Brastads socken
| Brastads socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Stångenäs härad |
| Kommun | Lysekils kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 53 kvadratkilometer |
| Upphov till | Brastads landskommun Brastads församling |
| Motsvarar | Brastads distrikt |
| Tingslag | Sunnervikens tingslag (–) Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs tingslag (–) |
| Karta | |
  Brastads sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 58°23′43″N 11°30′01″Ö / 58.39527778°N 11.50027778°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1539 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Brastads distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Brastads socken i Bohuslän ingick i Stångenäs härad, ingår sedan 1971 i Lysekils kommun och motsvarar från 2016 Brastads distrikt.
Socknens areal är 53,01 kvadratkilometer, varav land 52,61.[1] År 2000 fanns här 1 718 invånare.[2] Tätorterna Rixö och Brastad med sockenkyrkan Brastads kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Brastads socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Brastads församling och för de borgerliga frågorna bildades Brastads landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Stångenäs landskommun som 1971 uppgick i Lysekils kommun.[2] 1 januari 2023 uppgick församlingen i Lysekils norra församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Brastad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Stångenäs härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Stångenäs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]
Geografi och natur
Brastads socken ligger nordost om Lysekil på Stångenäset med Gullmarsfjorden i söder och Brofjorden i norr och omfattar några öar. Socknens har odlingsbygd i tränga dalar mellan bergsplatåer.[6][1][7]
Brastads socken omvandlades från småbruksbygd till industribygd under slutet av 1800-talet. Då öppnades ett flertal stenbrott för export av sten till stadsbyggnation över hela Europa, och mängder av stenhuggare från andra delar av Sverige flyttade till bygden.
Det största stenbrottet låg i Rixö, där också de flesta stenhuggarna bosatte sig.
I samband med depressionen på 1930-talet kom stenindustrin i det närmaste att raderas ut, med arbetslöshet och utflyttning som följd, men så småningom etablerades annan industri i trakten.
I socknen finns två naturreservat: Ryxö och Stora Bornö, den största ön i Gullmarsfjorden. Dessutom finns två naturvårdsområden: Broälven som delas med Bro socken samt Gullmarn som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Bro, Lyse, Lysekils och Skaftö socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun, Dragsmarks, Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun samt Foss socken i Munkedals kommun.
Sätesgårdar var Holma säteri[8][9] och Torps herrgård.[10]
Fornlämningar
Flera boplatser, en dös och tre gånggrifter från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns flera gravrösen och ett 80-tal hällristningar i Backa hällristningsområde. Från järnåldern finns 200 gravar på flera gravfält.[6][11][12][7] Vindbräckastenen är Skandinaviens högsta bautasten.
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 1240 1810 till 4070 1930 varefter den minskade till 2796 1960 då den var som lägst under 1900-talet. 1990 hade befolkningen på nytt ökat till 3363.[13]
Namnet
Namnet skrevs 1391 Bragesätre och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller säter, 'utmarksäng'. Förleden innehåller möjligen et mansnamn Braghi, troligare dock ett ånamn, Braga som innehåller braga, 'flamma, lysa'.[14]
Förr skrevs namnet Brasetters socken.
Se även
Referenser
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Brastad socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Brastad socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Holma, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Holma i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Torp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Brastads socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Brastads socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Brastad i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 31 maj 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Andersson, Gunnar (1998). Brastad församling: födda, vigda, döda 1900-1925. Brastad: Brodalen. Libris 8515589
- Bergdahl Bulukin, Ewa (1985). Backa Brastad, Lysekils kommun. Fornlämningsmiljöer i Bohuslän, 99-1373067-8. Göteborg: Kulturmiljöenheten, Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 1935105
- Dialekt i Bro och Brastad: [dialektord, bemärkelsedagar, ordspråk och talesätt, berättelser från bygden m.m.]. Munkedal: Stångenäs hembygdsfören. 1993. Libris 7449358. ISBN 91-630-1654-0
- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 154-161. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0156.html
- Kjellsson, Bengt (2008). Annat var det förr-: [en tillbakablick i Brastadbornas fotoalbum : butiker, arbetsplatser, nöjen och samhällsprofiler]. [Brastad: Bengt Kjellsson]. Libris 11355130
- Lindbergh, Nils (1987). Stångenäs-släkter: stamtavlor. D. 2, Brastad socken. Ed: Zackariasson. Libris 673215
- Nordström, John Anders (1972). ”Holma Säteri under äldre tid.”. Vikarvet 1970/1971 (26),: sid. 39-46 : ill.. 0349-0351. ISSN 0349-0351. Libris 9057141
- Rydstrand, Sven (1982[1959]). Stångenäs: [glimtar ur Bro och Brastads socknars historia] (Faks.-tr.). Ed: C. Zakariasson. Libris 318002
- Taube, Edvard (2001). ”Holma i Brastads socken, Göteborgs och Bohus län.”. Vikarvet 2000/2001 (40),: sid. 62-67. ISSN 0349-0351. ISSN 0349-0351 ISSN 0349-0351. Libris 3333495
Videoproduktioner
- Folke Karlsson, Brastad Sjöman och byggnadsarbetare. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1992. Libris 8427494
- Harry Alm, Brastad om smågatstensproduktionen. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1993. Libris 8427186
- Manuel Ferreira, Brastad stenhuggare. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1999. Libris 8426012
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Brastads socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Brastads socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Brastads socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Brastads socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Brastads socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Brastads socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
| |||||
Media som används på denna webbplats
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 3.0
The church in Brastad, Sweden.
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Västra Götaland i Sverige
Equirectangular projection, N / S sträcker sig 190%. Geografiska gränser för kartan:
- N: 59.50° N
- S: 57.10° N
- W: 10.90° E
- E: 15.20° E
Författare/Upphovsman: W.carter, Licens: CC0
The Cobbler (Skomakaren), a detail of the Bronze Age (1700–500 BC) petroglyphs at Cobbler's Cliff (Skomakarhällen) in Backa Petroglyph Area (or Backa Rock Carvings) Brastad, Lysekil Municipality, Sweden. The figure is most likely a representation of the Weather God, a predecessor to Thor, but has been given the name "The Cobbler" after the shape of the hammer he is holding. The figure is 1.60 meters high and one of about 600 images in 32 areas along what is called the Via Sacria "The Holy Road", an ancient road through an area that most probably was a religious center. The figure is carved on a almost horizontal part of a curved cliff. Because of its size and placing, this photo is made in panorama technique from several images to get a picture of the figure without any distorted proportions.