Braxen

	Braxen; Status i världen: Livskraftig (lc); Status i Finland: Livskraftig
	Braxen vid utställningen Subaqueous Vltava i Prag
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Överklass	Benfiskar; Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar; Actinopterygii
Ordning	Karpartade fiskar; Cypriniformes
Familj	Karpfiskar; Cyprinidae
Släkte	Abramis; Cuvier, 1816
Art	Braxen; A. brama
Vetenskapligt namn
	§ Abramis brama
Auktor	Linné, 1758
Synonymer
	Entydiga Abramis vetula (Heckel 1836); Abramis argyreus (Valenciennus 1844); Abramis microlepidotus (Valenciennes 1844); Abramis vulgaris (Mauduyt 1848); Abramis gehini (Blanchard 1866); Cyprinus brama (L. 1758); Tvetydiga Abramis melaenus (Agassiz 1835); Abramis media (Koch 1840); Abramis brama bergi (Grib & Vernidub 1935); Oviss tydighet Abramis abramis; Abramidopsus leuckkartii; Abramis leuckkartii Heckel 1836;
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Braxen (Abramis brama) är en art i familjen karpfiskar som placeras i det egna släktet Abramis. Den föredrar stilla sötvattenbiotoper, men förekommer även i bräckt vatten.^[4]

Utseende

Braxen blir som mest upp till 80 cm lång och kan väga 11 kg^[4], men då tillväxten är långsam är den oftast betydligt mindre^[5]. Fisken är silvergrå, men äldre individer får ofta en lätt bronston. Fenorna är mörka. Braxen är som ung mycket lik den närbesläktade björknan (se bild), men björknan har ett större öga som sitter närmare nosen än vad braxens gör. En tumregel är att avståndet mellan ögat och nosspetsen är större än ögats diameter hos braxen, men mindre hos björknan.^[4] För att med säkerhet kunna särskilja unga individer av braxen och björkna bör man dock titta på flera karaktärer. Braxen har 25-27 strålar på analfenan och 51-60 fjäll längs sidolinjen, medan motsvarande siffror hos björkna är 21-24 respektive 43-50. ^[6]

Utbredning

Europeisk sydgräns går vid Alperna och södra Frankrike. I öster finns den fram till Aralsjön. I Norden finns den allmänt i Danmark, sydöstra Norge, upp till mellersta Sverige och längs hela Norrlandskusten samt i södra och mellersta Finland. Den går också ut i norra och östra Östersjöns brackvatten.^[4]

Braxen har likt många fiskarter med stora utbredningsområden delats upp i flera underarter eller morfologiska varianter ofta kopplade till de områden där de hittas. För braxen har man identifierat fyra olika varianter från de östra delarna av artens utbredningsområde och inga av dessa varianter har hittats i Sverige.

A. b. bergi ^[7]
A. b. danubii ^[8]
A. b. orientalis ^[9]
A. b. sinegorensis ^[10]

Ekologi

Braxen är en stim- och bottenfisk som lever i sjöar och långsamt rinnande vattendrag. Unga fiskar är i huvudsak planktonätare, medan äldre främst lever på insektslarver och andra bottendjur, som de suger upp från botten med sin utskjutbara mun.^[4]

Fortplantning

Braxen leker under vår och försommar på grunt vatten. Honan kan lägga upp till totalt 300 000 ägg vid flera tillfällen. Äggen, som är knappt 2 millimeter stora, kläcks efter 1 till 2 veckor.^[4] Fisken blir könsmogen vid 3–6 års ålder. Fiskar från småvuxna populationer kan dock vara betydligt äldre.^[5]

Braxen och människan

Sportfiske

Braxen fångas genom mete och är en populär sportfisk. Det svenska sportfiskerekordet ligger på 8,7 kg, fördelat på 80cm och fångades i Rögle dammar utanför Lund den 19 maj 2022. ^[11]

I kulturen

Braxen är Södermanlands landskapsfisk.

Namn

Trivialnamnet braxen kan härledas från det fornsvenska braxn, som härstammar från ett germanskt verb med betydelsen glimta, glänsa.^[12] Pluralformen är därför braxnar. Också i bestämd form singularis heter det braxen.

Det finns ett stort antal dialektala namn på arten som ibland endast avser fisk i specifika storlekar och ibland även avser andra snarlika karpfiskar (björkna, vimma med flera). Exempel på dylika namn är björk, bjälk, bjärk, blecka, blåpanka, brasm, brasme (artens namn på norska), braxenbläcka, flira, panka, svartspoling. ^[13]^[14]

Ibland förekommer singularformen "brax" och även böjningsformerna "en brax, den braxen, flera braxar." Dessa former är samstämmigt enligt erkända ordböcker (exempelvis Nationalencyklopedin) icke nämnda som normalspråk.

