Busksiska
Busksiska Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Finkar Fringillidae |
Släkte | Spinus |
Art | Busksiska S. uropygialis |
Vetenskapligt namn | |
§ Spinus uropygialis | |
Auktor | PL Sclater, 1862 |
Utbredning | |
Synonymer | |
| |
Busksiska[2] (Spinus uropygialis) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i Anderna i Sydamerika.
Utseende och läten
Busksiskan är en distinkt tecknad fink, med svartaktigt huvud och bröst, mörk rygg och lysande gul undersida. Den gula övergumpen syns väl i flykten men är vanligen dold på sittande fågel. Könen är lika, men hanen är igenomsnitt svartare ovan. Ungfågeln är mycket avvikande, grönaktig på huvud och ovansida samt orangeaktig näbb.[4]
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer i Anderna från centrala Peru till nordvästra Argentina och norra Chile.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet
Busksiskan placerades tidigare i det stora släktet Carduelis, men genetiska studier visar att det är kraftigt parafyletiskt och att typarten steglitsen snarare är närmare släkt med vissa arter i Serinus.[5] Numera bryts därför busksiskan liksom övriga amerikanska siskor samt den europeiska och asiatiska grönsiskan ut ur Carduelis och placeras tillsammans med den asiatiska himalayasiskan (tidigare i Serinus) istället till släktet Spinus
Levnadssätt
Busksiskan hittas lokalt i bergstrakter, ofta nära myrar eller andra vattendrag. Den ses ofta i flock, födosökande på marken eller i låga buskar.[4]
Status
Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]
Referenser
- ^ [a b] Birdlife International 2016 Spinus uropygialis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b] Clement, P. (2020). Yellow-rumped Siskin (Spinus uropygialis), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yersis1.01
- ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:. http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör busksiska.
- Wikispecies har information om Spinus uropygialis.
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Internet Archive Book Images, Licens: No restrictions
Identifier: monographofweave00bartle (find matches)
Title: A monograph of the weaver-birds, Ploceidae, and arboreal and terrestrial finches, Fringillidae
Year: 1888 (1880s)
Authors: Bartlett, Edward, d. 1908
Subjects: Weaverbirds Finches
Publisher: Maidstone, The author
Contributing Library: Smithsonian Libraries
Digitizing Sponsor: Smithsonian Libraries
View Book Page: Book Viewer
About This Book: Catalog Entry
View All Images: All Images From Book
Click here to view book online to see this illustration in context in a browseable online version of this book.
Text Appearing Before Image:
In heraldry the Cardinal Grosbeak forms the crest to the arms of thefamily of Huger (South Carolina; granted 1771). Arms. Ar. a human heart emitting flames, betw. two laurel branchesfructed, saltireways, in chief, and an anchor erect, in base, all ppr. betw.two flaunches az. each charged with a fleur-de-lis or. Crest—a sprig,thereon a Virginia Nightingale, all ppr. Motto —Ubi libertas ibi patria. PI. 11
Text Appearing After Image:
■p W Trohawk del 8C libK Hariharb imp. CHRYSOMITRIS UROPYGIALIS, J eb 9 CHRYSOMITRIS UROPYGIALIS.THE YELLOW-RUMPED SISKIN. PLATE II. Chrysomitris atmtiis, Cassin, Gillisss Expedition, ii. p. 181 (1855).Chrysomitris xantlwmelcena, Reiclib. ? Journ. fiir orn. 1855, p. 55.Fringilla sp. ? Eyton, Cat. Birds, p. 256. No. 3211 (1856).Chrysomitris uropygialis, Scl. Cat. Amer. Birds, p. 125 (1862).Chrysomitris uropyyialis, Cassin, Proc. Acad. Philad. 1865, p. 91.Chrysomitris urojjygialis, Scl. Proc. Zool. Soc. 1867, pp. 322, 338.Chrysomitris uropijgialis, Phil. Anal. Univers. Chile, xsxi. 1868, pp.263, 295, 303, 316, 325, 329. Chrysomitris xanthomelcena, Phil. ? Anal. Univers. Chile, xxxi. 1868, p.325. Fringilla xanthomelcena, Gray, ? Hand-List Birds, ii. p. 81 (1870). Fringilla uropygialis, Gray, Hand-List Birds, ii. p. 81 (1870). Chrysomitris uropygialis^ Scl. at Salv. Nona. Av. Neotr. p. 34 (1873). Fringilla uropygialis, Russ, Stubenvogel, p. 395 (1879). Chrysomitris uropygialis, Tacz. Or
Note About Images
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Yellow-rumped Siskin (Spinus uropygialis)
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 4.0