Cachartimalia

	Cachartimalia; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Timalior; Timaliidae
Släkte	Stachyris
Art	Cachartimalia; S. roberti
Vetenskapligt namn
	§ Stachyris roberti
Auktor	Godwin-Austen & Walden, 1875
Synonymer
	Sphenocichla roberti; Kachartimalia;

Cachartimalia^[2] (Stachyris roberti) är en fåtalig fågelart i familjen timalior som förekommer i ett litet område i nordöstra Indien österut till nordöstra Burma och södra Kina.^[3]

Utseende och läten

Cachartimalian är en 18 cm lång timalia, likt nära släktingen sikkimtimalian med en unikt kilformad och spetsig näbb och en kort men bred, fint svartbandad stjärt. Den skiljer sig genom ett mycket tydligt mönster med vita, triangelformade fjäll på brunare undersida. Vidare har den brunaktig kind, saknar ögonbrynsstreck och har ljusgrå spetsar på manteln och tertialerna. Sången beskrivs i engelsk litteratur som ett klart, flöjtliknande "uu-wii-wu-yu".^[4]

Utbredning och systematik

Arten förekommer i bergsskogar från nordöstra Indien (Mishmi Hills i östra Arunachal Pradesh söderut till Assam, Nagaland och norra Manipur) via norra Myanmar till närliggande södra Kina (västra Yunnan).^[4] Den och sikkimtimalia behandlades tidigare som en och samma art, och placerades som ensam art i släktet Sphenocichla. DNA-studier visar dock att de är en del av släktet Stachyris.^[5]

Levnadssätt

Cachartimalian hittas i städsegrön skog med stora träd och bambu intill tät djungel, på mellan 300 och 2010 meters höjd. Den ses i gruper om tio till 15 individer, födosökande både genom att klättra på stammar och grenar, men även i tät undervegetation intill rinnande vattendrag. Födan består av gråsuggor, trälevande skalbaggar och andra insekter.^[6]

Häckning

Arten häckar i maj–juni. Ett bo har beskrivits som en kudde av mossa ovanpå en hög med fint gräs och några smårötter inkilat bakom en lång flisa bark 6,5 meter upp i en ek. Den lägger fyra vita ägg.^[6]

Status

Cachartimalian har en liten världspopulation på uppskattningsvis högst 10 000 individer. Den tros minska rätt kraftigt till följd av omvandling av dess levnadsmiljö för jordbruksändamål. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad.^[1]

Namn

Cachar är ett distrikt i den delstaten Assam i nordöstra Indien. Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Frederick William Robert, australiensisk bergsbestigare lantmätare verksam i Indian Survey Dept. 1875-1895.^[7]

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2016 Stachyris roberti Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ [a b] Collar, N. & Robson, C. (2019). Chevron-breasted Babbler (Stachyris roberti). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59462 30 september 2019).
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ [a b] Collar, N. and C. Robson (2021). Cachar Wedge-billed Babbler (Stachyris roberti), version 1.1. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.chbbab1.01.1
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör cachartimalia.
Bilder & media
Wikispecies har information om cachartimalia.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2016 Stachyris roberti Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[BLS-2] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[hbw-4] [a b] Collar, N. & Robson, C. (2019). Chevron-breasted Babbler (Stachyris roberti). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59462 30 september 2019).

[5] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[BOW-6] [a b] Collar, N. and C. Robson (2021). Cachar Wedge-billed Babbler (Stachyris roberti), version 1.1. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.chbbab1.01.1

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler