Bosnisk grammatik
- Huvudartikel: Bosniska
Den här artikeln beskriver grammatiken i bosniska språket. Den här grammatiken kan i hög grad även tillämpas på serbiska och kroatiska.
Alfabetet
Bosniska använder en av kroaten Ljudevit Gaj modifierad version av det latinska alfabetet och även kyrilliska. Det kyrilliska alfabetet som används är samma som serbiskans. Se även kroatiska alfabetet.
Speciella bokstäver
Tecken | Uttal | Anteckning |
---|---|---|
Ć ć / Ћ ћ | tj | som i eng. tune |
Č č / Ч ч | tsh | utt. hårdare än Ć; som i eng. church |
DŽ dž / Џ џ | dzh | utt. hårdare än Đ; som i eng. ginger |
Đ đ / Ђ ђ | dj | som i eng. German |
LJ lj / Љ љ | lj | ett ljud |
NJ nj / Њ њ | nj | ett ljud |
Š š / Ш ш | sh | kort sh-ljud, utt. som i eng. shy |
Ž ž / Ж ж | zh | långt zh-ljud |
Substantiv
Genus
Överblick
Bosniska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum.
- Feminina ord slutar vanligtvis med ett "a".
- Maskulina ord slutar vanligtvis med en konsonant.
- Neutrer slutar vanligtvis med ett "o".
Exempel:
- Maskulinum: sat - klocka, dan - dag, brat - bror
- Femininum: gora - berg, zemlja - land, jord, prodavaonica - affär
- Neutrum: staklo - glas, jelo - mat, zlato - guld
Notera: Det finns undantag.
Maskulinum
Exempel på maskulina ord som slutar på ett "i".
Singular | Plural | Betydelse | Anteckningar |
---|---|---|---|
Grad | Gradovi (-ovi) | stad-städer | Ord med endast en stavelse får tillägget "ovi" |
Kompjuter | Kompjuteri (-i) | dator-datorer | |
Dječak | Dječaci (-ci) | pojke-pojkar | K:et blir till ett c |
Femininum
Många feminina ord slutar på ett "a". Där finns bara några få som slutar på en konsonant.
Singular | Plural | Betydelse | Anteckningar |
---|---|---|---|
Mačka | Mačke (-e) | katt-katter | A:et blir till ett "e". |
Djevojka | Djevojke (-e) | flicka-flickor | |
Tačka | Tačke (-e) | prick-prickar |
Neutrum
Singular | Plural | Betydelse | Anteckningar |
---|---|---|---|
Ogledalo | Ogledala (-a) | spegel-speglar | O:et blir till ett "a". |
Mjesto | Mjesta (-a) | plats-platser | |
Jaje | Jaja (-a) | ägg-ägg | E:et blir till ett "a" |
Kasus
Det finns 7 kasus i bosniska.
Överblick
Kasus | Användning | Anteckning |
---|---|---|
Nominativ | Subjekt | |
Genitiv | Ägande | |
Dativ | Indirekt objekt | |
Ackusativ | Direkt objekt | Kan också vara ett prepositionsobjekt. |
Instrumentalis | Hjälpmedel | |
Lokativ | Befintlighet | |
Vokativ | Tilltal |
Förklaring till kasus
- Nominativ (ko, što?) vem, vad (med svar som "han" eller "hon")?
- Genitiv (koga, čega?) vem, vad? (med svar som "honom", "henne" eller "denna")
- Dativ (kome, čemu?) till vem? till vad?
- Ackusativ (koga, što?) för vem, för vad?
- Vokativ (hej!) hej!
- Instrumentalis (s kim, s čime?) med vem, med vad?
- Lokativ (o kome, o čemu?) om vem, om vad?
Nominativ
- Som ett subjekt i en mening.
- Exempel:
- Ian gleda kroz prozor. {Ian tittar genom fönstret.}
- Ian ima dva brata. (Ian har två bröder.)
- Exempel:
- En komplemang efter 'biti'
- Exempel:
- Ian je Englez. {Ian är engelsman}
- Ian je prijatan. (Ian är trevlig)
- Exempel:
Genitiv
Genitiv används till att uttrycka bland annat ursprung och tillhörande.
- iz (av , från) och blizu (nära).
- Exempel:
- Har ni ost? {Imate li sira?}
- Restaurangen är nära byggnaden {Restoran je blizu zgrade}
- Hon tog med teet till köket {Ona je donijela čaj do kuhinje}
- Exempel:
Dativ
Dativ används ibland utan preposition. Kasuset motsvarar prepositionen "till".
- Exempel:
- Jag talar till honom {Govorim čovjeku}
- Jag hjälper henne {Pomazem njoj}
- Tack Gud (för det) {Hvala Bogu}
Ackusativ
Ackusativ är ett direkt-objektkasus som används för bland annat frågor.
- Exempel:
- En kvinna har en hatt. Har hon en hatt? En hatt.