Källor

^ Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008 2008 Abramis brama Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 9 april 2017.
^ Risto Väinölä (2019). ”Finsk rödlistning av braxen – Abramis brama” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.53162. Läst 22 mars 2022.
^ [a b] ZipcodeZoo.com
^ [a b c d e f] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
^ [a b] Olle Nilsson, Rolf Smedman 1994 Fiskar i våra vatten ISBN 91-534-1583-3
^ ”Artfakta från ArtDatabanken SLU”. artfakta.se. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/abramis-brama. Läst 23 april 2020.
^ Grib, A. V. and Vernidub, M. F. (1935). ”Systematic and biology of Abramis brama L. of the eastern Finnish Gulf”. Uchenye Zapiski Lenengradskogo Universiteta.
^ Pavlov, P. I. (1956). ”Comparison between the Danubian and Dneprovian bream”. Zoologicheskii Zhurnal (35): sid. 891-896.
^ Berg, L. S. (1949). Fresh-water fishes of Soviet Union and adjacent countries. sid. 774
^ Lukash, B. S. (1933). ”Fishes of the Lower Vyatka River”. Trudy Vyatskogo Nauch.-issl. Inst. Kraev (6): sid. 5-110.
^ ”Sportfiskarnas storfiskregister”. Sportfiskarna. https://www.sportfiskarna.se/Storfiskregistret/Sportfiskerekord-s%C3%B6tvatten?regid=211796. Läst 30 juli 2024.
^ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung. Norstedts, Stockholm 1966.
^ WRIGHT, WILH. von (1857). [https://www.doria.fi/bitstream/10024/59045/11/p160-08_f20080777.pdf SKANDINAVIENS FISKAR. MÅLADE EFTER LEFVANDE EXEMPLAR OCH RITADE PÅ STEN]. sid. 24. https://www.doria.fi/bitstream/10024/59045/11/p160-08_f20080777.pdf. Läst 30 juli 2024
^ Svenska akademiens ordbok. 1912. https://www.saob.se. Läst 30 juli 2024

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör braxen.

[IUCN-1] Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008 2008 Abramis brama Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 9 april 2017.

[ADBfi-2] Risto Väinölä (2019). ”Finsk rödlistning av braxen – Abramis brama” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.53162. Läst 22 mars 2022.

[zip-3] [a b] ZipcodeZoo.com

[NSVF-4] [a b c d e f] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5

[NSFVV-5] [a b] Olle Nilsson, Rolf Smedman 1994 Fiskar i våra vatten ISBN 91-534-1583-3

[6] ”Artfakta från ArtDatabanken SLU”. artfakta.se. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/abramis-brama. Läst 23 april 2020.

[7] Grib, A. V. and Vernidub, M. F. (1935). ”Systematic and biology of Abramis brama L. of the eastern Finnish Gulf”. Uchenye Zapiski Lenengradskogo Universiteta.

[8] Pavlov, P. I. (1956). ”Comparison between the Danubian and Dneprovian bream”. Zoologicheskii Zhurnal (35): sid. 891-896.

[9] Berg, L. S. (1949). Fresh-water fishes of Soviet Union and adjacent countries. sid. 774

[10] Lukash, B. S. (1933). ”Fishes of the Lower Vyatka River”. Trudy Vyatskogo Nauch.-issl. Inst. Kraev (6): sid. 5-110.

[11] ”Sportfiskarnas storfiskregister”. Sportfiskarna. https://www.sportfiskarna.se/Storfiskregistret/Sportfiskerekord-s%C3%B6tvatten?regid=211796. Läst 30 juli 2024.

[12] Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung. Norstedts, Stockholm 1966.

[13] WRIGHT, WILH. von (1857). [https://www.doria.fi/bitstream/10024/59045/11/p160-08_f20080777.pdf SKANDINAVIENS FISKAR. MÅLADE EFTER LEFVANDE EXEMPLAR OCH RITADE PÅ STEN]. sid. 24. https://www.doria.fi/bitstream/10024/59045/11/p160-08_f20080777.pdf. Läst 30 juli 2024

[14] Svenska akademiens ordbok. 1912. https://www.saob.se. Läst 30 juli 2024

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

BeskrivningBrasem Kolblei.JPG	Vergelijking kolblei of Blei (Boven) Blicca bjoerkna en brasem Abramis brama(Onder). De kolblei heeft wat rood bij de borstvin, grovere schubben, iets meer zilveren kleur en een stompere snuit. Bij dit formaat valt het rood bij de borstvin het meest op, bij kleinere dieren is het nog niet te zien en kun je de schubben tussen rugvin en zijlijn tellen. Deze vissen zijn nogal beschadigd, doordat ze met de nl:zegen zijn gevangen. (Horsterwold, Zuidelijk Flevoland.(Kolblei<10#) Fish at the top is a Silver Bleak (Blicca bjoerkna, the fish at the bottom is a Bream (Abramis brama) The siver Bream is recognizable by the larger scales. Counting the scales in a linear row from the implant of the backfin to the lateral line can exclude the Bream which has more then 11 scales there. This also works for very small fish. Other differences recognizable at this stage are the silvery color, the blunt nose , the reddish implant and differing shape of the pectoral fin in the Silver Bream. Dutch specimens from the Horsterwold , Flevoland.
Datum	27 oktober 2006
Källa	Eget arbete
Skapare	Piet Spaans
Tillstånd (Återanvändning av denna fil)	eigen werk, PD

Navigation

Navigering

Temaportaler