Brun pelikan
| Brun pelikan Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Adult ickehäckande carolinensis. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
| Familj | Pelikaner Pelecanidae |
| Släkte | Pelecanus |
| Art | Brun pelikan P. occidentalis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pelecanus occidentalis | |
| Auktor | Linné, 1766 |
| Utbredning | |
 | |
 Brun pelikan precis efter ett dyk efter föda | |
Brun pelikan[2] (Pelecanus occidentalis) är den minsta av världens åtta pelikanarter, och återfinns vid kusterna i Amerika.[3] Brun pelikan är en av tre pelikaner som återfinns på västra halvklotet och en av två pelikanarter som födosöker genom att dyka under vattnet.
Utseende
Den bruna pelikanen har lång hals, stor näbb, en säck i undernäbben och korta ben med simhud mellan tårna. Den är 100–137 centimeter lång med ett vingspann på cirka två meter. Vikten är mellan två och fem kilogram. I häckningstid har den gult huvud och vitsvart hals. När den inte häckar är halsen vit.
Utbredning och systematik
Brun pelikan påträffas främst vid kusterna men kan även förekomma vid stora sjöar och mangroveträsk i södra Nordamerika, Centralamerika, Karibien och norra Sydamerika.
Arten delas in i fyra grupper och fem underarter med följande utbredning:[3]
- carolinensis-gruppen
- P. o. carolinensis – häckar utmed kusten i östra USA (Maryland söderut till Florida och Texas), östra Mexiko, Belize och Honduras samt på Stillahavskusten i Centralamerika i Honduras, Costa Rica och Panama; sprider sig norrut utmed Atlantkusten och söderut till östra Brasilien samt på Stillahavskusten norrut till södra Mexiko och söderut till Peru
- californicus-gruppen
- P. o. californicus – häckar från södra Kalifornien (Channel Islands) söderut lokalt till nordvästra Mexiko söderut till Sinaloa; sprider sig norrut och söderut utmed kusten
- occidentalis-gruppen
- P. o. occidentalis – Västindien till öar utanför Venezuela
- P. o. murphyi – häckar utmed Stillahavskusten i nordvästra Sydamerika (Colombia och Ecuador); sprider sig söderut till norra Chile
- urinator-gruppen
- P. o. urinator – Galápagosöarna
Ekologi
Häckning
Bruna pelikaner häckar i kolonier, ofta på öar eller i mangroveområden. Boet byggs på marken [4] eller i träd[5] av pinnar och vegetation. Äggen är vita, vanligtvis två till tre stycken och ruvas i en månad. Likt andra pelikaner är den bruna pelikanen känslig för störningsmoment orsakade av människor vid boet och kan överge boet om de känner sig tvungna.
Föda
Brun pelikan jagar främst fisk i havet vid kusterna. Den dyker med huvudet före i vattnet för att fånga fisk. Vattnet töms sedan ur näbbsäcken, som kan rymma 13 liter, innan fisken sväljs. Det händer att måsar försöker att stjäla fisken ur pelikanens näbb medan vattnet töms. Även om fisk utgör den huvudsakliga födan så äter de även grod- och kräftdjur. En vuxen pelikan kan äta upp till 1,8 kilo föda om dagen.
Brun pelikan och människan
Status och hot
1950- och 1960-talets utsläpp av bekämningsmedlet DDT var nära att utrota den bruna pelikanen från många områden, bland andra Louisiana.[6] Idag är det vanligt att pelikaner skadas av fiskeutrustning som nät, fiskelinor och krokar. Detta är den absolut vanligaste orsaken till att pelikaner omhändertas för vård i Florida. Enligt anonyma experter i tidningen All at sea uppskattas att 80%[7] av alla bruna pelikaner i Florida någon gång under sin livstid råkar ut för skador på grund av fiskeutrustning. Trots detta ökar arten i antal och betraktas inte som hotad. IUCN kategoriserar den som livskraftig.[1]
I kulturen
Brun pelikan är symbol för Louisiana, som ibland kallas för pelikanstaten,[8] och basketlaget New Orleans Pelicans är uppkallade efter fågeln. 1998 framförde den amerikanske dirigenten David Woodard ett rekviem för en brun pelikan på stranden där djuret hade fallit.[9][10]:152–153
Referenser
Noter
- ^ [a b] BirdLife International 2012 Pelecanus occidentalis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 23 januari 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ Pranty, Radamaker, Kennedy Birds Of Florida sidan 75 ISBN 976-8200-06-5
- ^ All about birds läst den 16 januari 2010
- ^ *Pranty, Radamaker, Kennedy Birds Of Florida sidan 75 ISBN 976-8200-06-5
- ^ All at sea Arkiverad 26 november 2009 hämtat från the Wayback Machine. läs den 16 januari 2010
- ^ statesymbolsusa.org, Pelican State
- ^ Manzer, T., "Pelican's Goodbye is a Sad Song", Press-Telegram, 2 oktober 1998.
- ^ Allen, B., Pelican (London: Reaktion Books, 2019), sidd. 152–153.
Källor
- All at sea läs den 16 januari 2010
- Pranty, Radamaker, Kennedy Birds Of Florida sidan 75 ISBN 976-8200-06-5
- All about birds läst den 16 januari 2010
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör brun pelikan.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Brown Pelican (Pelecanus occidentalis)
Författare/Upphovsman: Korall, Licens: CC BY 3.0
Brown pelican in water. Commercial Pier, Pompano Beach, Florida.
Författare/Upphovsman: Calibas, Licens: CC BY 3.0
Brown Pelican (Pelecanus occidentalis) taken at Lake Merritt in Oakland, California.
(c) "Mike" Michael L. Baird, CC BY 2.0
Brown Pelican (Pelecanus occidentalis) - Pelagic Boat Trip - Leaders: Brian Sullivan, Brad Schram, Tom Edell - Sat. 19 Jan 2008 out of Avila, Port San Luis, California, United States.
Författare/Upphovsman: Terry Foote, Licens: CC BY-SA 3.0
A Brown Pelican in Florida.