Butjamassakern

(c) Ukrinform TV, CC BY 3.0
Civila skjutna i Butja, en med bakbundna handleder.

Butjamassakern är en serie krigsbrott i staden Butja nära Kiev. Händelsen uppdagades när Ukrainas försvarsmakt befriade staden från Rysslands försvarsmakt den 2 april 2022 då Ukraina anmälde att hela Kievområdet hade befriats.[1][2] Ryssland anföll staden redan i början av sin invasionen av Ukraina den 27 februari.[3]

Enligt Butjas borgmästare Anatoly Fedoruk har cirka 300 döda kroppar hittats tillsammans med en öppen massgrav.[4] Söndag den 3 april publicerade Ukrainas försvarsmakt foton på källarna som de ansåg ha använts som tortyrkamrar. Döda kroppar, som hörde till civilbefolkning, som hittades där hade skottskador i knän och huvud.[5]

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba vädjade till internationella brottmålsdomstolen (ICC) för att den skulle skicka in sina experter för att samla in evidens på Rysslands krigsbrott.[6] Den 4 april anmälde Rysslands federala brottsutredare att den kommer att börja utreda fallet som Ukrainas provokation.[7]

Reaktioner

  • Europeiska unionen Europeiska unionen: ordförande till EU-kommissionen Ursula von der Leyen skrev på Twitter att hon var chockerat och krävde att en oberoende domstol grundas.[8]
  • USA USA: utrikesminister Antony Blinken sade att det ökande bevis på krigsbrott är ett "slag på magen" och erbjöd all hjälp från USA:s sida för att dokumentera krigsbrott och förövares åtalande.[9]
  • Sverige Sverige: statsminister Magdalena Andersson skrev på Twitter att Butja påminnande om Europas mörkaste tider och stöttade ICC:s roll som utredare.[10]
  • Estland Estland: statsminister Kaja Kallas jämförde massakern med Sovjetunionens och Nazitysklands massakrer, och sade att Butja liknar mer på brottsplats än slagfält.[11]
  • Moldavien Moldavien: president Maia Sandu kallade fallet för ett brott mot mänsklighet och förklarade måndag den 4 april som en nationell sorgedag.[12]

Källor

  1. ^ ”Ukraine regained control of ‘whole Kyiv region’ says defence official” (på engelska). France 24. 2 april 2022. https://www.france24.com/en/europe/20220402-as-it-happened-thousands-of-residents-evacuated-from-besieged-mariupol. Läst 4 april 2022. 
  2. ^ ”Evidence grows of civilian killings in Bucha” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-europe-60968546. Läst 4 april 2022. 
  3. ^ ”У Бучі під Києвом тривають бої, колона ворога проривається до столиці (відео)” (på ukrainska). Конкурент. 27 februari 2022. https://konkurent.ua/publication/89824/u-buchi-pid-kievom-trivaut-boi-kolona-voroga-prorivaetsya-do-stolitsi-video/. Läst 4 april 2022. 
  4. ^ ”Russian retreat leaves trail of dead civilians in Bucha, a town near Kyiv” (på engelska). Reuters. 2 april 2022. https://www.reuters.com/world/europe/russian-retreat-leaves-trail-slain-civilians-town-near-kyiv-2022-04-02/. Läst 4 april 2022. 
  5. ^ ”‘It was like a movie’: recaptured Bucha recounts violence of Russian invasion” (på engelska). the Guardian. 3 april 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/apr/03/bucha-violence-invasion-russia-ukraine. Läst 4 april 2022. 
  6. ^ ”Kuleba calls on ICC mission to come to Bucha to collect evidence of Russian war crimes” (på engelska). Interfax-Ukraine. https://en.interfax.com.ua/news/general/820649.html. Läst 4 april 2022. 
  7. ^ ”Russia orders probe of Ukrainian 'provocation' over civilian deaths in Bucha” (på engelska). Reuters. 4 april 2022. https://www.reuters.com/world/russia-orders-probe-ukrainian-provocation-over-civilian-deaths-bucha-2022-04-04/. Läst 4 april 2022. 
  8. ^ ”Ursula von der Leyen” (på engelska). Twitter. 3 april 2022. https://twitter.com/vonderleyen/status/1510571992277262338. Läst 4 april 2022. 
  9. ^ ”Blinken: growing evidence of Russian atrocities in Ukraine a ‘punch to the gut’” (på engelska). the Guardian. 3 april 2022. https://www.theguardian.com/us-news/2022/apr/03/antony-blinken-russian-war-crimes-ukraine. Läst 4 april 2022. 
  10. ^ ”SwedishPM” (på engelska). Twitter. 3 april 2022. https://twitter.com/swedishpm/status/1510618609697103881. Läst 4 april 2022. 
  11. ^ ”HÄIRIVAD KAADRID | Venemaa korraldas Butša linnas massimõrva”. Delfi. https://www.delfi.ee/a/96318291. Läst 4 april 2022. 
  12. ^ ”Maia Sandu anunță zi de doliu național în Republica Moldova după Masacrul de la Bucha” (på rumänska). www.digi24.ro. https://www.digi24.ro/stiri/externe/maia-sandu-anunta-zi-de-doliu-national-in-republica-moldova-dupa-masacrul-de-la-bucha-1893081. Läst 4 april 2022. 
Rysslands invasion av Ukraina
Rysk-ukrainska kriget
Invasionen
Slaget om Hostomel · Slaget om Starobilsk · Belägringen av Mariupol
Krigsbrott
Konsekvenser
Relaterat

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The city of Bucha after liberation from the Russians 01.jpg
(c) Ukrinform TV, CC BY 3.0
Video published by the National News Agency of Ukraine reportedly showing Bucha civilians massacred by Russian soldiers.