Brun törnskata

Brun törnskata
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Brown shrike (Lanius cristatus).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTörnskator
Laniidae
SläkteTörnskatsläktet
Lanius
ArtBrun törnskata
L. cristatus
Vetenskapligt namn
§ Lanius cristatus
AuktorLinné, 1758
Utbredning
LaniusAsiaMap.svg
Utbredning för de närbesläktade arterna:
Törnskata (L. collurio)
Isabellatörnskata (L. isabellinus)
Brun törnskata ( L. cristatus)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Brun törnskata (Lanius cristatus) är en fågel i familjen törnskator (Laniidae) som främst förekommer i Asien. Som de flesta törnskator har den en distinkt svart ögonmask. Den återfinns främst i öppna busklandskap, där den ofta sitter i toppen av en taggig buske i väntan på ett byte. Flera populationer av denna vitt spridda art bildar distinkta underarter. Den häckar i de tempererade delarna av Asien och övervintrar i tropiska Asien. Den är en sällsynt gäst i Europa och Nordamerika.

Systematik och utbredning

Brun törnskata bildar tillsammans med sina två närmsta släktingar törnskata (L. collurio) och isabellatörnskata (L. isabellinus) en så kallad superart och har vid olika tillfällen också behandlats som underart till dessa arter. Arten delas idag upp i fyra underarter L. c. cristatus, L. c. lucionensis, L. c. supercilious och L. c. confusus där den senare skiljer sig minst ifrån cristatus och ibland behandlas den också som en del av nominatformen. Vissa auktoriteter kategoriserar även taxonet supercilious som den egna arten japansk törnskata (Lanius supercilious).[2]

Brun törnskata är en asiatisk flyttfågel som häckar i de tempererade delarna av Asien och övervintrar i tropiska Asien. De olika underarterna av brun törnskata uppvisar tillsammans de nordligaste, östligaste och sydligaste häckningspopulationerna av de tre närbesläktade törnskatsarterna cristatus, isabellinus och collurio.

Brun törnskata är en sällsynt gäst i Europa. I Sverige har den endast påträffats tre gånger, första gången på ön Nidingen i Halland 3/10 1984.[8] Fågeln betraktades först vara en isabellatörnskata, men 2006 omgranskades fyndet och bestämdes till brun törnskata, av nominatformen. Andra gången var på Landsort utanför Nynäshamn i början av oktober 2019, då bestämd till antingen lucionensis eller confusus.[9] Även det tredje fyndet, 30/10 2021 på Ölands norra udde, ansågs tillhöra samma underartsgrupp. I övriga Norden har den påträffats även i Danmark och Norge, dock ännu ej i Finland och på Island.[10] I Storbritannien finns över 30-talet fynd.[10] Den har också observerats i USA och Kanada.[11][12]

Utseende

Brun törnskata har en längd på 17–20 cm, ett vingspann på 30–38 cm och den har en rundad stjärt.[2] Den är till största delen brun på ovansidan och har en svart, väl markerad ögonmask, som dock kan vara blekare vintertid. Ovanför masken finns ett vitt, ganska brett parti medan hjässan är brun. Undersidan är krämfärgad med rödbrun kroppssida och bröst. Ovansidan av vingen är brun och saknar helt ljus handbasfläck. Honorna är fint vattrade på kroppssidan och masken är inte lika mörkt och distinkt som hos hanen. Underarterna uppvisar delvis en klinal skillnad. Lucionensis har grå hjässa och en kontrasterande vit kind gentemot bröstets mer krämfärgade ton. Underarten supercilious har en ljusare rödbrun ton på ovansidan än nominatformen.[2] Underarten confusus skiljer sig inte så tydligt ifrån nominatformen men den har ett större vitt fält ovanför den svart ögonmasken och en ljusare undersida.[4]

Ett flertal övergångsformer är kända ifrån Centralasien där häckningspopulationer av arterna cristatus, isabellinus och collurio överlappar varandra.[13]

Ekologi

Brun törnskata av underarten lucionensis. Notera den grå hjässan och vita kinden som kontrasterar mot det mer krämfärgade bröstet.

Flyttning och övervintring

Ringmärkning har visat att brun törnskata är mycket trogen sina övervintringsområden och återvänder år efter år till samma platser.[14][15] De etablerar sina revir kort efter att de anländer till sina vinterkvarter. Individer som anländer tidigt och etablerar revir har sedan ett övertag över de som anländer senare.[16][17] Tidpunkten för flyttningen är mycket regelbunden och till övervintringsområdena i Indien anländer de i september och flyttar igen i april.[18] Under vintern genomgår de en ruggning som avslutas innan vårflytten påbörjas.[14]

Häckning och biotop

Häckningsbiotopen utgörs av taiga, skog och halvöken där de bygger sina bon i träd och buskar. Den lägger 2-6 ägg per kull.

Föda

De lever främst av insekter och då speciellt fjärilar.[19] De sitter vanligtvis högt upp på en gren i en buske och spanar efter byten som de ofta dyker mot marken för att fånga, vilket är en typisk metod för törnskatorna.[20]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Bildgalleri

  • Brun törnskata i vinterkvarter i Kolkata, Västbengalen, Indien.

    Brun törnskata i vinterkvarter i Kolkata, Västbengalen, Indien.

  • Födosökande individ, under första vintern (1K), i Kolkata, Västbengalen, Indien.

    Födosökande individ, under första vintern (1K), i Kolkata, Västbengalen, Indien.

  • 1k-individ i Kolkata, Västbengalen, Indien.

    1k-individ i Kolkata, Västbengalen, Indien.

  • 1k-individ i Kolkata, Västbengalen, Indien.

    1k-individ i Kolkata, Västbengalen, Indien.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Lanius cristatus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b c d e f g] Brazil, Mark. (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guides, sid. 296–297, ISBN 978-0-7136-7040-0
  3. ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Rasmussen, PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 349–350 
  5. ^ Balachandran S & Rajan Sehgal (16 december 2008). ”Occurrence of Lanius cristatus lucionensis in the Western Ghats, Kerala”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. "105" (2): ss. 220–221. 
  6. ^ Balachandran,S; Rajan,S Alagar (16 december 1994). ”Philippine Shrike Lanius cristatus lucionensis, a regular winter visitor to South India”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. "91" (1): ss. 143–144. 
  7. ^ Mohapatra,KK; Santharam,V (16 december 1992). ”Occurrence of the Philippine Shrike Lanius cristatus lucionensis Linn. in coastal Andhra Pradesh”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. "89" (2): ss. 255–256. 
  8. ^ Raritetskommittén, BirdLife Sverige: Raritetskatalogen, birdlife.se/rk/raritetskatalogen
  9. ^ Aftonbladet 5 oktober 2019
  10. ^ [a b] Tarsiger.com Fynd av brun törnskata i Västpalearktis
  11. ^ King, B. D. Finch, R. Stallcup, and W. Russell (16 december 1978). ”First North American sighting of Brown Shrike (Lanius cristatus) and Dusky Warbler (Phylloscopus fuscatus), and second of Red-throated Flycatcher (Ficedula parva)”. American Birds "32": ss. 158–160. 
  12. ^ Foxall, Roger & Ian McLaren (16 december 1998). ”A Brown Shrike in Halifax, Nova Scotia: First for Canada”. Birders Journal "7" (1): ss. 32–36. 
  13. ^ Mauersberger, G & L A Portenko (16 december 1971). ”Atlas der Verbreitung palaearktischer Vögel”. Akademie-verlag, Berlin. http://www.staff.uni-mainz.de/martens/atlas/03_lanius_collurio.pdf. 
  14. ^ [a b] Lord Medway (16 december 1970). ”A ringing study of the migratory brown shrike in West Malaysia”. Ibis "112" (2): ss. 184–198. doi:10.1111/j.1474-919X.1970.tb00092.x. 
  15. ^ Rimmer, CC & CH Darmstadt (16 december 1996). ”Non-breeding site fidelity in Northern Shrikes”. J. Field Ornithol. "67" (3): ss. 360–366. 
  16. ^ Severinghaus, Lucia Liu (16 december 1996). ”Territory strategy of the migratory Brown Shrike Lanius cristatus”. Ibis "138" (3): ss. 460–465. doi:10.1111/j.1474-919X.1996.tb08065.x. 
  17. ^ Betts,FN (16 december 1929). ”Distribution of the Brown Shrike Lanius cristatus cristatus”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. "33" (3): ss. 714. 
  18. ^ Law,SC (16 december 1928). ”On the migratory habit of Lanius cristatus cristatus Linn. as observed in the city of Calcutta”. Ibis "70" (3): ss. 478–480. doi:10.1111/j.1474-919X.1928.tb08732.x. 
  19. ^ Yosef, Reuven (16 december 2004). ”Perch-site use and inter- and intraspecific aggression of migratory Brown Shrikes (Lanius cristatus) in Southern Taiwan”. Biol. Lett. "41" (2): ss. 113–118. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303191014/http://www.biollett.amu.edu.pl/biollett_41_2_8.pdf. 
  20. ^ Severinghaus, L. L. & C. T. Liang (1995). ”Food and foraging of the Brown Shrike (Lanius cristatus) in Taiwan”. Shrikes (Laniidae) of the world: biology and conservation. (Proc. of the First Int. Shrike Symposium – Proc. of the Western Foundation of Vertebrate Zoology, No. 6). Archbold Biological Station, Lake Placid, Florida, USA. sid. 194–199 

Källor

  • Himmatsinhji MK (16 december 1995). ”Lanius cristatus Linn. in Kutch, Gujarat - a westward extension”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. "92" (1): s. 123. 
  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, cd-rom
  • Livesey,TR (16 december 1935). ”The status of the Brown Shrike Lanius c. cristatus (Linn.) in the S. S. States, Burma”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. "38" (2): ss. 397–398. 
  • Worfolk, Tim (16 december 2000). ”Identification of red-backed, isabelline and brown shrikes”. Dutch Birding "22" (6): ss. 323–362. 

Externa länkar

Katalogdata
 • Arkive: lanius-cristatus  • Dyntaxa: 266885  • EoL: 1050635  • GBIF: 2492846  • Inaturalist: 12021  • ITIS: 178525  • IUCN: 22705011  • NCBI: 337178  • Fossilworks: 373134  • Fauna Europaea: 97113  • Xeno-canto: Lanius-cristatus

Media som används på denna webbplats

Brown shrike (Lanius cristatus).jpg
Författare/Upphovsman: Rose Thumboor, Licens: CC BY-SA 4.0
തവിടൻ ഷ്രൈക്ക്
LaniusAsiaMap.svg
Map of Lanius cristatus, collurio and isabellinus in Asia. Breeding ranges based on Dementev and Gladkov's Birds of the Soviet Union.