Bromölla kommun
| Bromölla kommun Kommun | |
 Väg vid Edenryd | |
| Slogan | I fin miljö mellan hav och sjö |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Bromölla kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län (–) Kristianstads län (–) |
| Centralort | Bromölla |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 12 534 ()[2] |
| Areal | 197,14 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 162,53 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 34,61 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 77,12 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°03′00″N 14°28′00″Ö / 56.05°N 14.466666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Kristianstads domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0894[4] |
| Anställda | 1 175 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1272 (–)[6] 1162 (–)[7] |
| GeoNames | 2719105 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Bromölla kommun är en kommun i östra Skåne län. Centralort är Bromölla.
Bromölla är beläget i gränsområdet mellan den mer kuperade Blekingeterrängen och den flacka Kristianstadsslätten. I den utpräglade industrikommunen Bromölla återfanns omkring hälften av arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin i början på 2020-talet.
Fram till 1990 ökade kommunens befolkning, därefter har invånarantalet legat relativt stabilt. Kommunen har en lång tradition av socialdemokratiskt styre. Mandatperioden 2018–2022 har dock kommunen styrts av två olika koalitioner.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Gualöv, Ivetofta och Näsum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
1942 bildades Bromölla köping genom utbrytning ur Ivetofta landskommun.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Gualövs landskommun i Ivetofta landskommun medan Näsums landskommun och Bromölla köping förblev oförändrade.
1967 uppgick Ivetofta landskommun i Bromölla köping. Bromölla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bromölla köping. 1974 införlivades Näsums kommun.[8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Kristianstads tingsrätts domsaga.[9]
Geografi
Bromölla kommun är Skånes östligaste kommun och gränsar till Kristianstads kommun i Skåne län samt till Sölvesborgs och Olofströms kommuner i Blekinge län.
Topografi och hydrografi
Bromölla är beläget i gränsområdet mellan den mer kuperade Blekingeterrängen och den flacka Kristianstadsslätten. Landskapet norr om Ivösjön är kulligt.
Berggrunden i området är kraftigt vittrad. Detta oavsett om den består av äldre graniter eller av geologiskt sett mycket unga kritbergarter. På sina håll har den vittrade berggrunden bildat kaolinlera som bryts vid exempelvis Axeltorp. På andra håll har vittringen lett till att tors, större högar med block, bildats.[10] Dessa har blivit kvar även efter att berggrunden runtomkring vittrat bort. Holjeån slingrar sig fram genom landskapet genom en dalgång som löper från norr till söder. Den mynnar sedermera ut i Ivösjön strax söder om Näsum. Kring centralorten finns slättområden med bördiga jordbruksmark och kalkrik jord.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
| Bromölla kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns fyra naturreservat i Bromölla kommun. Näsums bokskogar, Djupadal, Östafors bruk och Gyetorp.[13]
I Näsums bokskogar utvecklas skogen till en form av natururskog genom att skogen får växa fritt och träden får ligga kvar där de faller.[14] Djupadal är även klassat som Natura 2000-område. Området inkluderar ädellövskog och det är rikt på död ved i form av lågor, högstubbar och grenar på marken.[15] Även Östafors bruk är klassat som Natura 2000-område. Genom reservatet flyter Holjeån som är hem för många fiskarter, så som öring, elritsa, bäcknejonöga, ål och gädda.[16] Gyetorp bildades 2020 och beskrivs av Länsstyrelsen i Skåne län som "Skånes mest värdefulla naturområden när det gäller biologisk mångfald. Inte mindre än 4 400 olika arter har setts här under de senaste 25 åren".[17]
Därtill finns Pestbackens naturvårdsområde som utgörs av ett område med flygsand och skogsmark.[18]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Ivetofta-Gualövs församling och Näsums församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[19] Gualöv, Ivetofta och Näsum.
Tätorter
Totalt bodde 87,7 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var i paritet med genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[20] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns fem tätorter i kommunen:[21]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2020. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Bromölla | 8 092 |
| 2 | Näsum | 1 314 |
| 3 | Valje* | 999 |
| 4 | Gualöv | 512 |
| 5 | Nymölla | 273 |
* Siffrorna gäller den del av Valje som ligger i Bromölla kommun. Valje ligger även i Sölvesborgs kommun.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna i minoritet partiet samlade då 16 av 41 mandat.
