Bottenviken

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Bottenviken (finska: Perämeri, tidigare Kainuunmeri) är ett innanhav mellan Finland och Sverige och består av den inre delen av Bottniska viken. Bottenviken gränsar i söder till Norra Kvarken som i sin tur i sydväst gränsar till Bottenhavet. Bottenviken är ganska grund och fryser mestadels till under vinterhalvåret.

Bottenviken är ett av världens sötaste havsvattenområden, salthalten är endast 0,30–0,35 procent.^[1] Skälet till detta är att tillrinningen främst kommer från älvarna som mynnar ut i området och inte från övriga Östersjön. Detta gör vattnet direkt drickbart även för människor, även om industriföroreningar medfört viss nedsmutsning av vattnet.

Effekterna av tidvatten är i Bottenviken försumbara. Vattenståndet kan vid hårda vindar bli upp till 1,5 meter över eller under normalvattenstånd; mer vanliga är skillnader på 0,5–0,8 meter från normalvattenstånd.^[2]

Ytan uppgår till 36 800 kvadratkilometer, volymen till 1 490 kubikkilometer. Medeldjupet är 43 meter och det största djupet är 146 meter. På den finska sidan är medeldjupet cirka 30 meter och den djupaste platsen finns vid ön Lönkytin i Haukipudas. Där är djupet 54 meter. Flera älvar, både på den svenska och den finska sidan, har sitt utflöde i Bottenviken.

De viktigaste hamnarna på den svenska sidan är Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå, på finska sidan Ajos i Kemi, Yxpila i Karleby, Brahestad, Oritkari^(en) i Uleåborg och Röyttä i Torneå. Mellan Kemi och Uleåborg finns en 10 meter djup djupfarled.

Karlö är den största ön i Bottenviken. Flera av Bottenvikens öar ingår i Haparanda skärgårds nationalpark (Sverige) respektive Bottenvikens nationalpark (Finland). Ett antal andra öar, bl.a. Malören, Brändöskär och Stor-Räbben, är skyddade i naturreservat.

Norrbottens skärgård är ett samlingsnamn på de öar som ligger mellan gränsen till Västerbotten och gränsen mot Finland. Skärgården består av fyra delar: Pite skärgård, Lule skärgård, Kalix skärgård och Haparanda skärgård. Ibland används namnet Lule skärgård som beteckning på hela skärgården. Skärgården ligger i de innersta delarna av Bottenviken.

Inom cirka 2000 år kommer Kvarkentröskeln att höjas över havsytan, vilket kommer att resultera i att Bottenviken blir Europas största insjö. Det största djupet i Kvarken är på runt 20 meter.

Sjöns framtida utlopp kommer inte att bli något oansenligt. Total tillrinning i viken är cirka 2 500 m³/s, vilket ungefär motsvarar vattenföringen i den ryska floden Neva. Denna flod har den tredje starkaste vattenföringen i Europa.

Alla älvar på minst 100 m³/s är inräknade. Listan är ofullbordad.

• Kemi älv – 556 m³/s
• Lule älv – 506 m³/s
• Torne älv – 388 m³/s
• Kalix älv – 295 m³/s
• Ule älv – 250 m³/s
• Pite älv – 167 m³/s
• Skellefte älv – 162 m³/s
• Ijo älv – 164 m³/s

• Bottniska viken
• Lista över vattendrag i Finland
• Vattendrag i Sverige som utmynnar i Bottenviken och Kvarken

• Wikimedia Commons har media som rör Bottenviken.
  Bilder & media