Carl-Martin Bergstrand

Carl-Martin Bergstrand, född 21 februari 1899 i Värsås församling, Skaraborgs län, död 1 maj 1998 i Härlanda församling, Göteborg[1], var en svensk arkivarie.

Bergstrand var prästson. Efter studentexamen vid Göteborgs högre latinläroverk 1918 blev Bergstrand filosofie kandidat vid Lunds universitet 1925 och filosofie licentiat där 1930. Han var folkskollärare 1920–1923, folkhögskollärare 1926–1929, föreståndare för Västsvenska folkminnesarkivet i Göteborg 1932–1964, sekreterare i institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola från 1932 och dito i Västsvenska folkminnesföreningen 1932.

År 1942 utgav Bergstrand boken Tattarplågan, i vilken han gav en mörk bild av resandefolket, utan försök till förklaring och förståelse för denna folkgrupps levnadsmönster.[2] Han är begravd på Antens kyrkogård.

Bibliografi i urval

  • Två knalle socknars krönika, Toarp och Rångedala 1700–1850 (1932)
  • Trolldom och klokskap i Västergötland (1932)
  • Kulturbilder från 1700-talets Västergötland (del I–III, 1933–35)
  • Kulturbilder från 1700-talets Bohuslän (1937)
  • Tattarplågan (1942)
  • Västgötasägner (1944)
  • Våra gamla berätta (1944)
  • Bohuslänska sägner (1947)
  • Värmlandssägner (1948)
  • Gammalt från Tjörn (tillsammans med James Waldemar Hendry, 1948)
  • Hallands sägner (1949)
  • Sjukdomsbot i Västergötland under 1800-talet (1950)
  • Dalslandssägner (1951)
  • Folktro och folksed på Värmlandsnäs: folkminnen från Näs härad (tillsammans med Ragnar Nilsson, I-III, 1952–62)
  • Långareds krönika (I–II 1954–56)
  • Essunga i svunnen tid (I–II, 1955–58)
  • Gammalt från Kind: folkminnen från Kinds härad i Västergötland (I–III, 1959–61)
  • Fångar på Nya Elfsborg under 1700-talet (1959)
  • Livet i Mark på 1700-talet (I–II, 1960–63)
  • Gammalt från Orust: folkminnen från Orust med närliggande öar (1962)
  • Kinnarumma sockens historia (red., 1963)
  • Gammalt från Nordhalland: folkminnen från Fjäre och Viske härader (1964)
  • Livet i Mark på 1800-talet (I–II, 1965–69)
  • Gammalt från Ale härad (1965)
  • Från 1700-talets Lidköping (1967)
  • Skövde, Hjo och Kåkinds härad på 1700-talet (1970)
  • Kyrktjuvar, hästtjuvar och ficktjuvar i Västergötland på 1700-talet (1970)
  • I Lidköping på Carl XII:s tid (1970)
  • Från Alingsås och Kullings härad på 1700-talet (1970)
  • Brott och straff i 1700-talets Västergötland (I–II, 1972–76)
  • Från Borås och Ås härad på 1700-talet (1973)
  • Ur västgötaprästers bouppteckningar från tiden före 1761 (1977)
  • Ur västgötaprästers bouppteckningar från tiden 1761–1800 (1978)

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  2. ^ Riksdagens protokoll 1976/77:73, sid. 99.
Auktoritetsdata