Svenska Dagbladets guldmedalj
| Svenska Dagbladets guldmedalj | |
| Beskrivning | idrottsutmärkelse |
|---|---|
| Utdelare | Svenska Dagbladet |
| Plats | Stockholm |
| Land |  Sverige |
| Första utdelning | 1925 |
| Återkommande | årligen |
| Tillkännagivande | november-december |
| Tidpunkt | januari |
| Webbplats | svd.se/om/bragdguldet |
Svenska Dagbladets guldmedalj, ofta benämnd Bragdguldet,[1] är ett sportpris som tilldelas "årets främsta svenska idrottsbragd". Det har sedan år 1925 delats ut av Svenska Dagbladet. Enligt stadgarna ska medaljen delas ut i november eller december och kan ges till ett lag eller en individuell idrottare.
En individuell idrottare kan dock bara tilldelas medaljen totalt två gånger.[2] Detta har skett fyra gånger: Ingemar Stenmark (1975, 1978), Björn Borg (1974, 1978), Anja Pärson (2006, 2007) och senast Sarah Sjöström (2015, 2017).
Dessutom har två personer vunnit medaljen dels som enskild idrottare, dels som del av ett lag. Johan Olsson mottog den 2010 som del av skidstafettlaget, 2013 som individuell, Jan-Ove Waldner den 1989 som del av bordtennislandslaget, 1992 som individuell.
Historik
Den första bragdmedaljen utdelades 1925. De första åren bestämdes pristagarna genom omröstningar bland tidningens läsare. Häcklöparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson vann det första året, och även Sveriges regerande och tenniskunnige kung Gustaf V fick ett antal (60) röster.[3]
1927 års Sven Salén utsågs till pristagare efter en intensiv kampanj med listor utlagda bland annat i stockholmska guldsmedsbutiker. Detta kampanjande ledde till att tidningen året därpå lät bilda en särskild prisnämnd, med uppgift att besluta om pristagare.[3] Nämnden, betitlad Guldmedaljnämnden, kom så småningom att bestå av Svenska Dagbladets chefredaktör och sportchef plus tolv andra ledamöter.[2][1]
Vid två tillfällen ställdes bragdnämndens traditionella möte in. 1942 räckte det med en rundringning för att utse mångfaldige världsrekordhållaren Gunder Hägg till pristagare. Rundringning gjordes även 1959, då "amatören" Agne Simonsson valdes till förmån för "proffset" Ingemar Johansson (som sagt sig enbart tävla för pengarna, inte för äran).[3]
1980 års pristagare Thomas Wassberg vägrade då att ta emot medaljen, med hänvisning till att VM-guldmedaljören Sven-Åke Lundbäck borde fått den två år tidigare. 2013 (ett år då Johan Olsson fick ta emot bragdguldet efter ytterligare en femmilsbragd) valde dock Wassberg att till slut motta priset.[3]
1982 valdes Mats Wilander (vinnare av Franska öppna), efter en kamp mot främst Tomas Gustafson (Europamästare) och IFK Göteborg (vinnare av Uefacupen). Nämndens val väckte reaktioner (Malmö FF hade fått bragdguldet tre år tidigare, efter att ha förlorat en Europacupfinal). IFK-spelarna gratulerade Wilander via ett telegram med orden "Grattis Mats! Vi slog för många bollar i nät!"[3] (alternativt formulerat som "Vi slog för många bollar i nät. Medaljen är din. Tack för god match och grattis!"[4])
Åren runt millennieskiftet var Magdalena Forsberg en het kandidat till bragdguldet. Hon fick dock aldrig motta priset, trots sex raka världscupsegrar och fyra Jerringpris; bristen på OS-guld låg henne i fatet. 2005 blev hon dock själv medlem av juryn.[3]
I och med att tidningens sportredaktion lades ner 2012, väcktes farhågor för vad som skulle hända med priset.[5][6] Tidningens sportchef Ola Billger meddelade dock i oktober samma år att det inte fanns någon risk för att priset skulle läggas ner.[7]
Tillkännagivandet av årets pristagare sker numera i regel den första tisdagen i december.[8][9]
Svenska Dagbladets guldmedaljörer
1920-talet
 |  | |
Vänster: Per-Erik Hedlund tilldelades medaljen 1928 efter att ha vunnit femmilen i OS samma år. Höger: Fotbollsspelaren Sven Rydell fick medaljen 1931. | ||
- 1925 – Sten Pettersson, friidrott
- 1926 – Arne Borg, simning, och Edvin Wide, friidrott
- 1927 – Sven Salén, segling
- 1928 – Per-Erik Hedlund, längdåkning
- 1929 – Gillis Grafström, konståkning, och Sven Utterström, längdåkning
1930-talet
- 1930 – Johan Richthoff, brottning
- 1931 – Sven Rydell, fotboll ("för avgörande insats i fotbollslandskampen mot Danmark på Stockholms Stadion"[10])
- 1932 – Ivar Johansson, brottning
- 1933 – Sven "Sleven" Säfwenberg, bandy
- 1934 – Harald Andersson, friidrott
- 1935 – Hans Drakenberg, fäktning
- 1936 – Erik ”Kiruna-Lasse” Larsson, längdåkning
- 1937 – Torsten Ullman, sportskytte
- 1938 – Björn Borg, simning
- 1939 – Sven Selånger, backhoppning
1940-talet
 |  | |
Vänster: Gunder Hägg (t.h.) fick bragdguldet 1942 och Arne Andersson (t.v.) 1943. Höger: 1959 tilldelades Agne Simonsson priset. | ||
- 1940 – Henry Kälarne, friidrott, och Håkan Lidman, friidrott
- 1941 – Alfred Dahlqvist, längdåkning
- 1942 – Gunder Hägg, friidrott
- 1943 – Arne Andersson, friidrott
- 1944 – Nils ”Mora-Nisse” Karlsson, längdåkning
- 1945 – Claes Egnell, modern femkamp
- 1946 – Arvid Andersson, tyngdlyftning
- 1947 – Gösta Frändfors, brottning
- 1948 – William Grut, modern femkamp
- 1949 – Gert Fredriksson, kanotsport
1950-talet
- 1950 – Lennart Bergelin, tennis
- 1951 – Rune Larsson, friidrott
- 1952 – Valter Nyström, friidrott
- 1953 – Bertil Antonsson, brottning
- 1954 – Bengt Nilsson, friidrott
- 1955 – Sigge Ericsson, skridsko
- 1956 – Lars Hall, modern femkamp, och Sixten Jernberg, längdåkning
- 1957 – Dan Waern, friidrott
- 1958 – Richard Dahl, friidrott
- 1959 – Agne Simonsson, fotboll
1960-talet
 |  | |
Vänster: Skridskoåkaren Jonny Nilsson tilldelades bragdguldet efter tre VM-guld 1963 på 5 000 och 10 000 meter och sammanlagda poäng. Höger: Björn Borg tilldelades bragdguldet två gånger under sin karriär. | ||
- 1960 – Jane Cederqvist, simning
- 1961 – Ove Fundin, speedway och Sten Lundin, motocross
- 1962 – Assar Rönnlund, längdåkning
- 1963 – Jonny Nilsson, skridsko
- 1964 – Rolf Peterson, kanotsport
