Brukspatron John Jennings, hans bror och svägerska

Brukspatron John Jennings, hans bror och svägerska
John Jennings Esq., his Brother and Sister-in-Law (Alexander Roslin) - Nationalmuseum - 18570.tif
KonstnärAlexander Roslin
Basfakta
Tillkomstår1769
Typolja på duk
Mått (h×b)121 × 148 cm 
PlatsNationalmuseum, Stockholm

Brukspatron John Jennings, hans bror och svägerska eller Familjen Jennings är en oljemålning av Alexander Roslin från 1769. Målningen, som sedan 1901 ingår i Nationalmuseum samlingar, föreställer industrimannen John Jennings (till höger), hans bror Frans och dennes hustru Jeanne Élise Trembley på besök i Paris där Roslin var bosatt större delen av sitt liv.

Roslin återger på ett mästerligt sätt sidentyget med rysch, volanger, rosetter och dyrbara spetsdekorationer på Jeanne Élises silvergrå klänning. Roslin var berömd för sin förmåga att återge tygets textur och lyster. Konstkritikern Denis Diderot ansåg dock att målningen brast i sanning när han såg den på Parissalongen samma år: ”Kvinnan spelar på klavecinen utan att höra och utan att bli hörd”.

Det här grupporträttet är ett exempel på 1700-talets androgyna ideal inom överklassen. Modellerna är sminkade, uppklädda och agerar med gester och blickar gentemot betraktaren. Det är som ett slags teater. Under 1700-talet förekom olika ceremoniella ritualer och obligatoriska övningar i balett vid hovet. Sådana övningar var gemensamma för män och kvinnor och präglade kropparnas rörelsemönster. 1700-talets överklass var fascinerad av rollspel och maskerad. Gränserna mellan hur män och kvinnor såg ut var inte så strikta, vilket utnyttjades i teater, spel och lekar, och i vardagen.[1]

Referenser

  • Jacobson, Maja (2009). Färgen gör människan: om färg, kläder och identitet från antiken till våra dagar. Stockholm: Carlssons. ISBN 978-91-7331-252-3 
  • Nationalmuseums webbplats

Noter

  1. ^ ”Porträtt och identitet: om Alexander Roslin”. Nationalmuseum, Stockholm. Arkiverad från originalet den 25 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160325205034/http://www.nationalmuseum.se/Global/PDF/Skolan/L%c3%a4rarhandledningar/L%c3%a4rarhandledningar/Alexander%20Roslin/handledning_portratt_identitet_gymnasiet.pdf. Läst 26 juli 2016. , sidan 7

Media som används på denna webbplats

John Jennings Esq., his Brother and Sister-in-Law (Alexander Roslin) - Nationalmuseum - 18570.tif
Porträttet visar Brukspatron John Jennings, hans bror och svägerska. John Jennings själv sitter längst fram och visar stolt upp sina släktingar med en yvig gest. I detta grupporträtt blir vi verkligen inbjudna till 1700-talets androgyna rollspel. De är alla uppsminkade, uppklädda och agerar, med gester och blickar gentemot oss som betraktar.

Den här teatern sätter sig också i kroppen. Titta på porträttet – svägerskans raka hållning, och de båda brödernas eleganta gester berättar något om hur vår kropp och våra rörelsemönster också formas av tiden vi lever i. Under 1700-talet var det korsetter, olika ceremoniella ritualer och obligatoriska övningar i balett vid hovet. Sådana övningar var gemensamma för män och kvinnor och präglade kropparnas rörelsemönster. Pröva själv att hålla händerna som de gör – visst är det ovant för att inte säga svårt – det krävde övning! Rollspel och maskerad var något som fascinerade 1700-talets överklass. Gränserna mellan hur män och kvinnor såg ut var inte så strikta. Vilket utnyttjades i teater, spel och lekar. Även i vardagen.

I mötet med Roslins porträtt från 1700-talet får vi syn på vår egen tids konventioner kring vad som anses maskulint, feminint, androgynt, sexuellt och erotiskt. Och inser att konventionerna är i ständig förändring.