Budgetdepartementet

Budgetdepartementet var 1976–1982 ett departement i regeringskansliet. Det bildades efter delningen av det dittillsvarande finansdepartementet i två departement: budgetdepartementet och ekonomidepartementet. Bakgrunden till delningen anses ha varit oenighet mellan Moderaterna och Folkpartiet om vilket av partierna som skulle besätta finansministerposten 1976. I folkpartiregeringen 1978–79 var Ingemar Mundebo chef för båda departementen. Även under mittenregeringen 1981–82 hade departementen en gemensam chef, Rolf Wirtén.

Under budgetdepartementet sorterade följande sakområden:

Lista över Sveriges budgetministrar

NamnÄmbetsperiodPolitisk tillhörighet
Ingemar Mundebo(19302018)25 november 197631 juli 1980Folkpartiet
Rolf Wirtén(19312023)1 augusti 19808 oktober 1982Folkpartiet
Kjell-Olof Feldt(19312025)8 oktober 198231 december 1982Socialdemokraterna

Biträdande statsråd (konsultativa statsråd) i budgetdepartementet

NamnPortföljÄmbetsperiodPolitisk tillhörighet
Marianne Wahlberg(19172006)Löneminister18 oktober 197812 oktober 1979Folkpartiet
Olof Johansson(född 1937)Personalminister12 oktober 19798 oktober 1982Centerpartiet

Budgetchefer

  • Bengt Johansson 1976–1981
  • Björn Eriksson 1981–1982

Departementet återuppgick 1983 i Finansdepartementet.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.