Carl Åkerhielm

Carl Åkerhielm
Född27 juli 1807
Dylta bruk[1] ​eller ​Axbergs församling[2]
Död13 november 1879[2][3] (72 år)
Floda församling[2][3]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2][4]
SysselsättningPolitiker[2], ämbetsman, diplomat
Befattning
Attaché (1829–)[2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1834–1866)[2]
Landshövding i Örebro län (1856–1876)[2]
Förstakammarledamot, Örebro läns valkrets (1871–1874)[2]
Politiskt parti
Inget[2]
BarnCarl Gustaf Åkerhielm (f. 1853)[2]
FöräldrarSamuel Åkerhielm[2]
Hedvig Åkerhielm[2]
SläktingarKnut Åkerhielm (syskon)
Elisabeth Tamm
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1860)[1]
Riddare av Nordstjärneorden[1]
Redigera Wikidata

Johan Carl Åkerhielm af Margrethelund, född 21 juli 1807 i Axbergs socken, död 13 november 1879 på Ökna,[5] var en svensk friherre, ämbetsman och politiker. Åkerhielm var landshövding i Örebro län åren 1856–1876.

Biografi

Carl Åkerhielm föddes på Dylta bruk som son till översten och generaladjutanten Samuel Christian Fredrik Lars Åkerhielm och Hedvig Burenstam född i släkten Burenstam.[6]

Åkerhielm blev student vid Uppsala universitet 1824, tog kansliexamen 1826 samt avlade examen till rättegångsverken 1827. Han var därefter attaché vid beskickningen i Italien från 1829. Han blev kammarherre 1836. Åkerhielm var ägare till godset Ökna i Södermanlands län som han förvandlade till ett av länets modernaste jordbruk. Under sin tid som landshövding i Örebro bodde han i Åkerhielmska gården vid Järntorget.

Som riksdagsman var han ledamot av Ridderskapet och adeln från 1834 samt ledamot av första kammaren 1870–1874. Han var landshövding i Örebro län 1856–1876.

Åkerhielm var i sitt första äktenskap gift med grevinnan Julia Emerentia von Düben, dotter till greve Gustaf von Düben och Lovisa Henrietta Renata Augusta, grevinna av Schönburg-Wechselburg. Han gifte om sig med grevinnan Ebba Catharina Lovisa Fredrika Löwenhielm, dotter till greve Carl Axel Löwenhielm, efter att ha blivit änkeman. Han blev sedan änkeman en andra gång efter att hans andra maka avlidit inom loppet av ett år som gifta. Åkerhielm ingick sitt tredje och sista äktenskap med hovfröken Lotten Skjöldebrand.[7] Vidare var han morfar till politikern Elisabeth Tamm.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Adelsvapen-Wiki.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 522, läst: 10 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Floda kyrkoarkiv (D-län), Död- och begravningsböcker, SE/ULA/10258/F/3 (1879-1894), bildid: A0011952_00009, död- och begravningsbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 9 november 2023, ”74,(Nov),13,1,, f.d.Landshövding ....Friherre Johan Carl Åkershielm...,1,72,3,23”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 174, Friherre Johan Carl Åkerhielm, läs online, läst: 9 november 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hildebrand, Albin. ”834 (Svenskt porträttgalleri / XXVI. Register till hela verket. Förteckning öfver subskribenterna)”. runeberg.org. https://runeberg.org/spg/26/0844.html. Läst 11 januari 2022. 
  6. ^ Lindahl 1898, sid. 161.
  7. ^ ”Åkerhielm af Margretelund nr 205 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/%C3%85kerhielm_af_Margretelund_nr_205. Läst 11 januari 2022. 

Tryckta källor

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats