Burmastjärtmes

	Burmastjärtmes
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Stjärtmesar; Aegithalidae
Släkte	Aegithalos
Art	Burmastjärtmes; A. sharpei
Vetenskapligt namn
	§ Aegithalos sharpei
Auktor	(Rippon, 1904)
Utbredning
Synonymer
	Aegithalos iouschistos sharpei

Burmastjärtmes^[1] (Aegithalos sharpei) är en fågel i familjen stjärtmesar.^[2] Den är, som namnet antyder, endemisk för Myanmar. Dess artstatus är omdiskuterad.

Utseende och läten

Burmastjärtmesen är likt alla stjärtmesar en mycket liten (11–12 cm) fågel med lång stjärt. I fjäderdräkten liknar den svartbrynad stjärtmes (A. bonvaloti), men har något smalare svarta längsgående laterala hjässband, vitare centralt hjässband och vitt på huvudsida och nedre delen av strupen. Vidare har den ett mörkt brunaktigt bröstband, på resten av undersidan beigefärgad med vitare undre stjärttäckare. Lätet är ett mycket tunt "see-see-see-see..." uppblandat med dämpade "tup" och "trrup". Från upprörd fågel hörs gälla "zeet" och "trr-trr-trr".^[3]

Utbredning och systematik

Burmastjärtmesen förekommer i Chin Hills från sydvästra Myanmar.^[2] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Artstatus

Fågelns artstatus är omdiskuterad. Vissa auktoriteter inkluderar burmastjärtmesen i svartbrynad stjärtmes (A. bonvaloti), medan andra behandlar båda två som en del av roststjärtmesen (A. iouchistos).^[4] Ytterligare andra för även sotstjärtmesen (A. fuliginosus) till artkomplexet,^[5] trots avvikade utseende baserat på studier som visar på mycket små genetiska skillnader.^[6] Detta tros dock ha orsakats historisk hybridisering mellan hane svartbrynad stjärtmes och hona sotstjärtmes.^[7]

Levnadssätt

Arten hittas i bergsbelägen öppen städsegrön lövskog och ungskog, på mellan 2100 och 3300 meters höjd. Den ses vanligen i små och snabbt förflyttande grupper. Den häckar i april–maj.^[3]

Status och hot

IUCN erkänner den inte som art, varför den inte placeras i någon hotkategori.

Namn

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Richard Bowdler Sharpe (1847-1909), brittisk ornitolog vid British Museum of Natural History 1872-1909.^[8]

Noter

^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
^ [a b] Robson, Craig (2011). A Field Guide to the Birds of Southeast Asia. New Holland Publishers Ltd. ISBN 978-1780090498none
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Päckert, M., Martens, J. & Sun, Y.-H. (2010) Phylogeny of long-tailed tits and allies inferred from mitochondrial and nuclear markers (Aves: Passeriformes, Aegithalidae). Mol. Phylogenet. Evol. 55(3): 952–967.
^ Wang, W., Dai, C., Alström, P., Zhang, C., Qu, Y., Li, S.-H., Yang, X., Zhao, N., Song, G. & Lei, F. (2014) Past hybridization between two East Asian long-tailed tits (Aegithalos bonvaloti and A. fuliginosus). Front. Zool. 11: 40. doi: 10.1186/1742-9994-11-40.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Aegithalos sharpei.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[SOF-1] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[IOC-2] [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.

[robson-3] [a b] Robson, Craig (2011). A Field Guide to the Birds of Southeast Asia. New Holland Publishers Ltd. ISBN 978-1780090498none

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[H&M-5] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[6] Päckert, M., Martens, J. & Sun, Y.-H. (2010) Phylogeny of long-tailed tits and allies inferred from mitochondrial and nuclear markers (Aves: Passeriformes, Aegithalidae). Mol. Phylogenet. Evol. 55(3): 952–967.

[7] Wang, W., Dai, C., Alström, P., Zhang, C., Qu, Y., Li, S.-H., Yang, X., Zhao, N., Song, G. & Lei, F. (2014) Past hybridization between two East Asian long-tailed tits (Aegithalos bonvaloti and A. fuliginosus). Front. Zool. 11: 40. doi: 10.1186/1742-9994-11-40.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler