Broskornamentik

Broskornamentiken (även broskverk eller knorpelornamentik) har utgångspunkt i antikens och renässansens masker, vilkas knotiga drag med tomma ögonhålor och förvridna munnar upplöses i broskliknande ansvällningar. Den består bland annat av mjuka c-formationer, liknande öronmusslan. Förekommer först i renässansens arkitektur under stormaktstiden, fortsätter under barocken (1660-1720) där den numera är bäst bevarad på kyrkoutsmyckningar, och på möbler i nyrenässansen (1870-1896).

Källor

• Nationalencyklopedin: broskornamentik

Externa länkar

• Humanistportalen Ornament och ornamentstick från renässans till nyklassicism av Lars Olof Larsson