Brunsopp

	Brunsopp; Status i Sverige: Livskraftig
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Svampar; Fungi
Stam	Basidiesvampar; Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Boletales
Familj	Boletaceae
Släkte	Imleria
Art	Brunsopp; I. badia
Vetenskapligt namn
	§ Imleria badia
Auktor	(Fr.) Vizzini 2014
Synonymer
	Suillus badius (Fr.) Kuntze 1898; Ixocomus badius (Fr.) Quél. 1888; Rostkovites badia (Fr.) P. Karst. 1881; Boletus castaneus β badius Fr. 1818; Boletus badius Fr. 1821; Boletus castaneus var. badius Fr. 1828; Xerocomus badius E.-J. Gilbert 1931

? *Den mykologiska karaktären hos brunsopp:*
hymenium: rör	hatt: välvd		skivtyp: vidfästa		ätlighet: ätlig
fot: bar		sporavtryck: oliv		ekologi: mykorrhiza

Brunsopp (Imleria badia, svenskt nylatinskt uttal IPA /imˈleːria ˈbɑːdia/)^[2]^[3] är en sopp som tillhör familjen Boletaceae.

Beskrivning

Brunsoppen är en stor och kraftig sopp och hatten blir upp till 15 cm i diameter. Hatthuden är mörkt brun och klibbig i väta (ett bra kännetecken). Porerna är först vita, senare gulare och blånar ofta vid beröring. Foten är brunaktig, slät eller skrovlig, men saknar ådernät. Köttet är vitt till gulaktigt och blånar här och där i snittytor, företrädesvis i hatten. Brunsoppen är ganska enkel att känna igen på sin klibbiga hatt i väta, sitt ljusa kött och avsaknaden av ådernät (vilket skiljer den från de annars något snarlika ädelsopparna av släktet Boletus). Aureoboletus moravicus (ej säkert funnen i Sverige) kan likna brunsoppen, men dess kött blånar ej i snittytor. Brunsoppen angrips ganska sällan av larver.^[4]

Utbredning och systematik

Utbredning

Brunsoppen har en holarktisk utbredning. I Europa är den allmän och vitt utbredd. I Sverige är den spridd och tämligen allmän i Götaland, Svealand och Norrlandskusten.^[5] I Danmark är den allmän, likaså i låglandet i södra Norge (endast några få fynd norrut från Trondheim)^[6] och i Finland förekommer den längst i sydväst^[7]

Besläktade arter och högre taxa

Familjen Boletaceae, som brunsoppen tillhör har visat sig innehålla många polyfyletiska grupper, och dess taxonomi revideras fortlöpande. År 2013 gjordes sannolikt, att runsoppens systerklad innehåller arten som då kallades Boletus pallidus;^[8] de har nu sammaförst i släktet Imleria.

Ekologi

Levnadssätt

Brunsoppen bildar ektomykorrhiza främst med barrträd (tallar, granar), men sällsynt även med lövträd (ekar och bokar).

Habitat och biotop

I Sverige uppträder den främst i tallskog, där man ofta finner fruktkroppar kring (ibland på) stubbar.

Nomenklatur‐ och forskningshistoria

Brunsoppen beskrevs av Elias Fries, först som underarten Boletus castaneus ß badius 1818^[9], sedan som arten Boletus badius 1821^[10] och slutligen som varieteten Boletus castaneus var. badius 1828.^[11]. Den har därefter förts till allehanda släkten av olika auktorer, viktigast av dessa kombinationer har varit Edouard-Jean Gilberts flytt till Xerocomus 1931^[12] och Alfredo Vizzinis flytt till det nya släktet Imleria 2014.^[13]

Artnamnets och trivialnamnets etymologier

Vetenskapliga artnamnets etymologi

För släktnamnets etymologi, se Imleria. Artepitetet badia (femininum av badius) betecknar en färg som motsvarar ungefär ”rödbrun”/”kastanjebrun”; oftast använd om hästar.^[14]^[15] Inom botanik motsvarar badius ”rödbrun”/”chokladbrun”.^[16]

Trivialnamn

Ordet ”sopp” är en kognat till ”svamp”, som har västlig utbredning i nordiska språkliga varieteter; ‑mp‐ har assimilerats till ‑pp‑.^[17]

Brunsoppen och människan

Matsvamp

Brunsoppen anses vara en god matsvamp.^[4]

Hälsofarlig metallanrikning

Efter Tjernobylolyckan 1986 konstaterades att den radioaktiva isotopen cesium-137 anrikades kraftigt av brunsoppar i Europa.^[18]^[19] Den uppges också bioackumulera kobolt, nickel och kvicksilver.^{[källa behövs]}

Bildgalleri

Referenser

Boris Assyov, Xerocomus badius på Boletales.com.
Andy Taylor & Ursula Eberhardt, 2006, Släktet Xerocomus i Sverige, Svensk Mykologisk Tidskrift 27:3, sid. 35-48(42).
Brunstokket Rørhat på Felthånbogen - Danmarks fugle og natur.

