Broströmskoncernen

Broströmskoncernen
Koncernens tidigare huvudkontor Broströmiahuset vid Packhusplatsen/Norra Hamngatan 2.
TypRederi
HuvudkontorGöteborg, Sverige
Historik
Grundat1865
GrundareAxel Broström

Broströmskoncernen var ett rederi baserat i Göteborg, grundat 1865 av Axel Broström. Broström var i början av 1960-talet den största arbetsgivaren i Göteborg med 18 000 anställda.[1]

Historia

Broströmskoncernens historia har sin början 1865, då Axel Broström från Kristinehamn köpte galeasen Mathilda på 18 läster och 90 dödviktston. Den 25 juli 1890 bildade han Ångfartygsaktiebolaget Tirfing, vilket senare blev moderbolag i Broströmskoncernen.[2] Dan Broström blev delägare i Axel Broström & Son 1898 och var helägare från 1905 till sin död. Under hans tid utvecklades verksamheten mycket kraftigt genom nya rederier. Därutöver ägde Broströms även varvsindustrierna Eriksbergs Mekaniska Verkstad och Götaverken samt verkstadsföretagen Esab och Gunnebo.

Dan-Axel Broström var verkställande direktör för Broströmskoncernens moderbolaget Tirfing åren 1949–1969 då han efterträddes av Kristian von Sydow. Broström var styrelseordförande i detta företag – liksom i tjugofem andra – tills ohälsa tvingade honom, att lämna alla uppdragen.[3] Under Broströms ledning utvecklades koncernen kraftigt och flottan bestod 1965 av 81 stora fartyg, vilket utgjorde mer än en tredjedel av Sveriges handelsflotta.[4] Broströms köpte den 13 december 1972 Svenska Lloyd.[5]

Under sjöfarts- och varvskrisen på 1970-talet och 1980-talet minskade Broströms betydelse som rederikoncern. Moderbolag i koncernen, som tidigare varit Ångfartygs AB Tirfing, blev 1976 Broströms Rederi AB. Detta år bestod rederiflottan av 48 fartyg om cirka 1,9 miljoner ton dödvikt samt 31 inhyrda fartyg.

Ångfartygs AB Tirfing förvärvades 1992 av Shipinvest AB, som uppstått efter konkursen inom Johanssongruppen i Skärhamn. I syfte att ta vara på varumärket Broström ändrades firmanamnet Shipinvest AB till Broström AB, som idag är moderbolag i Broströmkoncernen. Koncernen driver verksamhet med närmare ett hundratal tankfartyg.

Danska A.P. Møller-Mærsk köpte upp Broström 2008.[6] I augusti 2012 meddelade Maersks vd att Broström skulle läggas ner i Göteborg och att verksamheten flyttades till Köpenhamn. Därpå varslades 41 tjänstemän.[7]

Koncernbolag

Rederier

Skeppsvarv

Utveckling

  • 1865, 1 fartyg - 4 besättning - 90 dödviktstonnage
  • 1880, 3 fartyg - 28 besättning - 715 dödviktstonnage
  • 1890, 10 fartyg - 124 besättning - 4 075 dödviktstonnage
  • 1900, 21 fartyg - 347 besättning - 32 000 dödviktstonnage
  • 1910, 30 fartyg - 731 besättning - 124 000 dödviktstonnage
  • 1920, 41 fartyg - 1 506 besättning - 216 000 dödviktstonnage
  • 1930, 63 fartyg - 2 652 besättning - 359 000 dödviktstonnage

