Brun visseland

Brun visseland
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
UnderfamiljVisseländer
Dendrocygninae
SläkteDendrocygna
ArtBrun visseland
D. bicolor
Vetenskapligt namn
§ Dendrocygna bicolor
AuktorVieillot, 1816
Utbredning
Dendrocygnabicolormap.png
Hitta fler artiklar om fåglar med

Brun visseland[2] (Dendrocygna bicolor) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar, en av de mest geografiskt spridda i världen med förekomst på fyra kontinenter.[3]

Utseende och läten

Brun visseland är en relativt stor andfågel, 45–53 centimeter i längd.[4] Den är som namnet avslöjar huvudsakligen rödaktigt brun, med långa ben och lång grå näbb. Ett karaktäristiskt drag är det vita bandet tvärsöver stjärten, som syns när den flyger. Liksom andra fåglar i sin grupp har den ett visslande läte som den ger ifrån sig både när den flyger och när den vistas på marken.

Ett par bruna visseländer i Weslaco, Texas, USA.

Utbredning

Brun visseland förekommer från södra USA till Argentina samt i östra Afrika, på Madagaskar och i södra Asien.[3] Denna utbredning är mycket ovanlig för fåglar. Arten förekommer inte enbart på fyra kontinenter utan även i fyra olika zoogeografiska regioner.[5] De flesta individerna finns i deltan av floderna Niger och Senegal. Fågeln vandrar ofta och långt. På grund av dessa vandringar utvecklades inga underarter och populationen kan minska avsevärd i begränsade områden.[6]

I Västpalearktis har arten tillfälligt påträffats i Azorerna, Marocko, Oman och Jemen. En förvildad population finns även på Kanarieöarna. För fynd i bland annat Storbritannien, Ungern, Spanien och Frankrike har härkomsten bedömts osäker.[7]

Levnadssätt

Brun visseland äter frön och andra växtdelar. Arten föredrar miljöer som grunda sjöar och risfält och andra våtmarker med riklig vegetation. Boet byggs av växtdelar och utan infodring. Det placeras i tät vegetation eller i ett hål i ett träd. En typisk kull består av tio vitaktiga ägg. De häckande vuxna, som bildar livslånga par, turas om med ruvandet. Äggen kläcks efter 24 till 29 dagar. De nykläckta ungarna är gråa och duniga och lämnar boet någon dag efter kläckningen. Föräldrarna fortsätter att skydda ungarna tills de blivit flygfärdiga ungefär nio veckor senare.

Ägg från brun visseland.

Status och hot

Somliga anser att den är ett skadedjur i risodlingar. I en del områden jagas den för köttet. Trots jakten, förgiftning genom växtgifter och hotet från rovdjur bland däggdjur, fåglar och kräldjur är brun visseland inte sällsynt och anses inte hotad i sitt utbredningsområde. IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 1,3 och 1,5 miljoner individer.[1]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 8 mars 2010.

Noter

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Dendrocygna bicolor Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ ”Fulvous Whistling-duck”. Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions. http://www.hbw.com/species/fulvous-whistling-duck-dendrocygna-bicolor. Läst 17 mars 2014. 
  5. ^ John Gooders & Trevor Boyer: Ducks of Britain and the Northern Hemisphere, Dragon's World Ltd, Surrey 1986, s. 11, ISBN 1-85028-022-3
  6. ^ Hartmut Kolbe: Die Entenvögel der Welt. Ulmer Verlag 1999, s. 63, ISBN 3-8001-7442-1
  7. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 25. ISBN 978-84-941892-9-6 

Externa länkar

Katalogdata
 • Arkive: dendrocygna-bicolor  • BioLib: 136089  • EoL: 45510523  • GBIF: 2498402  • Inaturalist: 6899  • ITIS: 175046  • IUCN: 22679746  • NCBI: 8874  • Fossilworks: 372210  • WoRMS: 212674  • Fauna Europaea: 96465  • Avibase: 9A60617EE376ABE9  • Species+: 5686  • Xeno-canto: Dendrocygna-bicolor

Media som används på denna webbplats

Dendrocygna bicolor MHNT.ZOO.2010.11.34.6.jpg
Författare/Upphovsman:
Roger Culos
, Licens: CC BY-SA 4.0
Eggs of fulvous whistling duck Two specimens of the same spawn ; collection of Jacques Perrin de Brichambaut.
Dendrocygnabicolormap.png
Författare/Upphovsman: Jimfbleak, Licens: CC BY-SA 3.0
Range map for Dendrocygna bicolor based on
  • Hoyo, Josep del; Elliott, Andrew; Sargatal, Jordi; Christie, David A (eds.). Fulvous Whistling-duck. Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions. Retrieved on 17 March 2014. (subscription required)
  • Kear, Janet (2005) Ducks, Geese and Swans, 1, Oxford: Oxford University Press ISBN: 978-0198546450.
  • Madge, Steve; Burn, Hilary (1988) Wildfowl: An Identification Guide to the Ducks, Geese and Swans of the World (Helm Identification Guides), London: Christopher Helm ISBN: 0-7470-2201-1.
  • Rasmussen, Pamela C; Anderton, John C (2005) Birds of South Asia. The Ripley Guide ISBN 84-87334-67-9) plate 16
  • Borrow, Nick; Demey, R (2004) Birds of Western Africa, London: Helm, p. 67 ISBN: 978-0-7136-6692-2.
Base map is BlankMap-World-large.png