Surbrunn
En surbrunn är en hälsobrunn med kolsyrehaltigt vatten med hög järnhalt. Förr trodde man att vattnet skulle kunna bota i stort sett alla sorters skröpligheter och åkommor, en uppfattning som blev populär i Sverige i slutet av 1600-talet, och som skulle bestå i drygt 250 år.
Sveriges första brunnsort var Medevi brunn, som upptäcktes 1678. Vid 1700-talets början anlades sedan Sätra, Ramlösa och Porla. Brunnsdrickning blev allt mer populärt under 1800-talet och fram till första världskriget. Kurorter som Ramlösa och Loka brunn hade då vuxit upp till regelrätta hälso- och nöjescentra med blåsmusik, parker, god mat och societetsliv.
Surbrunnar i Sverige i urval
- Vårby källa, fick 1709 kungligt privilegium som surbrunn.
- Djurgårdsbrunn, fick 1742 kungligt privilegium som hälsobrunn.
- Medevi brunn
Se även
- Hälsobrunn
- Brunnsort
- Kurort
- Surbrunnsgatan i Stockholm
- Surbrunnsgatan i Göteborg
Externa länkar
- Wikisource har originalverk som rör brunnsverksamheten i Viksberg och Vasastaden 1699.
- Wikisource har originalverk som rör surbrunnen vid Falun.
- Survatten, Pommac, jäst Sockerdricka och Sveriges första Cola (arkiverad 2007)
Media som används på denna webbplats
Medevi brunn 1798. »Utsigt af en Lust park vid Medevi, där H. Maj:t Konung Gustaf IV Adolph under sin Brunnscur 1798 täcktes gifva en gouté åt samtelige Brunsgästerna, den Hans Kongl. Maj.t sjelf bevistade.» Festen hölls vid den romantiska dammen i engelska parken vid Medevi säteri; pä en udde i dammen underhåller sig konungen med sina gäster, medan betjänterna dröja sig vid vagnparken i förgrunden. Akvatintagravyr av Carl Fredrik Akrell 1803 efter teckning av C. J. Fahlcrantz. Kungliga biblioteket.