Skeppslista för Ångbåts AB Ferm

FartygByggtVarvI tjänstTypDödviktNotering
Frigg1882Sjötorp1883-1899Lastångfartyg280
Ferm [I]1883Södra Garn1883-1898Lastångfartyg380
Fortuna1883Södra Garn1883-1890Lastångfartyg475Förlist 1890
Kullen1884Götaverken1884-1907Lastångfartyg575
Fenix1884Holland1884-1897Lastångfartyg320
E.T. Killman1886-1886Lastångfartyg600
Freja [I]1886-1894Lastångfartyg275Såld 1894
Atlas1888-1902Lastångfartyg600
Ferro1877England1891-1915Lastångfartyg1656Förlist 1915
Freja [II]1884Eriksberg1895-1913Lastångfartyg625
Skandinavien1898-1911Lastångfartyg650
Ferm [II]1895Frankrike1898-1905Lastångfartyg750Förlist 1905
Femern1890Oslo1899-1930Lastångfartyg650Förlist 1930
Falster [I]1901Helsingborg1902-1922Lastångfartyg800Överförd 1922 till Svenska Ostasiatiska Kompaniet
Fryken [I]1905-1918Lastångfartyg1420Krigsförlist 1918
Fermia [I]1906-1921Lastångfartyg720Såld 1921
Framnäs [I]1908Fredrikstad1908-1927Lastångfartyg1530Såld 1927
Fernebo [I]1912Oskarshamn1912-1917Lastångfartyg2100Krigsförlist 1917
ForsvIk [I]1913-1916Lastångfartyg1800Krigsförlist 1916
Forsvik [II]1919Öresundsvarvet1919-1941Tankångfartyg1900Såld 1941
Ferm [III]1920Glasgow1922-1930Lastångfartyg4010F.d. Saphir. Inköpt 1922. Såld 1930
Fernebo [II]1920Lindholmen1922-1936Lastångfartyg3290F.d. Bråvalla. Inköpt 1922. Såld 1935
Fryken [II]1924Kockums1924-1936Lastångfartyg2610Såld 1935
Falsterbo1925Eriksberg1925-1945Motorlastfartyg6650
Fermia [II]1928Oskarshamn1928-1938Motorlastfartyg6660
Framnäs [II]1931Framnæs, Sandefjord1931-1940Lastångfartyg1000
Ferm [IV]1936Aalborg1936-1963Motorlastfartyg1275
Fryken [III]1938-1961Motorlastfartyg1225
Ferroland1943Eriksberg1943-1961Motorlastfartyg12620Såld 1961
Forsvik [III]1944-1948Motorlastfartyg2130
Fernebo [III]1945-1960Motorlastfartyg2190
Falster [II]1949-1960Motorlastfartyg1504
Fermland [I]1951Götaverken1951-1964Motortanker15810Såld 1965
Fermia [III]1957Eriksberg1957-1967Motorlastfartyg19450Såld 1967
Falster [II]1962Lindholmen1962-1972Motorlastfartyg16325Såld 1972
Forsvik [IV]1965Wärtsilä1965-1973Motorlastfartyg17365Såld 1973
Fermland [II]1968Öresundsvarvet1968-1974Motorlastfartyg26380Såld 1974

Referenser

Noter

  1. ^ ”Broström var stadens största arbetsgivare, Göteborgs-Posten”. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928104229/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1043509-brostrom-var-stadens-storsta-arbetsgivare. Läst 26 september 2013. 
  2. ^ http://www.kommandobryggan.se/Bryggan/brostrom3.htm
  3. ^ Svenska Dagbladet, 1999-12-31, s. 42
  4. ^ Tre generationer på sju hav : Broströmskoncernen 1865-1965. Göteborg: [O. Isacsons tr.-AB]. 1965. sid. 143. Libris 8206830 
  5. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 34.
  6. ^ Dagens Nyheter
  7. ^ Håkan Andersson och Linus Hugo (23 augusti 2012). ”Broström lägger ner i Göteborg”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120824224626/http://www.gp.se/ekonomi/1.1043169-brostrom-lagger-ner-i-goteborg. Läst 25 augusti 2012. 

Allmänna källor

Vidare läsning

  • Mattsson, Algot (1998). Dans kring guldkalven. Göteborg: Tre böcker. Libris 7593016. ISBN 91-7029-357-0 
  • Mattsson, Algot (1980). Huset Broström : bilder ur ett världsföretag. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 7437434. ISBN 91-582-0250-1 
  • Mattsson, Algot (1984). Huset Broström : en dynastis uppgång och fall. Göteborg: Tre böcker. Libris 7748937. ISBN 91-85414-21-2 
  • Malmberg, Gert; Henriksson, Dick (2020). Svenska Orient Linien : rederiet som överlevde. Göteborg: Breakwater Publishing. Libris x9xczhhkvvmzrbz0. ISBN 9789186687595 
  • Perne, Martin (1979). Vänerskepparen som blev storredare. Laholm: Settern. Libris 7747580. ISBN 91-85274-98-4 
  • Söderskog, William (1964). Från Vänern till oceanerna : en bok om Axel och Dan Broström. Göteborg: Zinderman. Libris 1240706 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Hovrätten i Göteborg.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan02, Licens: CC BY-SA 3.0
Hovrätten i Göteborg vid Packhusplatsen/Norra Hamngatan, tidigare huvudkontor för Broströmskoncernen