Buckminster Fuller
Buckminster Fuller | |
Buckminster Fuller, 1972. | |
Född | Richard Buckminster Fuller 12 juli 1895[1][2][3] Milton[4][5], USA |
---|---|
Död | 1 juli 1983[1][2][3] (87 år) Los Angeles[6][7][8], USA |
Begravd | Mount Auburn Cemetery[9] kartor |
Andra namn | Bucky Fuller |
Medborgare i | USA[10][11] |
Utbildad vid | Harvard University Bates College Milton Academy Harvard College |
Sysselsättning | Arkitekt[12][13][14], bildkonstnär, konstnär[15][16], ingenjör, filosof, formgivare[13], poet[17][13], universitetslärare, uppfinnare[13], forskare[18], författare, dagboksskrivare, matematiker[13] |
Arbetsgivare | Washington University in St. Louis Southern Illinois University Carbondale (1959–1975)[19] |
Noterbara verk | Biosphère Montréal och Dymaxionhuset |
Maka | Anne Hewlett[20] |
Barn | Allegra Fuller Snyder (f. 1927) |
Föräldrar | Richard Buckminster Fuller[20] Caroline Wolcott Andrews[20] |
Utmärkelser | |
Frank P. Brown Medal (1960) Royal Gold Medal (1968) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (1968)[21] Årets humanist (1969)[22] AIA:s guldmedalj (1970)[23] Fellow of the American Institute of Architects (1975)[23] St. Louis Literary Award (1976) John Scott-medaljen (1979)[24][25] Hedersmedlemskap Royal Designer for Industry (1980)[26] Presidentens frihetsmedalj (1983)[27] | |
Redigera Wikidata |
Richard Buckminster "Bucky" Fuller, född 12 juli 1895 i Milton, Massachusetts, död 1 juli 1983 i Los Angeles, Kalifornien, var en amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare, arbetskritiker och författare.
Biografi
Fuller föddes 1895 i Massachusetts. Han påbörjade studier vid Harvard men relegerades från lärosätet. Under första världskriget tjänstgjorde han i amerikanska marinen. Vintern 1927 levde Fuller arbetslös och utblottad i Chicago. Han började dricka och drev sig själv mot ett självmordsförsök. I sista ögonblicket bestämde han sig för att istället undersöka hur mycket en enskild människa kunde påverka världen i positiv riktning. Beslutet blev en exempellös framgång; under det följande halvseklet producerade Fuller en enorm mängd idéer, uppfinningar och konstruktion. Till exempel praktiska och billiga bostäder och transportmedel. Fuller förde en mycket noggrann dagbok och skrev om sitt liv, sina idéer och sin filosofi i 28 tidskrifter. Han tog 25 patent och blev vid åtminstone 50 tillfällen utsedd till hedersdoktor.
Betydelse
Fuller blev berömd för sina geodetiska kupoler som fortfarande används som radarstationer, stadshus, utställningar med mera. Kupolernas konstruktion bestod av stänger och kablar, så kallad tensegrity (en term myntad av honom), och var extremt lätt och stabil. Den byggde på geometriska figurer kända från naturen och klassisk geometri och enkla matematiska principer. Efter sitt första patent fortsatte Fuller att utforska hur naturens konstruktioner kunde användas inom många olika områden. Fuller var många år före sin tid när han på 1930-talet bland annat tog fram en aerodynamisk bil och ett billigt och energisnålt hus, vilka han kallade Dymaxionbilen och Dymaxionhuset och var mycket starka lätta konstruktioner. Han var också den som introducerade vetenskapen om synergi, läran om samverkan.
Många av Fullers skapelser mötte starkt motstånd från företag. Han skulle komma att driva rättsliga processer under de följande femtio åren.
Fuller utvecklade sedermera sina studier av tensegrity-konstruktioner till en egen kosmologi – den naturliga analytiska geometrin, eller synergetiska kristallografin, följde så att säga naturligt av de tredimensionella stabila system av tryckta stänger och dragna kablar han studerat tidigare. En rad geometriska bevis kom till av bara farten. Fullers forskning inom detta område har förevigats genom att kolatomer bundna i form av bollar givits namn efter Fuller, "fullerener". Den kolmolekyl som har samma form som Fullers berömda kupol i Montréal kallas till och med "buckminsterfullerener".
I sina böcker Operating Manual For Spaceship Earth och Synergetics presenterade Fuller sin "Dymaxionkarta" – en plan karta över jorden med minimala distorsioner och där inga kontinenter har delats av kartans kanter. Fuller hoppades att denna tydligare bild av jorden skulle förmå människan att bättre se hur felfördelade planetens resurser var. Han använde samma tankar till att undersöka energi- och materialeffektivitet inom arkitektur, konstruktionslära och annan formgivning.