Efter valet 2014 övertogs makten av en koalition som själva kallade sig för SVAMMP och utgjordes av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Alternativet, Moderaterna och Miljöpartiet.[22] Valet 2018 ledde till maktskifte och makten övertogs av ett nytt konservativt block bestående av Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.[23] Detta ledde till att kommunen blev en av Sveriges tre första kommuner som styrdes av Sverigedemokraterna, detta tillsammans med Hörby och Sölvesborg.[24]
Hösten 2020 meddelade det dåvarande kommunalrådet Eric Berntsson (SD) att han hoppade av posten, därefter lät Sverigedemokraterna meddela att de gick i opposition. Efter två månader utan kommunalråd togs posten över av socialdemokraten Jenny Önnevik. Strax därefter meddelades att Socialdemokraterna skulle samverka tillsammans med Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[25]
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994–1998 | S | |||||
| 1998–2002 | S | |||||
| 2002–2006 | S | |||||
| 2006–2010 | S | |||||
| 2010–2014 | S | |||||
| 2014–2018 | S | |||||
| 2018–2020 | SD | M | KD | |||
| 2020– | S | V | L | C | KD | |
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[26] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Lennie Håkansson |
| Förste vice ordförande | S | Lars Petersson |
| Andre vice ordförande | M | Glenn Nilsson |
Mandatfördelning 1970–2022
Bromölla kommun har traditionellt under decennier varit Socialdemokraternas starkaste fäste i södra Sverige, söder om Oxelösunds kommun i Södermanlands län. I kommunvalet 2010 förändrades dock detta radikalt då kommunen istället blev Sverigedemokraternas tredje starkaste fäste i Sverige och det rödgröna blockets tidigare solida majoritet endast hängde på ett mandat i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna har dock fortfarande flest mandat i kommunfullmäktige, men kommunen har förlorat sin stämpel av massivt socialdemokratiskt fäste då socialdemokraterna förlorade hela 5 av sina tidigare 21 mandat i kommunfullmäktige i valet 2010. 2014 förlorade man ytterligare tre mandat.
I valet 2014 minskade Socialdemokraterna och Allianspartierna markant efter att Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna hade vad de kallade ett valtekniskt samarbete.
(S) förlorade tre mandat till och innehar nu under en tredjedel av mandaten i Kommunfullmäktige. (M) förlorade två mandat och sin plats som näst största parti. Folkpartiet och Centern halverade sina mandat från två till ett. Kristdemokraterna förlorade sitt enda mandat och åkte ur helt.
Samtliga oppositionspartier ökade sina resultat, även om Miljöpartiet fick lika många mandat som 2010. Sverigedemokraterna ökade markant, med fyra mandat och blev näst största parti.
I januari 2014 bildades ett nytt parti, Alternativet, som fick fyra mandat och blev fjärde största parti i antal röster.
| Valår | V | S | MP | SD | Alt | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 25 | 4 | 3 | 2 |
| 37 | 92,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 25 | 7 | 3 | 3 |
| 41 | 92,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 26 | 7 | 3 | 3 |
| 41 | 91,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 26 | 4 | 4 | 5 |
| 41 | 91,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 28 | 4 | 2 | 5 |
| 41 | 91,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 27 | 3 | 4 | 5 |
| 41 | 88,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 27 | 2 | 3 | 3 | 4 |
| 41 | 85,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 25 | 1 | 1 | 3 | 3 | 1 | 5 |
| 41 | 84,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 25 | 2 | 2 | 2 | 1 | 5 |
| 41 | 85,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 20 | 2 | 2 | 2 | 2 | 6 |
| 41 | 77,98 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 22 | 2 | 2 | 3 | 2 | 5 |
| 41 | 76,43 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 21 | 1 | 3 | 2 | 2 | 2 | 6 |
| 41 | 79,34 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 16 | 2 | 7 | 2 | 2 | 1 | 8 |
| 41 | 81,50 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 13 | 2 | 10 | 4 | 1 | 1 | 6 |
| 41 | 82,83 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 13 | 12 | 4 | 1 | 2 | 1 | 6 |
| 41 | 85,06 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 12 | 11 | 3 | 1 | 2 | 1 | 9 |
| 41 | 81,83 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Jenny Önnevik |
| Förste vice ordförande | Vakant | |
| Andre vice ordförande | L | Susanne Bäckman |
Källa:[27]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Christer Adelsbo[28] (S) | 1993 | 2002 | |
