Brittiska Kaffraria
| Brittiska Kaffraria | ||||
| British Kaffraria (Engelska) | ||||
| ||||
 | ||||
| Huvudstad | ||||
| Statsskick | Konstitutionell monarki | |||
| Bildades | 1835 | |||
| Upphörde | 1866 | |||
| Idag del av |  Sydafrika | |||
Brittiska Kaffraria var en brittisk kronkoloni som låg där dagens Buffalo City, Amatholedistriktet, Östra Kapprovinsen, Sydafrika ligger.
Området beboddes innan européerna började kolonisera södra Afrika av folket Xhosa. Högste hövding för Xhosa när de förlorade landet var Sandile (född 13 november 1829 och död 1 juni 1878).
Provinsen Queen Adelaide
Området mellan floderna Keiskamma River och floden Kei annekterades till Kapkolonin den 10 maj 1835 av guvernör Sir Benjamin d'Urban, som även återtog en övergiven missionärsstation och på platsen anlade den nya staden King William's Town som huvudort för den nya provinsen som han kallade Provinsen Queen Adelaide. Annekteringen avböjdes dock av den Brittiska Regeringen bland annat eftersom man ansåg att d'Urban överträtt sitt mandat i och med annekteringen av nytt land. D'Urbans mandat var endast att vara guvernör för Kapkolonin, inte att annektera mer land. Orsaken till d'Urbans annektering var en direkt följd av det sjätte xhosakriget som hade blivit kostbart för alla parter och guvernören menade att risken för ytterligare krig skulle minska om xhosas allmänna levnadsvillkor förbättrades under brittiskt styre och hjälp. Men provinsen avstods alltså och fanns därmed endast i sju månader mellan maj och december 1835.
Distriktet Queen Adelaides Land
Efter att den nya provinsen avträtts, blev området istället administrativt halvbrittiskt under ledning viceguvernör Sir Harry Smith med huvudorten i Grahamstown som ligger utanför, väster om distriktet. Smith försökte fullfölja d'Urbans strategi att minska risken för nya krig genom att förbättra villkoren för den svarta befolkningen och placerade bland annat brittiska magistrat vid alla xhosahövdingarnas Stora Plats, som är den plats där hövdingarnas flesta politiska och kulturella aktiviteter äger rum. Även detta ogillades av den brittiska regeringen som avsatte även Smith och sände honom till Indien.
Brittiska Kaffraria
Xhosas levnadsvillkor förbättrades inte och 1846 bröt det sjunde xhosakriget ut där Xhosa gjorde strora förluster, hövding Sandile besegrades i Amatholebergen. När kriget var slut 1847 annekterade Kapkolonin området som den separata kronkolonin Brittiska Kaffraria, med King William's Town som huvudstad. Sir Harry Smith återkom från Indien och blev guvernör för Kapkolonin och styrde Brittiska Kaffaria mellan den 4 november och 17 december 1847, varefter kolonin blev självständig. Man kom inte så långt i självständigheten att man hann skaffa egna frimärken och posten befordrades via Port Elizabeth eller landvägen via Kapstaden. År 1850 bröt det åttonde xhosakriget ut. Prins Albert besökte 1861 King William's Town och förklarade den en Kunglig Borough.
Guvernörer
- George Henry Mackinnon, 23 december 1847 - oktober 1852
- John Mclean , oktober 1852 - 24 december 1864
- Robert Graham, 24 december 1864 - 17 april 1866. Robert Graham var son till John Graham som grundade Grahamstown 1812. Robert Graham var bland annat befälhavare för Grahams rytteri 1851-1852. Han avled 1887. En samling av hans dokument, brev och kartor såldes 1999 för 1380 brittiska pund.[1]
Efter den svåra svälten bland Xhosa 1857 decimerades de så mycket att separat koloni ansågs inte längre behövas och Brittiska Kaffraria återgick till Kapkolonin 17 april 1866. Elva år senare bröt det nionde och sista xhosakriget ut.
Området kom så småningom under apartheid att bli kärnan i hemlandet Ciskei.
Se även
Källor
Noter
- ^ http://www.christies.com/LotFinder/lot_details.aspx?pos=9&intObjectID=1545283&sid= cristies.com (engelska)Läst 4 oktober 2009.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Media som används på denna webbplats
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
| grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
| gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
| röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
| blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
| vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
| svart | rendered as RGB 0 0 0 |
.svg)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag and government ensign of Cape Colony (1876–1910).
Författare/Upphovsman: I created the map, based partly on the source map: Eastern frontier of the Colony of the Cape of Good Hope from Algoa Bay to the Great Kei river, which appears opposite page 620 of ‘The autobiography of Lieutenant-general Sir Harry Smith’ by G.C.B. Bart, Chapter xlviii, published 1903, as part of the online Build a Book initiative. JMK 11:03, 26 December 2007 (UTC), Licens: CC BY-SA 4.0
(i.e. period between 5th and 8th Xhosa Wars)
Notes
- Frontiers: Following the 5th Xhosa War (ended 1819), the Keiskamma River up to Gaika's Hill, and thence westwards along the Winterberg (on red line), marked the eastern frontier of the Colony. Sir Harry Smith (in 1847) annexed the northern section of Victoria, and extended the frontier from Gaika's Hill northwards along the Klip Plaat River and Stormberg. The Great Kei River became the eastern frontier when the British Kaffraria Protectorate was annexed (before 1865).
- Forts: Most forts remain today as ruins in various degrees of restoration. The most northerly, Post Retief (est. 1836) 32°30′16″S 26°31′44″E / 32.50444°S 26.52889°E, was designed by major Charles Selwyn of the Royal Engineers, and remains almost intact. This fort was located near the last homestead of field cornet Piet Retief, a leader of the emigrant farmers in 1837. It consists of officers quarters, large stables, stores and additional quarters for soldiers, built around a parade ground of one acre.[1] Sixty farmers sought refuge here for two months during the Eighth Frontier War (1850-1853). Lieutenant-colonel John Fordyce and other casualties of this war were interred in a small military cemetery nearby. Fort Peddie 33°11′39″S 27°07′27″E / 33.19417°S 27.12417°E is a blockhouse, built after the 1820 agreement that formed the neutral zone. Fort Brown (est. 1835) 33°07′48″S 26°37′03″E / 33.13°S 26.6175°E was at first a post for patrols (est. ca 1812) at Hermanuskraal, named for Khoikhoi chieftain Hermanus Xogomesh, before a fort replaced it during the sixth frontier war. It became a police post in 1873, and a police station is still located beside it. The fort was declared a national monument in 1938. Fort Cox (est. 1835, abandoned 1836-1846, but rebuilt) 32°43′48″S 27°1′32″E / 32.73°S 27.02556°E, was named after major William Cox, and was a base for patrols into the valleys and ravines of the Amatole and Keiskamma ranges. The earthen redoubt reinforced with stone protected a quadrangle of strong stone cottages and walls, of which only ruins remain. Sir Harry Smith was for a time trapped in this fort during the Eighth Frontier War.
- Settlements: Military villages such as Woburn, Auckland, Ely, Juanasburg, Kempt and Fredericksburg were established in the vicinity of the forts. Alice was a Presbyterian missionary centre (est. 1824), and a village formed around Fort Hare's military encampment (est. 1847) 32°47′13″S 26°50′55″E / 32.78694°S 26.84861°E. Adelaide, a Scottish settlement near the current town, became a transit camp for troops during the War of Mlanjeni. King Williams Town started as a military camp and mission station and became the base from which Sir Harry Smith controlled the tribal areas. The small village Sidbury 33°25′15″S 26°10′06″E / 33.42083°S 26.16833°E was est. ca 1832 by settler Richard Daniel. The farming districts of ALBANY and eastern UITENHAGE were also collectively known as the 'Zuurveld'. The Kat River Settlement was a homeland for displaced Khoi-khoi where they occupied land tenures for the mission stations. They suffered greatly during the 6th Frontier War.
Die geskiedkundige dorpseël.