^ Lucien Quélet, 1888, Flore mycologique de la France et des pays limitrophes, sid. 412
^ Brunsopp på Dyntaxa.
^ Imleria badia på Species Fungorum.
^ [a b] ”Brunsopp Imleria badia”. Svampguiden. https://svampguiden.com/art/visa/imleria_badia. Läst 16 januari 2024.
^ Brunsopp på Artdatabanken.
^ Svartbrun rørsopp på Artsdatabanken.
^ Ruskotatti på Laji.fi.
^ Nuhn ME, Binder M, ((Taylor AFS)), Halling RE och Hibbett DS (2013). ”Phylogenetic overview of the Boletineae”. Fungal Biology 117 (7–8): sid. 479–511. doi:10.1016/j.funbio.2013.04.008. PMID 23931115.
^ E. Fries, 1818, Observationes mycologicae, del 2, Gerhard Bonnier, Köpenhamn, sid. 247.
^ E. Fries 1821, Systema Mycologium, Berglingiana, Lund, sid. 392.
^ E. Fries, 1828, Elenchus Fungorum, Ernestus Mauritius, Greifswald, sid. 126.
^ E-J Gilbert E-J, 1931, Les Livres du Mycologue Tome III: Les Bolets, Paris, E. Le François, sid. 92.
^ Alfredo Vizzini, 2014, Index Fungorum no. 147.
^ Badius, badia, badium på Latdict.
^ Jens Corneliuson, Växternas namn: Vetenskapliga växtnamns etymologi. Stockholm 1997. ISBN 91-46-17679-9.
^ Badius i Emma Short, Alex George, 2013, A Primer of Botanical Latin with Vocabulary, sid. 208. ISBN 9781107328860.
^ Svenska Akademiens ordbok: sopp
^ D. Aumann et al., 1989, Complexation of Cesium 137 by the Cap Pigments of the Bay Boletus (Xerocomus badius), Angewandte Chemie International Edition 28:4, sid. 453-454.
^ Jerzy Falandysz et al., 2015, Evaluation of the radioactive contamination in fungi genus Boletus in the region of Europe and Yunnan Province in China, Applied Microbiology and Biotechnology, 99:19 sid. 8217–8224.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Brunsopp.
Bilder & media

[1] Lucien Quélet, 1888, Flore mycologique de la France et des pays limitrophes, sid. 412

[2] Brunsopp på Dyntaxa.

[3] Imleria badia på Species Fungorum.

[SG-4] [a b] ”Brunsopp Imleria badia”. Svampguiden. https://svampguiden.com/art/visa/imleria_badia. Läst 16 januari 2024.

[5] Brunsopp på Artdatabanken.

[6] Svartbrun rørsopp på Artsdatabanken.

[7] Ruskotatti på Laji.fi.

[Nuhn2013-8] Nuhn ME, Binder M, ((Taylor AFS)), Halling RE och Hibbett DS (2013). ”Phylogenetic overview of the Boletineae”. Fungal Biology 117 (7–8): sid. 479–511. doi:10.1016/j.funbio.2013.04.008. PMID 23931115.

[9] E. Fries, 1818, Observationes mycologicae, del 2, Gerhard Bonnier, Köpenhamn, sid. 247.

[10] E. Fries 1821, Systema Mycologium, Berglingiana, Lund, sid. 392.

[11] E. Fries, 1828, Elenchus Fungorum, Ernestus Mauritius, Greifswald, sid. 126.

[12] E-J Gilbert E-J, 1931, Les Livres du Mycologue Tome III: Les Bolets, Paris, E. Le François, sid. 92.

[13] Alfredo Vizzini, 2014, Index Fungorum no. 147.

[14] Badius, badia, badium på Latdict.

[JCS-15] Jens Corneliuson, Växternas namn: Vetenskapliga växtnamns etymologi. Stockholm 1997. ISBN 91-46-17679-9.

[16] Badius i Emma Short, Alex George, 2013, A Primer of Botanical Latin with Vocabulary, sid. 208. ISBN 9781107328860.

[17] Svenska Akademiens ordbok: sopp

[18] D. Aumann et al., 1989, Complexation of Cesium 137 by the Cap Pigments of the Bay Boletus (Xerocomus badius), Angewandte Chemie International Edition 28:4, sid. 453-454.

[19] Jerzy Falandysz et al., 2015, Evaluation of the radioactive contamination in fungi genus Boletus in the region of Europe and Yunnan Province in China, Applied Microbiology and Biotechnology, 99:19 sid. 8217–8224.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

Navigation

Navigering

Temaportaler