvigd	28 juli 1780 av Lars Benzelstierna i Västerås
Biskopsvigd	7 december 1783 av Carl Fredrik Mennander i Uppsala domkyrka
Född	26 december 1746
Död	28 maj 1785

Carl Edvard Taube af Odenkat, född 26 december 1746 på Trossnäs, Nors socken, Närkes och Värmlands län, död 28 maj 1785 i Stockholm, var en svensk militär och präst samt Sveriges förste ordensbiskop.

Biografi

Efter universitetsstudier i Uppsala och en längre utrikesresa 1766 som hovjunkare hos dåvarande kronprins Gustav blev Taube 1773 fänrik vid Närkes och Värmlands regemente. År 1776 befordrades han till löjtnant vid Dalregementet men lämnade redan tre år därefter den militära banan för att ägna sig åt den prästerliga.

Han utnämndes 1780, ännu inte prästvigd, till kunglig hovpredikant samt efter prästvigningen senare samma år till överhovpredikant och kung Gustav III:s biktfader. Följande år blev han pastor primarius i Stockholm och kyrkoherde på Lovön. År 1783 fick han kungens fullmakt på det för hans räkning inrättade ämbetet som ordensbiskop och blev samtidigt lärare i teologi för kronprinsen Gustav Adolf.

Under Gustav III:s resa i Italien 1784 beordrades Taube att ansluta i Rom. I det lutherska kapell, som påven Pius VI låtit Gustav III uppföra i Rom till erkänsla för den i Sverige beviljade religionsfriheten, gav Taube kungen nattvarden på påskdagen. Efter sin hemkomst från Italien fick han utbyta Lovö pastorat mot Bromma men insjuknade inte långt därefter och avled.

Taube var ledamot av Samfundet Pro Fide et Christianismo. Han gifte sig 1776 med Katarina Eleonora Benzelstierna, som var dotter till Västeråsbiskopen Lars Benzelstierna.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Taube, 6. Carl Edvard  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Noter