Capella
| Capella | |
 Karta för Capella | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 05t 16m 41,35871s[1] |
| Deklination | +45° 59′ 52,7693″[1] |
| Skenbar magnitud () | +0,08[2] (+0,76/+0,91)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G1 III+K0 III[1] |
| U–B | +0,44[2] |
| B–V | 0,795±0,019[4] |
| V–R | -0,3[2] |
| R–I | +0,44[2] |
| Variabeltyp | RS CVn[5] (misstänkt[6]) |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 29,9387 ± 0,0032[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 75,52[7] mas/år Dek.: -427,11[7] mas/år |
| Parallax () | 76,20 ± 0,46[7] |
| Avstånd | 42,919 ± 0,049 lå (13,159 ± 0,015[8] pc) |
| Absolut magnitud () | +0,296[8] |
| Detaljer | |
| Massa | 2,5687 ± 0,0074 / 2,4828 ± 0,0067[8] M☉ |
| Radie | 11,98 ± 0,57 / 8,83 ± 0,33[8] R☉ |
| Luminositet | 78,7 ± 4,2 / 72,2 ± 3,6[8] L☉ |
| Temperatur | 4 970 ± 50 / 5 730 ± 60[8] K |
| Metallicitet | 40 % |
| Vinkelhastighet | 4,1 ± 0,4[8] km/s |
| Ålder | 590 - 650[8] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| Alhajoth, Alfa Aurigae, 13 Aurigae, HR 1708, HD 34029, Gl 194, BD+45°1077, FK5 193, HIP 24608, SAO 40186, GC 6427, ADS 3841, CCDM J05168+4559, 2E 0513.0+4556, IRC +50139, 1RXS J051642.2+460001, 2E 1239, JP11 1010, 2EUVE J0516+45.9, LSPM J0516+4559, SBC7 214, ANJ 1, EUVE J0516+45.9, LTT 11619, SBC9 306, FRH 1A, 2MASS J05164138+4559525, SKY# 8333, N30 1121, SV ZI 360, AG+45 512, GCRV 3121, NLTT 14766, TD1 4244, ASCC 317037, GEN# +1.00034029J, NSV 1897, TYC 3358-3141-1, PLX 1187, UBV 5009, CABS 51, PMC 90-93 139, USNO-B1.0 1359-00140245, CCABS 42, PMSC 05093+4553AB, uvby98 100034029 AB, PPM 47925, VVO 236, CEL 586, H 0513+45, RAFGL 713, WDS J05167+4600Aa,Ab, Ci 20 321, HIC 24608, 2RE J051640+455955, WDS J05167+4600A, CSI+45 1077 1, 2RE J0516+455, YPAC 23, CSI+45-05130, RE J051640+455929, FS2003 0255, CSV 100460, IDS 05093+4554 AP, RE J0516+455, HFE83 366, 1E 051259+4556.7, IRAS 05130+4556, RX J0516.7+4559, AAVSO 0509+45[1] | |
- För andra betydelser, se Capella (olika betydelser).
Capella eller Alfa Aurigae (α Aurigae förkortat Alfa Aur, α Aur) är den tredje ljusstarkaste stjärnan på norra stjärnhimlen och den sjätte ljusstarkaste stjärnan på hela himlavalvet. Den ligger närmare norra himmelspolen än någon annan ljusstark stjärna (Polstjärnan är ganska ljussvag i jämförelse) och har därför spelat en viktig roll i många mytologiska berättelser. En akkadisk inskription som daterats till 2000 f.Kr. hänvisar till Capella.[9] I astrologin varslar Capella om civila och militära hedersbetygelser och stundande förmögenhet.[10]
I astronomin är Capella intressant eftersom den egentligen är en flerdubbel stjärna – alltså ett stjärnsystem. Capella består av fyra komponenter varav jättestjärnorna Aa och Ab utgör den näst ljusstarkaste spektroskopiska dubbelstjärnan. Komponent Aa har spektraltyp K0 III och komponent Ab spektraltyp G1 III. Komponenterna C och D är röda dvärgar, med spektraltyperna M1 respektive M4.[11]
Stjärnsystemet ligger 42,9 ljusår [8] från jorden (baserat på Hipparchos parallaxmätning à 76,20 ± 0,46 millibågsekunder).[7]
Egenskaper
Capella Aa och Capella Ab har förbrukat förrådet av väte i dess kärna, avkylts och expanderat bort från huvudserien. De ligger i en mycket snäv omloppsbana med en separation av 0,74 AE och en omloppsperiod på 104 dygn. Capella Aa är den svalare och mer lysande av de två med spektralklass K0 III.[12] Den har en luminositet som är 78,7 ± 4,2 gånger solens och 11,98 ± 0,57 gånger dess radie. Den genererar energi genom termonukleär fusion av helium till kol och syre i dess kärna. Capella Ab är något mindre och varmare och av spektralklass G1 III.[12] Den är 72,7 ± 3,6 gånger så ljus som solen och har 8,83 ± 0,33 gånger dess radie. Den ligger i Hertzsprungklyftan, som utgör en kort underjättefas där den expanderar och svalnar för att bli en röd jätte.
