Carl Axel Setterberg
Carl Axel Setterberg, född 1812 i Bogsta socken, död 7 januari 1871 i Vasa i Finland, var en svensk stadsplanerare och arkitekt.
Efter fullgjorda studier vid Stockholms konstakademi blev Setterberg 1841 murarmästare, varpå han utsågs till länsbyggmästare i Gävleborgs län. Han utsågs av guvernör Berndt Federley till extra ordinarie länsarkitekt i Vasa 1853 (som efterträdare till den avsatte C.J.E. Gustavson). Efter att Setterberg erhållit finskt medborgarskap blev han ordinarie länsarkitekt 1855. Efter att Vasa förstördes i stadsbranden 1852 gjorde han upp stadsplanen för det nya Vasa som uppfördes på Klemetsö udde, omkring 7 kilometer nordväst om Gamla Vasa. Han planerade även ett flertal centrala offentliga och privata byggnader i staden. Setterbergs stadsplan för Vasa användes också till Umeå efter stadsbranden 1888.
I sin stadsplan är Setterberg inspirerad av empirestilen och Carl Ludvig Engels plan för Åbo, med ett utpräglat symmetriskt gatunät, esplanader och fristående parkomslutna praktbyggnader, och brandgator. Ett romantiskt drag hos Setterberg är att han bevarar naturliga asymmetrier vid strandkanter vilka harmonierar med esplanaderna med hjälp av strandparker och grönområden. Setterbergs offentliga byggnader är uppförda i nygotisk stil.
Källor
- Patrick Eriksson: Setterberg, Carl Axel i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Mikael Sundman: Stadsplanering i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- https://archive.is/20130429195432/http://matkailu.vaasa.fi/WebRoot/291396/Page.aspx?id=611868
- https://web.archive.org/web/20070728053031/http://vaasa400.vaasa.fi/Default.aspx?id=474684
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Carl Axel Setterberg.- ”Setterberg, Carl Axel”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4914-1416928957520
Media som används på denna webbplats
Carl Axel Zetterberg.
Stadsplan för Vasa i Finland. Den ritades av Carl Axel Setterberg och stadsfästes 1855. Samma år fick staden namnet Nikolaistad. I den första stadsdelen, mellan Vasa- och Hovrättsesplanaden, från stranden till salutorget, fanns de största tomterna. Andra stadsdelen kring hovrätten var främst till för ämbetsmännen medan hantverkare och obemedlade fick egna kvarter längre bort från stadskärnan. I mitten ses Trefaldighetskyrkan (A), Salutorget (K) och Hovrätten (D), till vänster Helige Nikolaos kyrka (E).