- 1965 – Kjell Johansson, bordtennis
- 1966 – Kurt Johansson, sportskytte
- 1967 – Bröderna Fåglum (Erik Pettersson, Gösta Pettersson, Sture Pettersson och Tomas Pettersson), cykelsport
- 1968 – Toini Gustafsson Rönnlund, längdåkning
- 1969 – Ove Kindvall, fotboll
1970-talet
- 1970 – Gunnar Larsson, simning
- 1971 – Stellan Bengtsson, bordtennis
- 1972 – Ulrika Knape, simhopp
- 1973 – Rolf Edling, fäktning
- 1974 – Björn Borg, tennis
- 1975 – Ingemar Stenmark, alpin skidsport
- 1976 – Anders Gärderud, friidrott, och Bernt Johansson, cykelsport
- 1977 – Frank Andersson, brottning
- 1978 – Björn Borg, tennis, och Ingemar Stenmark, alpin skidsport
- 1979 – Malmö FF, fotboll
1980-talet
 |  | |
Vänster: Thomas Wassberg tilldelades priset 1980 men tog emot det först 2013. Höger: Annika Sörenstam tilldelades medaljen 1995. | ||
- 1980 – Thomas Wassberg, längdåkning (avstod från att ta emot medaljen fram till december 2013[11])
- 1981 – Annichen Kringstad, orientering
- 1982 – Mats Wilander, tennis
- 1983 – Håkan Carlqvist, motocross
- 1984 – Gunde Svan, längdåkning
- 1985 – Patrik Sjöberg, friidrott
- 1986 – Tomas Johansson, brottning
- 1987 – Sveriges ishockeylandslag och Marie-Helene Westin, längdåkning
- 1988 – Tomas Gustafson, skridsko
- 1989 – Bordtennislandslaget (Jan-Ove Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh, Peter Karlsson)
1990-talet
- 1990 – Stefan Edberg, tennis
- 1991 – Pernilla Wiberg, alpin skidsport
- 1992 – Jan-Ove Waldner, bordtennis
- 1993 – Torgny Mogren, längdåkning
- 1994 – Sveriges herrlandslag i fotboll
- 1995 – Annika Sörenstam, golf
- 1996 – Agneta Andersson och Susanne Gunnarsson, kanotsport
- 1997 – Ludmila Engquist, friidrott
- 1998 – Sveriges herrlandslag i handboll
- 1999 – Tony Rickardsson, speedway
2000-talet
 |  (c) Tadeusz Mieczyński, CC BY-SA 3.0 | |
Vänster: Anja Pärson blev den första som tilldelades bragdguldet två år i följd – 2006 och 2007. Höger: Sveriges damstafettlag i längdskidåkning fick 2014 motta bragdguldet. | ||
- 2000 – Lars Frölander, simning [12]
- 2001 – Per Elofsson, längdåkning
- 2002 – Susanne Ljungskog, cykelsport
- 2003 – Carolina Klüft, friidrott
- 2004 – Stefan Holm, friidrott
- 2005 – Kajsa Bergqvist, friidrott
- 2006 – Anja Pärson, alpin skidsport
- 2007 – Anja Pärson, alpin skidsport
- 2008 – Jonas Jacobsson, sportskytte (parasport)
- 2009 – Helena Ekholm, skidskytte
2010-talet
- 2010 – Svenska herrstafettlaget, längdskidåkning (Daniel Richardsson, Johan Olsson, Anders Södergren, Marcus Hellner)
- 2011 – Therese Alshammar, simning[13]
- 2012 – Lisa Nordén, triathlon
- 2013 – Johan Olsson, längdskidåkning[14]
- 2014 – Svenska damstafettlaget, längdskidåkning (Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén, Anna Haag, Charlotte Kalla)[15]
- 2015 – Sarah Sjöström, simning[16]
- 2016 – Henrik Stenson, golf[17]
- 2017 – Sarah Sjöström, simning[18]
- 2018 – Hanna Öberg, skidskytte[19]
- 2019 – Tove Alexandersson, orientering [20][12]
2020-talet
- 2020 – Armand Duplantis, friidrott[21]
- 2021 – Svenska hopplandslaget, ridsport (Malin Baryard-Johnsson, Henrik von Eckermann och Peder Fredricson)[22]
- 2022 – Nils van der Poel, skridsko[23]
- 2023 – Daniel Ståhl, friidrott[24][25]
Guldmedaljnämnden
Svenska Dagbladets guldmedaljnämnd – "Bragdnämnden" – är den jurykommitté som årligen utser vem som för sina idrottsprestationer belönas med Svenska Dagbladets guldmedalj. Nämnden består av fjorton ledamöter, som sitter/kan sitta som ledamöter fram till 67 års ålder.[26]
Ledamöter 2023[27]
- Ara Abrahamian (2023–)[27]
- Therese Alshammar (2023–)[27]
- Tomas Brolin (2013–[26])
- Magdalena Forsberg (2005–[28])
- Lisa Irenius (2023–)[27]
- Charlotte Kalla (2023–)[27]
- Carolina Klüft (2014–[29])
- David Lega (2006–[29])
- Anders Lindblad (2014–, sekreterare[29])
- Karin Mattsson (2011–[29])
- Anette Norberg (2015–[29])
- Jörgen Persson (2018–)[27]
- Tony Rickardsson (2016–[29])
- Mats Sundin (2013–[26])
Tidigare ledamöter
- Henry Allard (1960–1975)
- August Anderberg, handbollsledare (1928–1948)
- Carl-Gustaf Anderberg (1977–1992)
- Agneta Andersson (2006–2023[29])
- Bo Bengtsson (1976–1980)
- Orvar Bergmark (1985–1997)
- Erik Bergvall (1928–1948)
- Matts Carlgren (1965–1984)
- Ola Billger (även sekreterare[30])
- Gösta Björck (1945–1955)
- Ernst Bredberg (1928–1947)
- Tore Brodd (1962–1984)
- Anna Careborg, (2019–2023) ordförande
- Björn Ekblom
- Bo Ekelund (1934–1958)
- Tommy Engstrand (1982–2006)
- Conny Evensson (2006–2016[26])
- Gunnar Ericsson (1965–1985)
- Bo Gentzel (1997–2010)
- Karl Frithiofson (1971–1982)
- Toini Gustafsson-Rönnlund (1982–2005)
- Anders Gärderud (1999–2012)
- Sven von Holst (1982–2015)
- Elis Håstad (1958–1959)
- Paul Högberg (1970–1979)
- Sten Insulander (1948–1970)
- Sixtus Jansson (1928–1948)
- Anton Johansson (1928–1948)
- Lennart Johansson (1987–1996)
- Fredric Karén (2013–2019) ordförande
- Ernst Killander (1928–1957)
- Ulrika Knape Lindberg (1989–2022)[31]
- Annichen Kringstad (1992–2022[29])
- Lars-Åke Lagrell (1996–2007)
- Albert Ledin (1949–1961)
- Gunilla Lindberg (1993–2014)
- Pontus Lindberg (1952–1971)
- Stefan Lindeberg (1996–[29]2017)
- Sven A Lindhagen (1949–1965)
- Alex Lindman (1928–1940)
- Stina Ljunggren (1978–1991)
- Arne Ljungqvist (1983–1998)
- Victor Lundqvist (1928)
- Ulf Lönnqvist (1985–2003)
- Sten Pettersson (1945–1968)
- Clarence von Rosen (1928–1944)
- Einar Råberg (1928–1956)
- Bengt Saltin (1970–1988)
- Bengt Sevelius (1979–1999)
- Nils Stenberg (1969–1981)
- Håkan Sundin (1985–1996)
- Rune Sundqvist (1954–1977)
- Sten Svensson, informationschef på Riksidrottsförbundet (1954–1967)
- Tommy Svensson (1998–2016[26])
- Sune Sylvén (1981–2007[32])
- Torsten Tegnér (1928–1934[3])
- Sven Thofeldt (1945–1970)
- Bertil Uggla (1928–1945)
- Torsten Wiklund (1950–1971)
Referenser
Noter
- ^ [a b] "Svenska Dagbladets guldmedalj". NE.se. Läst 12 november 2018.
