Brandkronad mes

	Brandkronad mes; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Mesar; Paridae
Släkte	Cephalopyrus; Bonaparte, 1854
Art	Brandkronad mes; C. flammiceps
Vetenskapligt namn
	§ Cephalopyrus flammiceps
Auktor	(Burton, 1836)

Brandkronad mes^[2] (Cephalopyrus flammiceps) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar.^[3]^[4] Länge placerades den i familjen pungmesar, men DNA-studier visar att den hör hemma bland mesarna.

Kännetecken

Utseende

Brandkronad mes är en mycket liten (8,5-9,5 cm), gulgrön sångarlik mes med liten, något nedböjd näbb och kort stjärt. Hane i häckningsdräkt har gulgrön ovansida, gulaktig undersida och en diagnostisk orangeröd fläck på pannan. Honan liknar hanen, men pannfläcken gulgrön och bröst samt strupe mattare olivgul. Sången är en varierande serie med en till sju högfrekventa toner som upprepas långa stunder.^[5]^[6]

Läten

Bland lätena hörs abrupta "tsit" och ett msujkare "whitoo-whitoo", medan sången består av en serie högfrekventa toner.^[7]

Utbredning och systematik

Brandkronad mes placeras som enda art i släktet Cephalopyrus. Den delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Cephalopyrus flammiceps flammiceps – förekommer i västra Himalaya, från Pakistan till Garhwal och västra Nepal
Cephalopyrus flammiceps olivaceus – förekommer i östra Himalaya, från östra Nepal till sydöstra Tibet och centrala Kina

Arten placerades länge i familjen pungmesar, men DNA-studier visar att den tillhör de äkta mesarna,^[8] dock systerart till alla andra arter i familjen.

Levnadssätt

Brandkronad mes häckar i bergsskogar, i Himalaya på mellan 1800 och 3000 meters höjd. Den livnär sig av små ryggradslösa djur, huvudsakligen insekter, men även visst vegetabiliskt material. Fågeln häckar mellan april och juni. Arten är kort- och höjdledsflyttare.^[5]

Status och hot

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska fåtalig och ovanlig.^[9]

Noter

^ [a b] Birdlife International 2012 Cephalopyrus flammiceps Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
^ [a b] Madge, S. (2018). Fire-capped Tit (Cephalopyrus flammiceps). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59966 15 December 2018).
^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:416, ISBN 978-1-84330-746-4
^ Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 2000. Birds of Nepal. Christopher Helm, London.
^ Tietze, D.T., and U. Borthakur (2012), Historical biogeography of tits (Aves: Paridae, Remizidae), Org. Divers. Evol. 12, 433-444.
^ Harrap, S.; Quinn, D. 1996. Tits, nuthatches and treecreepers. A&C Black, London.

Externa länkar

Wikispecies har information om Cephalopyrus flammiceps.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör brandkronad mes.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Cephalopyrus flammiceps Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[IOC-4] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.

[hbw-5] [a b] Madge, S. (2018). Fire-capped Tit (Cephalopyrus flammiceps). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59966 15 December 2018).

[robson-6] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:416, ISBN 978-1-84330-746-4

[Nepal-7] Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 2000. Birds of Nepal. Christopher Helm, London.

[8] Tietze, D.T., and U. Borthakur (2012), Historical biogeography of tits (Aves: Paridae, Remizidae), Org. Divers. Evol. 12, 433-444.

[9] Harrap, S.; Quinn, D. 1996. Tits, nuthatches and treecreepers. A&C Black, London.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler