Bräcke kommun
| Bräcke kommun Kommun | |
Bräcke kommunhus | |
| Slogan | Första klass |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Bräcke kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Centralort | Bräcke |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 6 080 ()[1] |
| Areal | 3 783,63 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 3 408,1 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 375,53 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 1,78 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 62°45′00″N 15°25′00″Ö / 62.75°N 15.416666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Östersunds domkrets (–) Jämtbygdens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2460[3] |
| Anställda | 675 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2305 |
| GeoNames | 2720000 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Bräcke kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Bräcke.
Kommunens topografi utgörs av kraftigt kuperad bergkullsterräng, men sällan är nivåskillnaderna mer än ett par hundra meter. Cirka 78 procent av arealen utgörs av skog och dessa tillgångar har kommit att prägla det lokala näringslivet. I början av 2020-talet fanns ungefär 14 procent av arbetstillfällena i kommunen inom jord- och skogsbruket.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Socialdemokraterna styrde ensamma fram till 2006. Därefter har partiet varit delaktiga i samtliga styrande koalitioner.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Bodsjö, Bräcke, Håsjö, Hällesjö, Nyhem, Revsund och Sundsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Nyhems landskommun först 1891 genom en utbrytning ur Revsunds landskommun.
27 mars 1907 inrättades Bräcke municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1955.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Bräcke landskommun (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Bräcke och Nyhem), Kälarne landskommun (av Håsjö och Hällesjö) samt Revsunds landskommun (av Bodsjö, Revsund och Sundsjö).
Bräcke kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bräcke landskommun. 1974 införlivades Revsunds och Kälarne kommuner.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.[6]
Geografi
Topografi och hydrografi
Kommunens topografi utgörs av kraftigt kuperad bergkullsterräng, men sällan är nivåskillnaderna mer än ett par hundra meter. I sydöst finns de högsta partierna, men där är terrängen dock mindre sönderbruten. De högsta delarna av kommunen skiljer Indalsälven från Ljungan. Nordvästra delen av kommunen utgörs av relativt gles skog med mycket hällmark. Dalgångarna sträcker sig mot nordväst och följer berggrundssprickorna och i dessa finns ofta sjöar eller åar men i de lägre partierna hittas ofta sedimentjordar, lämpliga för potatisodling. Områden med myrmark hittas i de skogklädda moränområdena.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
| Bräcke kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns 29 naturreservat i Bräcke kommun.[9] Båthällan bildades 1946 och omfattar fem hektar. Reservatet som förvaltas av Länsstyrelsen i Jämtlands län är även klassat som Natura 2000-område. I området finns träd som är mellan 200 och 300 år gamla men också den sällsynta och hotade svampen rosenticka och den speciella fiskarten båthällsöringen.[10] Klyttkälberget är ett annat exempel på naturreservat. Reservatet bildades 2014 och är 19 hektar. I reservatet har 21 hotade och sällsynta, rödlistade växter hittats så som vedsvamparna blackticka, rynkskinn och doftskinn. I reservatet växer även Batmans egen läderlappslav.[11]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen, för befolkningsrapportering, indelad i Bräcke-Nyhems församling, Hällesjö-Håsjö församling och Revsund, Sundsjö, Bodsjö församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[12] Bodsjö, Bräcke, Håsjö, Hällesjö, Nyhem, Revsund och Sundsjö.
Tätorter
År 2020 bodde 47,1 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[13] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Bräcke kommun:[14]
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Bräcke | 1 467 |
| 2 | Gällö | 692 |
| 3 | Kälarne | 377 |
| 4 | Pilgrimstad | 373 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre
Bräcke kommun är Socialdemokraternas starkaste kommun i Jämtlands län. Man har haft egen majoritet sedan kommunen bildades fram till 2006. I samband med Europaparlamentsvalet 2004 hölls en rådgivande folkomröstning i kommunen angående en sammanslagning med Ragunda kommun. Resultatet blev ett klart nej och planerna lades på is.
Efter kommunvalet 2006 förlorade Socialdemokraterna majoritetsställningen för första gången och inledde ett samarbete med Vänsterpartiet. Erik Magnusson (S) fick således fortsatt förtroende som kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Magnusson valde emellertid att avgå från sina befattningar och efterträddes av Sven-Åke Draxten (S) den 1 juli 2008. Förste vice ordförande i kommunen var Jörgen Persson (S), andre vice ordförande Kjell Nilsson (V). Oppositionsråd var Yngve Hamberg (C).
