Burlövs kommun
Burlövs kommun Kommun | |
Burlöv medborgarhus (kommunhus) | |
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Burlövs kommunvapen | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Skåne |
Län | Skåne län (–) Malmöhus län (–) |
Centralort | Arlöv |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 19 921 ()[1] |
Areal | 19,21 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 18,9 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 0,31 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 1 054,02 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 55°38′00″N 13°04′00″Ö / 55.633333333333°N 13.066666666667°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Storstad | Stormalmö |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Malmö domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1025[3] |
Anställda | 1 425 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1231[5] |
GeoNames | 2718706 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Burlövs kommun är en kommun i Skåne län, belägen mellan Malmö och Lund. Centralort är Arlöv.
En stor del av kommunen utgörs av förortsbebyggelse till Malmö, men marken har även gynnsamma förutsättningar för odling. Kommunen har en lång tradition av industrier och i början av 2020-talet var det lokala näringslivet expansivt.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv, särskilt sedan slutet av 1990-talet. Kommunen har en lång tradition av rött styre, efter valen 2018 och 2022 har dock en borgerlig minoritetskoalition styrt.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Burlövs socken där vid kommunreformen 1862 Burlövs landskommun bildades och Burlövs socken gav landskommunen dess namn.
17 mars 1899 inrättades Arlövs municipalsamhälle och 21 november 1913 Åkarps municipalsamhälle i kommunen, vilka båda upplöstes vid utgången av 1958.[6]
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, men mindre områden har över tiden inkorporerats från omgivande socknar såsom Görslövs och Tottarps socknar och kommuner (se bild till höger).[7] I samband med upplösningen av Åkarps municipalsamhälle kom Kabbarpsområdet i nuvarande södra delen av Åkarps tätort att byta från Staffanstorps kommun och Tottarps socken till Burlöv år 1959.[8] 1 januari 1972 genomfördes gränsrevisioner mot Lomma kommun då Svanetorpsområdet norr om Åkarp gick över till Burlöv[9] och Staffanstorps kommun där Helenelundsområdet intill Kronetorps mölla övergick till Burlöv.[6] 1992 gjordes en revision mot Malmö stad där hela området för Nordsjö färgfabrik kom att placeras i Burlöv.[10]
Burlövs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Burlövs landskommun.[11] Kommunen ingick i Malmö kommunblock tills detta upplöstes 1976.
Kommunens landyta har på 2000-talet utökats i väster när den konstgjorda halvön Spillepengens deponi/återvinning skapats i havet, där dock dess nordvästra del ligger i Lomma kommun.
Kommunen ingår sedan bildandet i Malmö domsaga.[12]
Geografi
Kommunen är landets ytmässigt näst minsta (efter Sundbybergs kommun) och har en omfattning som med vissa justeringar liknar dess föregångare som bildades vid kommunreformen 1862.
Topografi och hydrografi
Området som utgör kommunen har en kalkrik berggrund. Södra delen av Burlövs kommun är mer kuperad än norra delen vilket kan härledas till hur berggrunden vittrat. Vittring är också förklaringen till de små, till synes avloppslösa sjöarna i området. Berggrunden är huvudsakligen täckt av sand och bördiga moränleror. Det finns gynnsamma förutsättningar för odling och delar av Burlöv används också som försöksområden för Alnarps lantbruksuniversitet. En stor del av kommunen utgörs av förortsbebyggelse till Malmö.[13]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]
Burlövs kommun | Hela riket |
---|---|
Naturskydd
År 2022 fanns ett naturreservat i Burlövs kommun.[15] Södra Lommabuktens naturreservat bildades 2008 och området är 256 hektar, det löper även in i Lomma kommun. Det utgörs av strandängar längs Öresund och har använts som betesmark sedan bronsåldern. I området trivs växter som glasört, saltört och saltnarv samt strandängsfåglar som gravand, skedand, tofsvipa, rödbena och gulärla. Området är även skyddat som Natura 2000.[16]
Administrativ indelning
För befolkningsrapportering består kommunen av ett enda område, före 2016 Burlövs församling och från 1 januari 2016 av distriktet Burlöv.[17]
Tätorter
År 2020 bodde 98,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[18] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Burlövs kommun:[19]
Tätort | Befolkning |
---|---|
Malmö | 11 944* |
Åkarp | 6 345* |
Burlövs egnahem | 767 |
Nordanå | 12* |
* Avser den del av tätorten som tillhör Burlövs kommun
Styre och politik
Styre
Kommunen har en lång tradition av rött styre. Mandatperioden 2010–2014 styrde Socialdemokraterna kommunen med 14 av 41 mandat i kommunfullmäktige.
