Brutalism

Villa Göth i Uppsala, ritat av Bengt Edman och Lennart Holm.

Birminghams centralbibliotek, Storbritannien (stängt 2013, rivet 2016).

Gamla Arkitekturskolans byggnad, Östermalmsgatan, Stockholm.

Boston City Hall.

Belgradpalatset – regeringsbyggnad i Novi Beograd, Serbien.

Villa i Örby villastad i Stockholm med tydligt brutalistiska drag.

Villa Delin, Djursholm, arkitekt Léonie Geisendorf.

Brutalism eller nybrutalism är ett begrepp inom arkitekturteorin som började användas i England 1954 som en beskrivning av bland annat Le Corbusiers sena arkitektur och verk av de britter som influerades av honom. Typiskt är användande av rå betong och att låta tekniska och funktionella detaljer utgöra arkitektoniskt motiv.

Bakgrund

Den svenske arkitekten Hans Asplund anses vara den som myntade uttrycket nybrutalism (new brutalism) i en skämtsam kommentar (1950) till den av Bengt Edman och Lennart Holm ritade Villa Göth i Uppsala. Uttrycket spred sig genom engelska kolleger på besök i Sverige och togs där upp av några yngre arkitekter i England.^[1]

Det finns olika teorier om begreppets bakgrund. Den engelske 1800-talsarkitekten William Butterfield (1814–1900) blev kritiserad för sin arkitektur som avvek från den gängse klassiska smaken. Han påstods glorifiera del fula och begreppet brutalism användes om hans arkitektur. Det var förmodligen denna brutalism som Asplund refererade till då han kallade Holm och Edman "nybrutalister". Det är sannolikt även anledningen till att Reyner Banham använde benämningen The New Brutalism. En annan teori menar dock att ursprunget inte har med "brutal" att göra utan härstammar från franskan béton brut, vilket betyder ungefär "rå betong".

Benämningen applicerades på en stil som uppkom i England under 50-talets början med bland andra paret Alison och Peter Smithson som förgrundsgestalter. Ursprungligen hade de bakomliggande idéerna mera att göra med förhållningssättet till byggnadsuppgiften, brukarna och samhället än med estetiska och tekniska aspekter.

Den engelske arkitekturhistorikern Reyner Banham definierade 1955 begreppet New Brutalism som arkitekturstil: han urskiljer tre aspekter som kännetecken, nämligen

1. Memorability as an Image
2. Clear exhibition of Structure
3. Valuation of Materials "as found"

En annan aspekt som Banham finner i flera tidiga brutalistiska byggnader är formella planer och användandet av klassiska gestaltningsprinciper. Han noterar hur Rudolf Wittkowers bok Architectural principles in the age of humanism, som utkom 1949, påverkade många av tidens unga arkitekter.

Främst under 1960-talet uppfördes flera byggnader i Sverige som kan kategoriseras som nybrutalistiska. De tre lundaarkitekterna Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg brukar anses de främsta företrädarna för stilen i Sverige. Andra svenska arkitekter ritade enstaka byggnader i brutalistisk stil, till exempel Sigurd Lewerentz med en blomsterkiosk vid entrén till Östra kyrkogården i Malmö 1969.

Brittisk brutalism

Framförallt i Storbritannien vann brutalismen stort inflytande. Den växte fram under 1950-talet med pionjärer som Alison och Peter Smithson och kom att bli populär speciellt under 1960-talet genom arkitekter som Rodney Gordon, Ernő Goldfinger och Owen Luder. En rad uppmärksammade byggnader uppfördes som Trinity Square, St. Peter's Seminary och Robin Hood Gardens. Byggnaderna har gått olika öden till mötes, många har rivits efter folkligt missnöje medan andra kulturminnesmärkts för att förhindra rivning.

Exempel på byggnader i brutalistisk stil

Byggnader i Storbritannien

• Barbican, London
• Birminghams centralbibliotek, Birmingham
• Eros House, London
• Preston bus station, Preston, Lancashire
• Trellick Tower, London
• Trinity Square car park, parkeringshus i Gateshead nära Newcastle-upon-Tyne, arkitekt: Owen Luder 1960–69

Byggnader i Sverige

• Villa Delin, Djursholm av Léonie Geisendorf 1966-1970
• S:t Görans gymnasium, Stockholm av Léonie Geisendorf 1956–1960
• Arkitekturskolans byggnad på Östermalmsgatan 28 i Stockholm av Gunnar Henriksson och John Olsson 1969
• Landsstatshuset i Malmö (Drottninggatan) av Bernt Nyberg 1972
• Haparanda kyrka av arkitektkontoret ELLT 1967
• Husie Församlingshem, Klågerupsvägen i Malmö av Carl Nyrén 1966
• Klockarebackens kapell, Höör av Bernt Nyberg 1969
• Studentbostadshuset Sparta i Lund av Bengt Edman
• Tekniska Högskolan i Lund av Klas Anshelm 1960–1975
• Villa Göth, Döbelnsgatan i Kåbo i Uppsala av Bengt Edman och Lennart Holm 1950
• AB Wilh. Beckers färgfabrik, byggnaderna no. 35 och 35 på Lövholmen i Stockholm av Nils Tesch 1951 och 1953
• Filmhuset i Stockholm av Peter Celsing 1968–1970
• Blomsterkiosk vid entrén till Östra kyrkogården i Malmö av Sigurd Lewerentz, 1969
• Norrköpings stadsbibliotek av Sten Samuelson 1971–1972
• Högsbo kyrka i Göteborg av Bror Thornberg och Thorsten Roos 1964-1966

Byggnader i USA

• J. Edgar Hoover Building, Washington, D.C.

Byggnader i Österrike

• Wotrubakirche

Se även

• Modernistisk arkitektur
• Funktionalistisk arkitektur

Källor

Litteratur

• Banham, Reyner: The New Brutalism. London 1966.
• Svedberg, Olle: ”Brutalismen i Lund”, Tidskriften Arkitektur 9/1971.
• Söderqvist, Lisbeth: Att gestalta välfärd. Stockholm 2008.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Brutalism.
  Bilder & media
• Brutalism i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0