Efter valet 2014 bildades en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Landsbygdens framtid i Bräcke, Vänsterpartiet och Folkpartiet för att styra kommunen. Theresa Flatmo från Centerpartiet valdes till nytt oppositionsråd med 15 av 39 röster under kommunfullmäktige i november 2014. Johan Loock från Moderaterna fick 14 röster.[15] Mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet. Det var första gången Moderaterna kom till makten i Bräcke. Valet 2018 gav resultatet att ingen av de traditionella blocken fick egen majoritet. Dessutom var ett mandat tomt eftersom Sverigedemokraterna fick tre mandat men enbart hade två valbara kandidater. Således hade den styrande koalitionen, med 15 mandat, lika många mandat som oppositionen.[16]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Yngve Hamberg |
| Förste vice ordförande | S | Barbro Norberg |
| Andre vice ordförande | C | Hans Svärd |
Mandatfördelning 1970–2022
År 1998 minskade kommunfullmäktiges mandat från 49 till 41.
| Valår | V | S | MP | SD | LFB | JVB | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 23 | 6 | 3 | 2 |
| 35 | 89,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 27 | 13 | 3 | 3 |
| 49 | 91,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 27 | 13 | 2 | 4 |
| 49 | 91,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 29 | 12 | 2 | 4 |
| 49 | 89,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 30 | 10 | 1 | 5 |
| 49 | 90,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 28 | 9 | 3 | 6 |
| 49 | 88,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 28 | 2 | 9 | 2 | 5 |
| 49 | 84,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 25 | 1 | 10 | 2 | 1 | 7 |
| 49 | 82,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 29 | 3 | 8 | 1 | 5 |
| 49 | 84,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 21 | 2 | 6 | 1 | 5 |
| 41 | 77,51 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 21 | 1 | 8 | 2 | 4 |
| 41 | 74,03 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 20 | 1 | 8 | 2 | 6 |
| 41 | 75,77 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 22 | 1 | 1 | 6 | 2 | 6 |
| 41 | 79,00 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 14 | 1 | 3 | 3 | 11 | 1 | 4 |
| 39 | 81,72 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 11 | 3 | 1 | 12 | 3 |
| 31 | 81,52 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 10 | 4 | 2 | 6 | 4 |
| 27 | 78,54 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Jörgen Persson |
| Förste vice ordförande | M | Johan Loock |
| Andre vice ordförande | S | Cathrine Blomqvist |
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Bygg- och miljönämnden | S | Farhat Ali | S | Per-Anders Andersson |
| Överförmyndarnämnden | M | Knut Richardsson | Vakant | |
| Valnämnden | S | Arne Jonsson | C | Elsie-Marie Tåqvist |
Valresultat 2022
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Gällö-Sundsjö-Pilgrimstad | 39,43 % | 35,80 % |
| C | Bräcke-Bodsjö | 26,41 % | 22,68 % |
| SD | Kälarne | 17,25 % | 14,18 % |
| M | Gällö-Sundsjö-Pilgrimstad | 18,15 % | 13,95 % |
| JVB | Bräcke-Bodsjö | 7,84 % | 5,59 % |
| V | Kälarne | 5,53 % | 4,58 % |
| KD | Kälarne | 2,02 % | 2,16 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Vänorter
Bräcke kommun har fyra vänorter:
Ort och land | Sedan
|
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Cirka 78 procent av arealen utgörs av skog och dessa tillgångar har kommit att prägla det lokala näringslivet. I början av 2020-talet fanns ungefär 14 procent av arbetstillfällena i kommunen inom jord- och skogsbruket, varav merparten inom skogsbruket. 13 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin, varav en stor del inom träförädlande företag så som sågverket Gällö Timber AB, Octowood AB och Pilgrimsta Hus Bygg AB.[7]
Infrastruktur
Transporter
Europaväg 14 genomkorsar kommunen från sydöst till nordväst. Genom kommunen går även länsvägarna 320 och 323.