Mandatperioden 2014–2018 styrdes kommunen av de rödgröna.[20] Efter valet 2018 övertogs makten av en minoritetskoalition bestående av Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna i minoritet.[21] Denna koalition fortsatte styra efter valet 2022. Kommunalråd blev moderaten Sara Vestering.[22]
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2022–2026[23] | ||
---|---|---|
Ordförande | C | Fredrik Jörgensen |
Förste vice ordförande | M | Leif Westin |
Andre vice ordförande | SD | Christer Swahn |
Tredje vice ordförande | S | Hans-Åke Mårtensson |
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | SD | NYD | BV | ALP | SKÅ | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 1 | 23 | 6 | 5 | 6 |
| 41 | 91,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 1 | 22 | 9 | 3 | 6 |
| 41 | 93,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 1 | 21 | 7 | 5 | 7 |
| 41 | 92,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 2 | 22 | 4 | 5 | 8 |
| 41 | 91,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 2 | 24 | 3 | 2 | 10 |
| 41 | 91,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 20 | 1 | 2 | 2 | 5 | 9 |
| 41 | 89,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 20 | 3 | 2 | 5 | 9 |
| 41 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 1 | 18 | 2 | 2 | 2 | 4 | 1 | 11 |
| 41 | 85,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 1 | 23 | 2 | 2 | 2 | 2 | 9 |
| 41 | 86,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 2 | 19 | 2 | 3 | 2 | 1 | 2 | 1 | 9 |
| 41 | 79,80 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 3 | 17 | 1 | 5 | 2 | 1 | 4 | 1 | 7 |
| 41 | 77,50 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 15 | 1 | 6 | 2 | 2 | 3 | 1 | 9 |
| 41 | 77,14 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 14 | 2 | 7 | 1 | 1 | 3 | 11 |
| 41 | 75,62 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 15 | 3 | 10 | 1 | 2 | 8 |
| 41 | 76,07 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 3 | 13 | 2 | 10 | 2 | 3 | 8 |
| 41 | 76,37 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 3 | 14 | 2 | 9 | 2 | 2 | 9 |
| 41 | 68,96 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Presidium 2022–2026[23] | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Sara Vestering |
Förste vice ordförande | C | Anneli Kihlstrand |
Andre vice ordförande | SD | Ingvar Olsson |
Övriga nämnder
Nämnd | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Socialnämnden | M | Sara Vestering | C | Owe Håkansson | SD | Laila Knudsen |
Utbildnings- och kulturnämnden | L | Kristoffer Daag | M | Mario Ravlic | SD | Laszlo Pataki |
Miljö- och byggnämnden | L | Lisa Fritzin | M | Håkan Dahlgren | SD | Rolf Hagmann |
Valnämnden | M | Nils Holmqvist | C | Uno Törringer | SD | Rolf Hagmann |
Källa:[24]
Vänorter
Kommunen hade tidigare ett samarbete med Kaliningrad, Ryssland, men det är officiellt avslutat.[25]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I slutet av 1800-talet hade flera stora industrier etablerat sig i området, så som Arlövs Sockerfabrik och Arlövs Mekaniska Verkstad och Waggonfabrik. Det dröjde dock till 1960-talet innan den kraftiga industriexpansionen kom då Arlövs Exploaterings AB bildades. Industrimark ställdes till förfogande och 1964–67 tillkom Gamla Industribyn som blev en av de allra första i sitt slag i Sverige. Åren 1971–73 färdigställdes Nya Industribyn med bland annat Arlövs partihallar för frukt och grönsaker.[13]
I början av 2020-talet var det lokala näringslivet expansivt. Branscher som sysselsatte en stor del av kommunens yrkesverksamma invånare var tillverkningsindustrin, handeln och transportverksamheten. Bland de största företagen återfanns Akzo Nobelkoncernen (färger och lacker), Hilti (maskiner till bygg- och anläggningsindustrin) och före detta Arlövs sockerbruk, Nordic Sugar AB.[13]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av Europaväg 22 från väst till nordöst. Genom kommunen går även Europaväg 6 (även kallad E20). Södra delen av kommunen genomkorsas av riksväg 11. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Malmö–Lund.[13]
Burlövs station har fått sitt namn efter kommunen och sitt läge vid Burlöv Center i Arlöv, och utgör tillsammans med Åkarps station kommunens två järnvägsstationer.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 19 921 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 125:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Burlövs kommun 1970–2020[26] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 11 830 | |||
1975 | 14 112 | |||
1980 | 14 323 | |||
1985 | 14 314 | |||
1990 | 14 561 | |||
1995 | 14 641 | |||
2000 | 15 038 | |||
2005 | 15 320 | |||
2010 | 16 701 | |||
2015 | 17 430 | |||
2020 | 19 312 |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Burlövs kommun.[27]
Födelseland 31 december 2021[27] | ||||
---|---|---|---|---|
Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
1 | Sverige | 13 088 | 66,26 % | 80,00 % |
2 | Irak | 813 | 4,12 % | 1,40 % |
3 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 580 | 2,94 % | 0,60 % |
4 | Polen | 573 | 2,90 % | 0,91 % |
5 | Bosnien och Hercegovina | 461 | 2,33 % | 0,58 % |
6 | Afghanistan | 321 | 1,63 % | 0,60 % |
7 | Danmark | 262 | 1,33 % | 0,37 % |
8 | Syrien | 214 | 1,08 % | 1,88 % |
9 | Rumänien | 192 | 0,97 % | 0,32 % |
10 | Iran | 190 | 0,96 % | 0,80 % |
Kultur
Kulturarv
År 2022 fanns tre byggnadsminnen i Burlövs kommun – Burlövs prästgård, Hvilans gymnastikbyggnad och Kronetorps kvarn.[28]
Ett annat kulturarv är exempelvis Hundramannasalen, även kallad Arlövs teater, som byggdes 1892 av den första sjukkassan i Arlöv, Hundramannaföreningen nr 1.[29]
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en femuddig stjärna av silver över en sockerbeta av silver med blad av guld.
