Brun flugsvamp

Brun flugsvamp
N/A [1]
Status i Finland: Livskraftig[2]
A regalis.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAmanitaceae
SläkteFlugsvampar
Amanita
ArtBrun flugsvamp
A. regalis
Vetenskapligt namn
§ Amanita regalis
Auktor(Fr.) Michael 1896[3]
Synonymer
Amanita regalis f. umbrina (Fr.) Neville & Poumarat 2002[4]
Amanitaria muscaria var. regalis (Fr.) E.-J. Gilbert 1941[5]
Amanita emilii Riel 1907[6]
Amanita muscaria var. regalis (Fr.) Sacc. 1887[7]
Agaricus muscarius var. umbrinus (Pers.) Fr. 1838[8]
Agaricus muscarius Fr. 1821[9]
Amanita umbrina Pers. 1797[10]
?

Den mykologiska karaktären hos brun flugsvamp:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Flat cap icon.svg
hatt:
plan

Free gills icon.png
skivtyp:
fria

Poisonous toxicity icon.png
ätlighet:
giftig



Ring and volva stipe icon.png
fot:
ring och strumpa

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
vit

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Brun flugsvamp (Amanita regalis) är en art i familjen Amanitaceae och släktet flugsvampar. Svampen växer på marken i sur jord i granskog i östra och norra Europa samt Alaska[11]. I Sverige är den vanlig i större delen av landet, utom i Norrbottens län, Skåne, Blekinge och Smålandskusten samt på Öland och Gotland, där den är sällsynt.[12]

Utseende och ekologi

Fruktkropparna hos brun flugsvamp kommer från sommar till höst och påträffas såväl i barrmattan under granar som i mossa nära granar. Svampen blir oftast 10–25 cm hög med en fotdiameter på 1–3 cm och en hattdiameter på 10–20 cm. Foten har ring, och har en löklik uppsvällning vid basen, beklädd med fjällkransar. Ringen är hängande och vit. Hatten är oftast gulbrun till mörkbrun och har en lätt riven kant med gult fnas och är täckt av små hyllerester som kan vara vita till vitgula i färgen. Skivorna sitter tätt och är mjuka och vita. Hattformen är välvd till utbredd och hatthuden är ofta klibbig och glänsande.

Arten kan förväxlas med röd flugsvamp (A. muscaria), gråfotad flugsvamp (A. spissa), rodnande flugsvamp (A. rubescens) och ibland med panterflugsvamp (A. pantherina) samt för ovana eller slarviga plockare med stolt fjällskivling (Macrolepiota procera). Fjällskivlingen har dock en hatt med mörka fjäll mot ljus botten att jämföra med flugsvampars ljusa fjäll mot mörk botten.[13] Unga exemplar kan likna röksvampar.

Giftighet

Brun flugsvamp producerar ibotensyra och muscimol.[14]

Källor

Tryckta källor

  • Lohmeyer, Till R.; Künkele Ute, Sahlin Olle (2008). Svampar: [plockning och artbestämning : mer än 600 arter]. Bath: Parragon. sid. 63. Libris 10946068. ISBN 978-1-4075-2405-4 (inb.) 
  • Holmberg, Pelle; Marklund Hans (2009). Nya svampboken (5. uppl.). Stockholm: Prisma. sid. 157. Libris 11287231. ISBN 978-91-518-5279-9 (inb.) 

Noter

  1. ^ ”The Danish Red Data Book - Amanita regalis (Fr.) Michael” (på engelska). 2 november 2007. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. http://archive.is/2012.05.25-002232/http://thor.dmu.dk/1_Om_DMU/2_Tvaer-funk/3_fdc_bio/projekter/redlist/data_en.asp?ID=4543&gruppeID=90. Läst 7 februari 2010. 
  2. ^ Otto Miettinen, Tea von Bonsdorff (2019). ”Finsk rödlistning av Amanita regalis (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.72358. Läst 22 mars 2022. 
  3. ^ ”Catalogue of Life : 2009 Annual Checklist : Amanita regalis (Fr.) Michael 1896” (på engelska). 5 september 2008. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2009/show_species_details.php?record_id=5968226. Läst 7 februari 2010. 
  4. ^ Neville, P.; Poumarat, S. (2002) Étude sur les variations européennes du complexe d'Amanita muscaria, In: Bull. Soc. mycol. Fr. 117(4):277–381
  5. ^ E.-J. Gilbert (1941) , In: Iconogr. Mycol. 27(Suppl. 1):77
  6. ^ Riel (1907) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 23:1
  7. ^ Sacc. (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:13
  8. ^ Fries, E.M. (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):610 pp.
  9. ^ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:16
  10. ^ Pers. (1797) , In: Tent. disp. meth. fung. (Lipsiae):71
  11. ^ Thomas J. Duffy. ”MykoWeb - Toxic Fungi of Western North America” (på engelska). http://www.mykoweb.com/TFWNA/P-26.html. Läst 7 februari 2010. 
  12. ^ Holmberg och Marklund (2009)
  13. ^ ”Svampguiden.com: Brun flugsvamp - Amanita regalis”. http://www.svampguiden.com/art.asp?art=Amanita_regalis. Läst 7 februari 2010. 
  14. ^ Bresinsky, Andreas; Besl Helmut (1990) (på engelska). A colour atlas of poisonous fungi: a handbook for pharmacists, doctors, and biologists. London: Wolfe. sid. 105–106. Libris 5527725. ISBN 0-7234-1576-5 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Gills icon.png
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för hymeniumtypen: Skivor
Free gills icon.png
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för svampens skivtyp: Fria
Poisonous toxicity icon.png
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för svampens giftighet: Giftig
Tan spore print icon.png
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
Icon för sporavtrycksfärg: barkbrun
Mycorrhizal ecology icon.png
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
Icon för svampens ekologiska typ (hur den får sina näringsämnen): Mykorrhiza
A regalis.jpg
Författare/Upphovsman: Deutsche Gesellschaft für Mykologie, Licens: CC BY 3.0
Königsfliegenpilz (Amanita regalis)
Flat cap icon.svg
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för svampens hattform: Plan
Ring and volva stipe icon.png
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för svampens fotkaraktär: Ring och strumpa