- ^ [a b] "Statuter för SvD:s bragdmedalj". SVD.se, 2007-11-20. Läst 15 november 2012.
- ^ [a b c d e f g] Sylvén, Sune (27 november 2015). ”Bragdbesluten som orsakat mest ilska: ”Slag i magen” | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/9-varsta-stormarna-i-bragdguldets-historia. Läst 12 november 2018.
- ^ Thunborg, Peter (6 juni 2018). ”Vann – då erbjöd han sig att spela om matchbollen”. expressen.se. https://www.expressen.se/sport/tennis/vann-da-erbjod-han-sig-att-spela-om-matchbollen/. Läst 12 november 2018.
- ^ Lindblad, Anders (2012-10-23/24): "Gärderud slutar i protest mot SvD". Läst 15 november 2012.
- ^ Lindqvist, Håkan (2012-09-21): "Bragdguldet kan bli kvar trots nedlagd sportredaktion". Journalisten.se. Läst 15 november 2012.
- ^ Billger, Ola: (23 oktober 2012): "Tråkigt att Gärderud hoppar av". SVD.se. Läst 15 november 2012.
- ^ Lund, Jonas (2012-12-04): "Lisa Nordén vann Bragdguldet 2012". Arkiverad 9 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Runnersworld.se. Läst 19 november 2014.
- ^ Hermansson, Mikael (2013-12-03): "Johan Olsson vinner bragdguldet". Webbsporten.se. Läst 19 november 2014.
- ^ "HOF • 02 • Sven Rydell". Arkiverad 20 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Alfabilder.se. Läst 5 december 2012.
- ^ ”Efter 33 år - Wassberg tog emot sitt bragdguld”. Sveriges Radio. 3 december 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=5722399. Läst 3 december 2013.
- ^ [a b] Teresa Küchler (4 december 2019). ”Bragdmedaljören: "Man kan inte stoppa och slappna av"”. Svenska Dagbladet (Anna Careborg). Läst 4 december 2019.
- ^ ”Bragdguldet till Alshammar”. Svenska Dagbladet. 6 december 2011. http://www.svd.se/sport/bragdguldet-till-alshammar_6688940.svd. Läst 7 december 2011.
- ^ ”Just nu: Bragdguldet till Olsson”. Sveriges Radio. 3 december 2013. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3277&grupp=16295&artikel=5722221. Läst 3 december 2013.
- ^ ”Damstafettlaget får årets Bragdguld”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sport/live-svds-bragdguld-2014_4154785.svd. Läst 2 december 2014.
- ^ ”Sarah Sjöström får SvD:s bragdguld 2015”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/tyck-till-vem-tycker-du-ska-fa-svds-bragdguld/om/svds-bragdguld-2015. Läst 1 december 2015.
- ^ ”Henrik Stenson tilldelas årets bragdguld”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/vem-far-svds-bragdguld/om/svds-bragdguld-2016. Läst 6 december 2016.
- ^ ”Här är Sarah Sjöströms bragd-VM – dag för dag”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/har-ar-sarah-sjostroms-bragd-vm--dag-for-dag. Läst 5 december 2017.
- ^ ”Hanna Öberg: Lika häftigt som att vinna OS”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/hanna-oberg-tilldelas-svds-bragdguld-2018. Läst 4 december 2018.
- ^ ”Bragdguldet 2019 till Tove Alexandersson”. SVT Sport. 3 december 2019. https://www.svt.se/sport/bragdguldet/bragdguldet-3. Läst 3 december 2019.
- ^ ”Duplantis fick Bragdguldet”. SVT Sport. 1 december 2020. https://www.svt.se/sport/friidrott/duplantis-fick-bragdguldet. Läst 1 december 2020.
- ^ Lindquist, Sara K. (7 december 2021). ”Bragdguldet till ryttartrio: ”Jätteglad””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/just-nu-ryttartrion-tilldelas-bragdguldet. Läst 7 december 2021.