Vapnet fastställdes för Burlövs landskommun av Kungl. Maj:t 1959 och registrerades hos PRV 1974. Sockerbetan syftar på Arlövs sockerbruk, och stjärnan är hämtad från folkhögskolan Hvilans emblem. Färgerna i rött och gult skulle både påminna om den skånska flaggan och om arbetarrörelsens röda färg.[30]
Kommunfågel
Skärfläckan är Burlövs kommunfågel.
Se även
- Personer med anknytning till Burlövs kommun
- Malmö kommunblock
- Skärfläckan AB
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Burlövs kommun 1959 - 2009. Jubileumsskrift om det moderna Burlöv. Red. Lennart Pettersson et al. https://www.yumpu.com/sv/document/view/20405267/burlov-50-ar-reviderad-upplaga-juni-2009pdf-burlovs-kommun
- ^ Lantmäteriets häradsekonomiska karta
- ^ Bergkvist, Emmi: Gamla Åkarp och hur det var förr. Kristianstads boktryckeri 1996 ISBN 9163041170, 240 s.
- ^ Detaljplan 78 Burlövs kommun: Förslag till stadsplan för del av Karstorp 4:4 i Lomma kommun, Malmöhus län; Beskrivning s. 1 - 2. 3 maj 1971 https://www.burlov.se/download/18.581344c317426cd45b0acebd/1599142283893/078%20Stadsplan%20f%C3%B6r%20del%20av%20Karstorp%204_4.pdf
- ^ Detaljplan 175 Burlövs kommun: Detaljplan för Sunnanå 8:47 Nordsjö Nobels Industriområde, Burlövs kommun Malmöhus län. Antagandehandling s. 1-3 https://www.burlov.se/download/18.581344c317426cd45b0ac8eb/1599140862276/175%20Detaljplan%20f%C3%B6r%20del%20av%20Sunnan%C3%A5%208_47,%20Nordsj%C3%B6%20Nobels%20industriomr%C3%A5de.pdf
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c d] ”Burlöv - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/burl%C3%B6v. Läst 30 oktober 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 oktober 2022.
- ^ ”Södra Lommabukten”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/burlov-lomma/sodra-lommabukten.html. Läst 30 oktober 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1231&id2=null. Läst 29 oktober 2022.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 29 oktober 2022.
- ^ ”Burlövs kommun - S, MP, V och C bildar majoritet”. web.archive.org. 10 november 2014. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110003353/https://burlov.se/omradesmeny/kommunpolitik/anslagstavlankommun/smpvochcbildarmajoritet.5.3daec5051491899455a40f01.html. Läst 29 oktober 2022.
- ^ Backlund, Gösta (15 oktober 2018). ”Alliansen tar över makten i Burlöv”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/alliansen-tar-over-makten-i-burlov. Läst 29 oktober 2022.
- ^ ”De styr Burlöv 2023–2026 - Burlöv”. burlov.se. https://burlov.se/overgripandenyheter/nyheter/destyrburlov20232026.5.72ec4fe8183d0d443964d6dc.html. Läst 29 oktober 2022.
- ^ [a b] ”De styr Burlöv 2023–2026”. Burlövs kommun. https://burlov.se/overgripandenyheter/nyheter/destyrburlov20232026.5.72ec4fe8183d0d443964d6dc.html. Läst 20 oktober 2022.
- ^ ”Nämnder”. Burlövs kommun. Arkiverad från originalet den 1 april 2019. https://web.archive.org/web/20190401163325/http://troint.burlov.se/troint/extern/index.asp?page=getNS. Läst 1 april 2019.
- ^ ”Vänorter”. Burlövs kommun. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820090241/http://www.burlov.se/omradesmeny/kommunpolitik/internationellt/vanorter.4.771c1dcc126b1f952f480009002.html. Läst 15 juli 2010.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 30 oktober 2022.
- ^ ”Kulturmiljö och sevärdheter - Burlöv”. burlov.se. https://burlov.se/kulturfritid/kulturiburlov/kulturmiljoochsevardheter.4.596b6a31159e5b81ea9452d5.html. Läst 30 oktober 2022.
- ^ Burlövs kommun 1959 - 2009. Jubileumsskrift om det moderna Burlöv. Red. Lennart Pettersson et al. [1] s. 4 - 5
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Burlövs kommun.
- kommunens webbplats
|
|
|
|
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9
), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Burlöv socken 1910 och 2010
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
changing to correct name for Sallerup
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Burlöv municipal building
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Burlöv Municipality in Scania, Sweden
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).