Projekt
- Dymaxionhuset (bärbart hus), 1932
- Dymaxionbilen (aerodynamisk bil), 1934
- Geodesic Dome, 1949
- Den amerikanska paviljongen på Expo'67, Montréal, Kanada, 1967
Galleri
- Dymaxionhuset.
- Climatron 1960.
- Prototypen av Dymaxionbilen på en utställning 2011.
- Buckminster Fullers hem i Carbondale.
- (c) Cédric THÉVENET, CC BY-SA 3.0Biosphère Montréal av Buckminster Fuller.
Bibliografi
- 4d Timelock (1928)
- Nine Chains to the Moon (1938)
- Untitled Epic Poem on the History of Industrialization (1962)
- Ideas and Integrities, a Spontaneous Autobiographical Disclosure (1963)
- No More Secondhand God and Other Writings (1963)
- Education Automation: Freeing the Scholar to Return (1963)
- What I Have Learned: A Collection of 20 Autobiographical Essays (1968)
- Operating Manual for Spaceship Earth (1968)
- Utopia or Oblivion (1969)
- Approaching the Benign Environment (med Eric A. Walker och James R. Killian, Jr.) (1970)
- I Seem to Be a Verb (med Jerome Agel och Quentin Fiore) (1970)
- Intuition (1970)
- Buckminster Fuller to Children of Earth (med Cam Smith) (1972)
- The Dymaxion World of Buckminster Fuller (med Robert Marks) (1960, 1973)
- Earth, Inc (1973)
- Synergetics: Explorations in the Geometry of Thinking (med E.J. Applewhite och Arthur L. Loeb) (1975)
- Tetrascroll: Goldilocks and the Three Bears, A Cosmic Fairy Tale (1975)
- And It Came to Pass — Not to Stay (1976)
- R. Buckminster Fuller on Education (1979)
- Synergetics 2: Further Explorations in the Geometry of Thinking (med E.J. Applewhite) (1979)
- Buckminster Fuller – Autobiographical Monologue/Scenario (1980)
- Buckminster Fuller Sketchbook (1981)
- Critical Path (1981)
- Grunch of Giants (1983)
- Inventions: The Patented Works of R. Buckminster Fuller (1983)
- Humans in Universe (med Anwar Dil) (1983)
- Cosmography: A Posthumous Scenario for the Future of Humanity (med Kiyoshi Kuromiya) (1992)
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Richard Buckminster Fuller, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.boston.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.boston.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, navy.togetherweserved.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, navy.togetherweserved.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.remembermyjourney.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ NNDB.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Taylor & Francis .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.huffingtonpost.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.boston.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.sfgate.com .[källa från Wikidata]
- ^ MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, americanhumanist.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] The AIA Historical Directory of American Architects (på engelska), R. Buckminster Fuller (1895-1983), läs online, läst: 7 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ The John Scott Award : Full List of Award Recipients : 1951-2000, Fuller, Buckminster R., läs online, läst: 7 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Fuller, Buckminster R., läs online, läst: 7 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.thersa.org , läst: 9 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.georgewbushlibrary.smu.edu , läst: 17 april 2019.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Buckminster Fuller Institute
- B. F. Virtual Institute
- Kungl. Vetenskapsakademien: Nobelpriset i fysik 1996
- Buckminster Fuller Institute – Operating Manual For Spaceship Earth
- SYNERGETICS
- THE FULLER PROJECTION (PDF)
- Bild
|
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: The original uploader was Shriramk på engelska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 2.5
Grave of Buckminster Fuller
Författare/Upphovsman: Alasdair McLellan, Licens: CC BY-SA 4.0
Dymaxion House located at The Henry Ford Museum in Michigan
Significance: The Climatron dome is the worlds first completey air-conditioned greenhouse and the first geodesic dome to be enclosed in rigid Plexiglass panels. Designed by Thomas C. Howard of Synergetics, Inc, and Frits W. Went, the director of the garden at the time and engineer for climate control.
Författare/Upphovsman: Sicnag, Licens: CC BY 2.0
This car was built by R.Buckminster Fuller as a sort of streamlined MPV, the engine at the rear was a Ford V8. It was steered by a single rear wheel. Only 3 Prototypes were built. Taken at the Goodwood Festival of Speed 2011
Cartier Style Et Luxe Concours D'eleganceCropped photo of young Buckminster Fuller
Författare/Upphovsman: en:User:Edgy01 (Dan Lindsay), Licens: CC BY 3.0
Buckminster Fuller, 1972-3 tour at UC Santa Barbara.
(c) Cédric THÉVENET, CC BY-SA 3.0
Terre des Hommes, Île Sainte-Hélène, Montréal, Québec, Canada.
Författare/Upphovsman: Communityhelper1000, Licens: CC BY-SA 4.0
Exterior of preserved prototype geodesic dome home designed by and lived in by R. Buckminster Fuller and wife Anne Hewlitt at 407 S. Forest Avenue, Carbondale, IL. Exterior preservation was completed in the fall of 2014 by Dome Inc. of Minneapolis