- ^ ”Just nu: Nils van der Poel får SvD:s bragdguld”. Svenska Dagbladet. 6 december 2022. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/P4g5G0/hopplandslaget-ifjol-vem-ska-fa-bragdguldet-i-ar. Läst 6 december 2022.
- ^ ”Daniel Ståhl vinner Bragdguldet 2023: ”Oerhört stort””. www.aftonbladet.se. 5 december 2023. https://www.aftonbladet.se/a/EQ1Bal. Läst 5 december 2023.
- ^ Kamil Bochenski (5 december 2023). ”Daniel Ståhl får Bragdguldet 2023” (på svenska). https://www.svt.se/sport/friidrott/daniel-stahl-far-bragdguldet-2023--4nw1aa. Läst 4 januari 2024.
- ^ [a b c d e] ”Sundin och Brolin i bragdnämnden”. SVT Sport. 22 november 2013. https://www.svt.se/sport/artikel/sundin-och-brolin-i-bragdnamnden. Läst 12 november 2018.
- ^ [a b c d e f] ”Här är stjärnorna som fattade bragdbeslutet”. Svenska Dagbladet. 1 december 2023. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/rlxLGa/bragdguldet-2023-har-ar-stjarnorna-i-juryn-som-tar-beslutet. Läst 6 december 2023.
- ^ http://www.svd.se/sportspel/nyheter/magda-tar-plats-i-bragdjuryn_484781.svd
- ^ [a b c d e f g h i] SvD (26 november 2016). ”Här är de 14 som fattar bragdbeslutet”. SvD.se. https://www.svd.se/brolin-och-kluft-bland-de-14-i-bragdnamnden. Läst 12 november 2018.
- ^ Billger, Ola (1 december 2013). ”Bragder, skandaler och folkstormar | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/bragder-skandaler-och-folkstormar. Läst 12 november 2018.
- ^ ”Här är stjärnorna som fattade bragdbeslutet”. Svenska Dagbladet. 25 november 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/yRl22e/har-ar-stjarnorna-som-ska-ta-bragdbeslutet. Läst 6 december 2023.
- ^ http://www.svd.se/sportspel/bragdguldet/sune-sylven-tackar-for-sig_655615.svd
Webbkällor
- Bragdmedaljörer genom tiderna, på SvD.se
- Alla guldmedaljörer 1925-2015, på SvD.se
- Medaljörerna 1925–2014, på Sverigesradio.se
Tryckta källor
Media som används på denna webbplats
Skrinnaren Jonny Nilsson tog ett av Sveriges tre guld vid OS i Innsbruck 1964. Han vann 10 000 meter.
Agne Simonsson (mitten) kämpar med Brasiliens målvakt Gilmar (t.v.) i finalen av fotbolls VM 1958 på Råsunda Stadium.
Per-Erik "Särna" Hedlund vann Sveriges första OS-guld på skidor. Samma år vann han även Vasaloppet tillsammans med Sven Utterström.
(c) Tadeusz Mieczyński, CC BY-SA 3.0
The Swedish team that finished 2nd in the 4x5 km women's relay at the 2013 FIS Nordic World Ski Championships. From left to right: Ida Ingemarsdotter, Emma Wikén, Anna Haag and Charlotte Kalla.
Författare/Upphovsman: Mudforce, Licens: CC BY-SA 4.0
Annika Sorenstam on the practice green at St. Andrews in 2007
Sven Rydell
Författare/Upphovsman: Jesper Tottie / FUB, Licens: CC BY 3.0
Skidlegenden Thomas Wassberg.
Författare/Upphovsman: Christian Jansky, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish alpine skier Anja Pärson during the public draw for the giant slalom in Semmering (Austria) on 28 December 2008.
Gunder Hägg går här i mål på Slottsskogsvallen i Göteborg före "den evige tvåan" Arne Andersson i Göteborg 1942.