| Åke Hammarstedt (S) | 2002 | 2014 | |
| Jenny Önnevik (S) | 2014 | 2018 | |
| Eric Berntsson (SD) | 2018 | 2020[29] | |
| Jenny Önnevik (S) | 2020 | ||
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Myndighetsnämnden | S | Conny Svensson | Alt | Johnny Lundkvist |
| Överförmyndarnämnden | S | Hans Persson | Alt | Yvonne Nilsson |
| Valnämnden | V | Leif Pettersson | S | Hans Persson |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I den utpräglad industrikommunen Bromölla återfanns omkring hälften av arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin i början på 2020-talet. Den stora industrisektorns framväxt i kommunen inleddes i slutet av 1800-talet, då AB Iföverken började sin tillverkning av bland annat sanitetsporslin. På den närbelägna Ivön fanns kaolin- och kalkstensfyndigheter som användes som råvara i produktionen. Senare delades Iföverken i tre delar: Ifö Sanitär AB (sanitetsporslin och plastprodukter), Ifö Ceramics AB (högspänningsisolatorer) och Ifö Electric AB (bland annat elektriska säkringar och belysningsarmatur). Ingen av dessa tre företag nyttjar numer de lokala råvarufyndigheterna. Andra stora företag i kommunen är exempelvis Stora Enso Nymölla AB som tillverkar pappersmassa- och finpapper. I början av 2020-talet var servicesektorn i kommunen förhållandevis liten och den offentliga sektorn sysselsatte endast omkring 25 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Omkring en tredjedel av de förvärvsarbetande invånarna pendlade till arbetsplatser utanför Bromölla, primärt till grannkommunerna Kristianstad, Olofström och Sölvesborg.[11]
Infrastruktur
Transporter
Större vägar som genomkorsar kommunen är E22, Länsväg 116 och i nordöstra hörnet av kommunen riksväg 15. Tågen på Blekinge kustbana gör uppehåll i Bromölla och från den järnvägen finns ett industrispår till Nymölla bruk.
Befolkning
Demografi
Statistik
| Bromölla kommun | |
 Blistorp, Bromölla kommun (2015). | |
| Civilstånd | |
|---|---|
| Ogifta | |
| Antal (Andel) | 6 044 st (47,87 %) |
| Gifta | |
| Antal (Andel) | 4 710 st (37,31 %) |
| Skilda | |
| Antal (Andel) | 1 209 st (9,58 %) |
| Änkor/Änklingar | |
| Antal (Andel) | 662 st (5,24 %) |
| Könsfördelning | |
| Män | 6 438 st (50,99 %) |
| Kvinnor | 6 187 st (49,01 %) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 2 219 st (17,58 %) |
| 15–24 år | 1 336 st (10,58 %) |
| 25–54 år | 4 538 st (35,94 %) |
| 55–64 år | 1 532 st (12,13 %) |
| 65+ år | 3 000 st (23,76 %) |
| Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [30] | |
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Bromölla kommun 1970–2020[30] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 10 771 | |||
| 1975 | 11 384 | |||
| 1980 | 12 069 | |||
| 1985 | 12 162 | |||
| 1990 | 12 605 | |||
| 1995 | 12 437 | |||
| 2000 | 12 085 | |||
| 2005 | 12 098 | |||
| 2010 | 12 272 | |||
| 2015 | 12 513 | |||
| 2020 | 12 759 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 073, eller 16,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 513 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 178, eller 9,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 022 den 31 december 2002).[31]
| Bakgrund | Antal | Andel | |
|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 1 695 | 13,55 % | |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 378 | 3,02 % | |
| Inrikes födda med en inrikes född förälder | 718 | 5,74 % | |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 9 722 | 77,70 % | |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Bromölla kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[32]
| Födelseland[32] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 10 808 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 292 |
| 3 |  Syrien | 290 |
| 4 |  Polen | 208 |
| 5 |  Finland | 164 |
| 6 | Asien: Övriga länder | 106 |
| 7 |  Irak | 96 |
| 7 |  Thailand | 96 |
| 9 |  Danmark | 90 |
| 10 |  Tyskland | 73 |
| 11 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 62 |
| 12 | Afrika: Övriga länder | 61 |
| 13 |  Bosnien och Hercegovina | 50 |
| 14 |  Afghanistan | 37 |
| 15 |  Somalia | 32 |
| 16 |  Eritrea | 23 |
| 16 | Europa utom EU: Övriga länder | 23 |
| 16 |  Norge | 23 |
| 19 |  Turkiet | 22 |
| 20 |  Island | 19 |
| 20 | Nordamerika | 19 |
| 22 |  Iran | 15 |
| 23 | Sydamerika | 8 |
| 24 | Oceanien | 4 |
| 25 | Okänt födelseland | 3 |
| 26 |  Sovjetunionen | 1 |
Kultur
Kulturarv
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en genomgående bro i ett spann över ett kvarnhjul, båda i guld.