Capella är en av de ljusaste källorna till röntgenstrålning på himlen, vilket huvudsakligen antas komma från coronan hos Capella Aa.
Stjärnorna i Capellas närhet
Capella har sex visuella följeslagare, dvs. stjärnor som verkar tillhöra Capellas stjärnsystem, men som i själva verket är långt bort och bara sammanfaller i synlinjen från jorden betraktat. De har fått det sammanfattande namnet WDS 05167+4600.[13]
| Komponent angiven i förhållande till Capella A | Rektascension Epok J2000.0 | Deklination Epok J2000.0 | Observerad epok | Avstånd från Capella A | Vinkel till Capella A | Magnitud | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| B | 05h 16m 42,7s | +46° 00′ 55″ | 1898 | 46,6″ | 23° | 17,1 | |
| C | 05h 16m 35,9s | +46° 01′ 12″ | 1878 | 78,2″ | 318° | 15,1 | |
| D | 05h 16m 40,1s | +45° 58′ 07″ | 1878 | 126,2″ | 183° | 13,6 | |
| E | 05h 16m 30s | +46° 02′ | 1908 | 154,1″ | 319° | 12,1 | |
| F | 05h 16m 48,75s | +45° 58′ 30,84″[14] | 1999 | 112,0″ | 137° | 10,21 | |
| G | 05h 16m 31,85s | +46° 08′ 27,42″[15] | 2003 | 522,4″ | 349° | 8,10 |
Etymologi
Capella kommer från latin och är diminutiv av Capra i betydelsen getter.[10] Namnet lilla geten hänsyftar på geten som Kusken bär på sin vänstra axel.
Landskapsstjärna
Capella är Dalarnas landskapsstjärna.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 april 2019.
Noter
- ^ [a b c d] ”Basic data: * alp Aur – Spectroscopic Binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Alpha+Aurigae&submit=SIMBAD+search. Läst 21 juli 2015.
- ^ [a b c d e] Hoffleit, Dorrit; Jaschek, Carlos (1991). "The Bright star catalogue". New Haven, Conn.: Yale University Observatory, 5th Rev.ed. Bibcode:1991bsc..book.....H.
- ^ Petit, M. (1990). "Catalogue of Variable or Suspected Stars Nearby the Sun". Astronomy and Astrophysics Supplement. 85: 971. Bibcode:1990A&AS...85..971P.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=24608. Läst 21 juli 2015.
- ^ Audard, M (2002). Investigations of stellar coronae with XMM-Newton. 34th COSPAR Scientific Assembly. 34. Bibcode:2002cosp...34E1599A.
- ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007–2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally Published In: 2009yCat....102025S. 1: B/gcvs. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–64. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d e f g h i j] Torres, Guillermo; Claret, Antonio; Pavlovski, Krešimir; Dotter, Aaron (2015). "Capella (α Aurigae) Revisited: New Binary Orbit, Physical Properties, and Evolutionary State". The Astrophysical Journal. 807 (1): 26. arXiv:1505.07461. Bibcode:2015ApJ...807...26T. doi:10.1088/0004-637X/807/1/26.
- ^ Fred Schaaf (2008) (på engelska). The Brightest Stars: Discovering the Universe through the Sky's Most Brilliant Stars. John Wiley & Sons, Hoboken, New Jersey. sid. 152. ISBN 978-0-471-70410-2
- ^ [a b] Richard Hinckley Allen (1899) (på engelska). Star Names, Their Lore and Legend. G. E. Stechert, New York. sid. 86-88. http://books.google.com/books?id=5xQuAAAAIAAJ
- ^ James B. Kaler. ”Capella (Alpha Aurigae)” (på engelska). Stars. University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/capella.html. Läst 21 juli 2015.
- ^ [a b] Strassmeier, K. G.; Fekel, F. C. (1990). "The spectral classification of chromospherically active binary stars with composite spectra". Astronomy and Astrophysics. 230: 389. Bibcode:1990A&A...230..389S.
- ^ (på engelska)
- ^ ”Basic data: * TYC 3358-3142-1 -- Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=CCDM+J05168%2B4559F. Läst 21 juli 2015.
- ^ ”Basic data: * BD+45 1076 -- Variable Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=CCDM+J05168%2B4559G. Läst 21 juli 2015.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
