Brokärla

	Brokärla; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Ärlor; Motacillidae
Släkte	Motacilla
Art	Brokärla; M. aguimp
Vetenskapligt namn
	§ Motacilla aguimp
Auktor	Temminck, 1820

Brokärla^[2] (Motacilla aguimp) är en afrikansk fågel i familjen ärlor inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Brokärlan är en svartvit markant tecknad 20 centimeter lång ärla. Ovansidan är svart , undersidan vit, Den har även ett vitt ögonbrynsstreck och en vit vingfläck. Ungfåglar är gråare.^[4]

Läte

Sången är en utdragen melodisk serie som i engelsk litteratur återges "weet-weet, wip-wip-wip, weet, wee-wee" och så vidare. Den har liknats med kanariefågelns sång. Härmningar av andra fågelarter som trädgårdsbulbyl och kongocistikola har noterats. Lätena beskrivs som ljusa och vassa "tweet" eller "chizzit", snabba och trestaviga "quick-quick-treeet", "twee-twee-twee" eller "tseet-tseet-tseet" med mycket ljus sista ton, eller en tunn men ljudlig vissling: "tuwhee".^[5]

Utbredning och systematik

Brokärla är en afrikansk art som delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Motacilla aguimp vidua – sydöstra Senegal och östra Gambia österut från Sierra Leone till södra Mali, södra Tchad, östra Sudan, Etiopien och södra Somalia, söderut till Angola, norra och östra Botswana och östra Sydafrika (söderut till Östra Kapprovinsen); även Nildalen i södra Egypten och norra Sudan
Motacilla aguimp aguimp – Sydafrika (Nordvästprovinsen och Fristatsprovinsen utmed Oranjefloden till sydligaste Namibia) och Lesotho

Levnadssätt

Habitat

Fågeln påträffas i subtropiska och tropiska fuktiga låglänta områden som gräsmarker, floder och ibland sötvattensvåtmarker.^[6] I vissa områden söker den sig till människans närhet i byar och småstäder.^[7]

Föda

Arten är huvudsakligen insektsätare, men kan också inta andra ryggradslösa djur, gräsfrön, grodyngel, småfisk och matrester från människan.^[8]

Häckning

I Malawi inleder brokärlan häckningen i samband med regnsäsongen. Båda könen hjälps åt att bygga bo och mata ungarna, men endast honan ruvar. En kull består i snitt av 3,9 ägg.^[9]

Arten är utsatt av boparasitism från rödbröstad gök (Cuculus solitarius) och didrikgök (Chrysococcyx caprius),^[10] medan moçambiquesporrgök (Centropus burchelli) har setts ta dess ungar som föda.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i större delen av utbredningsområdet, dock vanlig till mindre vanlig i Västafrika.^[11]

Bildgalleri

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2012 Motacilla aguimp Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2003). Birds of Africa south of the Sahara. Struik. sid. 364. ISBN 1-8687-2857-9
^ Tyler, S. (2020). African Pied Wagtail (Motacilla aguimp), version 1.0. I Birds of the World (Red J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.afpwag1.01
^ ”African pied wagtail”. Beauty of Birds. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161022220914/https://www.beautyofbirds.com/africanpiedwagtails.html. Läst 22 oktober 2016.
^ ”African Pied Wagtail Bontwikkie Motacilla agiump”. The Atlas of Southern African Birds. Animal Demography Unit. http://sabap2.adu.org.za/docs/sabap1/711.pdf. Läst 22 oktober 2016.
^ [a b] ”Motacilla aguimp (African pied wagtail)”. Iziko Museums of South Africa. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111003102317/http://www.biodiversityexplorer.org/birds/motacillidae/motacilla_aguimp.htm. Läst 22 oktober 2016.
^ Nhlane, M.E.D. (1990). ”Breeding biology of the African Pied Wagtail Motacilla aguimp in Blantyre, Malaŵi (abstract)”. Ostrich 61: sid. 1–4. doi:10.1080/00306525.1990.9633929. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00306525.1990.9633929.
^ ”Bird of the week – Week 40 : African pied wagtail”. Wordpress. http://www.wilkinsonsworld.com/2010/10/10/bird-of-the-week-week-40-african-pied-wagtail/. Läst 22 oktober 2016.
^ del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Brokärla.
Wikispecies har information om Motacilla aguimp.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Motacilla aguimp Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[Sinclair_&_Ryan-4] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2003). Birds of Africa south of the Sahara. Struik. sid. 364. ISBN 1-8687-2857-9

[5] Tyler, S. (2020). African Pied Wagtail (Motacilla aguimp), version 1.0. I Birds of the World (Red J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.afpwag1.01

[Beauty-6] ”African pied wagtail”. Beauty of Birds. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161022220914/https://www.beautyofbirds.com/africanpiedwagtails.html. Läst 22 oktober 2016.

[sabap-7] ”African Pied Wagtail Bontwikkie Motacilla agiump”. The Atlas of Southern African Birds. Animal Demography Unit. http://sabap2.adu.org.za/docs/sabap1/711.pdf. Läst 22 oktober 2016.

[Iziko-8] [a b] ”Motacilla aguimp (African pied wagtail)”. Iziko Museums of South Africa. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111003102317/http://www.biodiversityexplorer.org/birds/motacillidae/motacilla_aguimp.htm. Läst 22 oktober 2016.

[Nhlane-9] Nhlane, M.E.D. (1990). ”Breeding biology of the African Pied Wagtail Motacilla aguimp in Blantyre, Malaŵi (abstract)”. Ostrich 61: sid. 1–4. doi:10.1080/00306525.1990.9633929. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00306525.1990.9633929.

[WIlkinsonsWorld-10] ”Bird of the week – Week 40 : African pied wagtail”. Wordpress. http://www.wilkinsonsworld.com/2010/10/10/bird-of-the-week-week-40-african-pied-wagtail/. Läst 22 oktober 2016.

[11] Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

Navigation

Navigering

Temaportaler