Vapnet fastställdes för Bromölla köping 1951 och är ett talande vapen (brospannet = bro och kvarnhjulet = mölla). Det registrerades hos PRV för kommunen 1974.
Kommunfågel
.jpg)
Se även
- Personer med anknytning till Bromölla kommun
Källor
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 25 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik för Kristianstads domsaga
- ^ Kornfält K-A, Bergström J 1983, Beskrivning till berggrundskartan Karlshamn NV, SGU, Serie Af⋅135 sidorna 127–134, ISBN 91-7158-296-7
- ^ [a b] ”Bromölla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brom%C3%B6lla. Läst 29 augusti 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/sok.html. Läst 30 augusti 2022.
- ^ ”Näsums bokskogar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/nasums-bokskogar.html. Läst 30 augusti 2022.
- ^ ”Djupadal”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/djupadal.html. Läst 30 augusti 2022.
- ^ ”Östafors bruk”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/ostafors-bruk.html. Läst 30 augusti 2022.
- ^ ”Gyetorp”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/gyetorp.html. Läst 30 augusti 2022.
- ^ ”Pestbacken naturvårdsområde”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/pestbacken-naturvardsomrade.html. Läst 30 augusti 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1272&id2=null. Läst 29 augusti 2022.
- ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022.
- ^ ”SVAMMP – största politiska misstaget”. Kristianstadsbladet. 17 januari 2015. https://www.kristianstadsbladet.se/debatt/svammp-storsta-politiska-misstaget/. Läst 29 augusti 2022.
- ^ ”Maktskifte i Bromölla: SD tar täten i nytt konservativt block”. SVT Nyheter. 26 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/klart-sd-far-ordforandepost-i-bromolla. Läst 29 augusti 2022.
- ^ ”Beskedet: SD-ordförande lämnar alla sina uppdrag – ”personliga skäl””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/beskedet-sd-ordforande-lamnar-alla-sina-uppdrag/. Läst 29 augusti 2022.
- ^ ”Efter två månader utan styre: S tar över i Bromölla”. SVT Nyheter. 26 oktober 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/efter-tva-manader-utan-styre-s-tar-over-i-bromolla. Läst 29 augusti 2022.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Bromölla kommun. https://www.bromolla.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 15 september 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen med utskott”. Bromölla kommun. https://www.bromolla.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 8 juli 020198.
- ^ Bing, Roger (14 oktober 2002). ”Christer Adelsbo lämnar sitt uppdrag i förtid - Kristianstadsbladet”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/christer-adelsbo-lamnar-sitt-uppdrag-i-fortid/. Läst 7 januari 2020.
- ^ Ekström, Linda (17 augusti 2020). ”Kommunstyrelsens ordförande i Bromölla avgår”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kommunstyrelsen-ordforande-i-bromolla-avgar. Läst 20 augusti 2020.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 24 februari 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 24 februari 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 24 februari 2017.
Externa länkar
- Bromölla kommun
Wikimedia Commons har media som rör Bromölla kommun.
| |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg)
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Stigfinnare, Licens: CC BY-SA 4.0
Den gamla landsvägen mellan Blekinge och Skåne, i Edenryd.
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Stenallan, Licens: CC BY-SA 4.0
Massivt korttransporterat rundat block från näraliggande tor vid Orevången norr om Ivösjön, 2010
%2c_Flag_of_Syria_(1980%e2%80%932024).svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Marianne58, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla kyrkogård med Backar (Näsum 5:1)
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Bromölla Municipality in Scania, Sweden
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
© Hans Hillewaert, CC BY-SA 4.0
Ruddy Turnstone in breeding plumage at Sanibel Island in Florida, U.S.A.