Mittbanan går genom kommunen mellan Ånge och Östersund och i Bräcke ansluter Norra stambanan som fortsätter nordost. Kommunen har ett flertal järnvägsstationer, stationen i Bräcke trafikeras av både SJ och Norrtåg. Norrtåg trafikerar även stationerna Stavre, Gällö och Pilgrimstad.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 6 080 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 261:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Bräcke kommun 1970–2020[17] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 9 938 | |||
| 1975 | 9 503 | |||
| 1980 | 9 224 | |||
| 1985 | 8 794 | |||
| 1990 | 8 739 | |||
| 1995 | 8 333 | |||
| 2000 | 7 577 | |||
| 2005 | 7 192 | |||
| 2010 | 6 885 | |||
| 2015 | 6 455 | |||
| 2020 | 6 181 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 738, eller 11,42 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 463 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 379, eller 5,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 406 den 31 december 2002).[18]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bräcke kommun 6 463 personer. Av dessa var 670 personer (10,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[19]
| Födelseland[19] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 5 793 |
| 2 | Afrika: Övriga länder | 130 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 77 |
| 4 |  Finland | 73 |
| 5 | Asien: Övriga länder | 50 |
| 6 |  Norge | 42 |
| 7 |  Afghanistan | 35 |
| 7 |  Somalia | 35 |
| 9 |  Polen | 33 |
| 10 |  Thailand | 31 |
| 11 | Sydamerika | 26 |
| 11 |  Tyskland | 26 |
| 13 |  Iran | 24 |
| 13 |  Syrien | 24 |
| 15 | Nordamerika | 20 |
| 16 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 11 |
| 17 |  Danmark | 10 |
| 18 | Europa utom EU: Övriga länder | 8 |
| 19 | Oceanien | 5 |
| 20 |  Turkiet | 4 |
| 21 |  Irak | 3 |
| 22 |  Sovjetunionen | 2 |
| 23 |  Kina | 1 |
| 24 |  Bosnien och Hercegovina | 0 |
| 24 |  Island | 0 |
| 24 | Okänt födelseland | 0 |
Kultur
Kulturarv
I området som idag utgör Bräcke kommun har människor rört sig i mer än 5 000 år. Därför finns finns stenåldersfynd, gravar och gårdslämningar. Som exempel kan nämnas en uppmärksammad stenålderskniv från Gällö och en nordskandinavisk yxa från Sandnäs, men generellt finns relativt få fornlämningar I kommunen. Bland kulturhistoriska byggnader hittas exempelvis Bräcke äldsta kyrka, Bodsjö kyrka, som uppfördes 1796 och badhuset i Stavre från slutet på 1800-talet.[20]
Kommunvapen
Blasonering: Sköld, två gånger delad av blått, bestrött med sexuddiga gyllene stjärnor, och av guld, vari en gående svart björn med röd tunga och röda klor, samt av rött, bildande en mur med fogar av guld.[21]
Vapnet fastställdes för Bräcke landskommun 1958 och går tillbaka på ett sigill från 1800-talet. Efter kommunombildningen 1974 fanns ytterligare två vapen, Kälarne och Revsunds, men man beslöt att registrera Bräcke gamla vapen för den nya kommunen 1975.
Se även
- Personer med anknytning till Bräcke kommun
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Bräcke - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/br%C3%A4cke. Läst 23 september 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 25 september 2022.
- ^ ”Båthällan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/bathallan.html. Läst 25 september 2022.
- ^ ”Klyttkälberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/klyttkalberget.html. Läst 25 september 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2305&id2=null. Läst 23 september 2022.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 23 september 2022.
- ^ Östersunds-Posten, 19 november 2014: Flatmo blir oppositionsråd Läst 29 juni 2015
- ^ ”Klart vilka partier som ska styra i Bräcke”. SVT Nyheter. 22 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/klart-vilka-partier-som-ska-styra-i-bracke. Läst 22 september 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ ”Historiska platser och museum”. www.brackenasta.se. https://www.brackenasta.se/se--gora/sevardheter/historia. Läst 25 september 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 25 augusti 2009.
Externa länkar
- Bräcke kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Bräcke kommun.
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union..svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
%2c_Flag_of_Syria_(1980%e2%80%932024).svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Centrala Bräcke i Jämtland. E14 går genom Bräcke. Bräcke. Mellan 1907 och 1955 var Bräcke ett municipalsamhälle inom landskommunen.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Bräcke Municipality in Jämtland County
- Designd by me, based on Image:Jämtland County.png