- Ackusativ används tillsammans med prepositioner som:
- kroz (genom)
- u (inuti (i samband med rörelse, som Eng. into))
- za (för)
- na ([utan]på):
- Exempel:
- Ian ser igenom fönstret {Ian gleda kroz prozor}
- Jag ska till London {Idem u London}
- Det här brevet är till min syster {Ovo pismo je za moju sestru}
- Vi ska ut på picknick (Idemo na izlet)
Instrumentalis
Instrumentalis använder prepositionen: Sa/s {med}
- Exempel:
- Jag åkte med bil / buss / tåg. {Ja sam putovao autom / autobusom / vozom} (sam putovao - presens particip i maskulinum, notera att vid denna form används ej preposition)
- Jag talade med min mor. {Ja sam pricala sa mojom majkom} (sam pricala - presens particip i femininum)
Lokativ
Lokativs ändelse är identisk med dativens ändelse. Kasuset används när man ska indikera att man befinner sig någonstans eller när man pratar om någon/något.
- Exempel:
- Hon bodde på ett hotell. -- Ostajala je u hotelu.
- Hon står i rummet.-- Ona stoji u sobi.
- Hon håller en bok i sin hand. -- Ona drži knjigu u ruci.
- Hon berättade för Ian om sin mor. -- Ispricala je Ianu o svojoj majci.
Vokativ
Vokativ är en tilltalsform/uppmaningsform som används vid till exempel början av ett brev.
- Exempel:
- Kära Ivan! {dragi Ivane!}
- Herr Smith! {gospodine Smith!}
- Kära mamma! {draga mamo!}
- Hej tjejen! {hej djevojko!}
Maskulinum
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
---|---|---|---|
Nominativ | grad | gradovi | stad |
Genitiv | grada | gradova | av (en) stad |
Dativ | gradu | gradovima | till/åt/för (en) stad |
Ackusativ | grad | gradove | stad |
Instrumentalis | gradom | gradovi | med (en) stad |
Lokativ | gradu | gradovima | i (en) stad |
Vokativ | grade! | gradovi | stad! |
Femininum
Femininer som slutar på -a.
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
---|---|---|---|
Nominativ | djevojka | djevojke | flicka |
Genitiv | djevojke | djevojka | av (en) flicka |
Dativ | djevojci | djevojkama | till/åt/för (en) flicka |
Ackusativ | djevojku | djevojke | flicka |
Instrumentalis | djevojkom | djevojkama | med (en) flicka |
Lokativ | djevojci | djevojkama | i (en) flicka |
Vokativ | djevojko! | djevojke | flicka! |
Femininer som slutar på konsonant i nominativ.
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
---|---|---|---|
Nominativ | ljubav | ljubavi | kärlek |
Genitiv | ljubavi | ljubavi | av (en) kärlek |
Dativ | ljubavi | ljubavima | till/åt/för (en) kärlek |
Ackusativ | ljubav | ljubavi | kärlek |
Instrumentalis | ljubavi (eller -ju) | ljubavima | med (en) kärlek |
Lokativ | ljubavi | ljubavima | i (en) kärlek |
Vokativ | ljubavi! | ljubavi | kärlek! |
Neutrum
Kasus | Substantiv | Plural | Betydelse |
Nominativ | ogledalo | ogledala | spegel |
Genitiv | ogledala | ogledala | av (en) spegel |
Dativ | ogledalu | ogledalima | till/åt/för (en) spegel |
Ackusativ | ogledalo | ogledala | spegel |
Instrumentalis | ogledalom | ogledalima | med (en) spegel |
Lokativ | ogledalu | ogledalima | i (en) spegel |
Vokativ | ogledalo! | ogledala | spegel! |
Artiklar
Bestämd och obestämd artikel används sällan i bosniska.
Pronomen
Demonstrativa
Singular | Plural | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Maskulinum | Neutrum | Femininum | Maskulinum | Neutrum | Femininum | |
Nom. | taj | to | ta | ti | ta | te |
Gen. | toga | toga | te | tih | tih | tih |
Dat. | tom | tom | toj | tim | tim | tim |
Ack. | toga | to | tu | te | ta | te |
Vok. | tome | tome | toj | tim | tim | tim |
Instr. | time | tim | tom | tim | tim | tim |
Personliga pronomen
Nominativ | |
---|---|
ja | jag |
ti | du |
on, ona, ono | han, hon, den, det |
mi | vi |
vi | ni |
oni | de |
- Notera: Ti används bara till en person som man känner, till exempel en vän eller släkting. Vid andra tillfällen där man ska vara mer formell används ”vi” (ni).
Singular
ja | ti | on | ono | ona | one | |
---|---|---|---|---|---|---|
Genitiv | mene, me | tebe, te | njega, ga | njega, ga | nje, je | sebi, si |
Dativ | meni, mi | tebi, ti | njemu, mu | njemu, mu | njoj, joj | sebi, si |
Ackusativ | mene, me | tebe, te | njega, ga | njega, ga | nju, ju, je | sebe, se |
Lokativ | meni | tebi | njemu | njemu | njoj | sebi |
Instrumentalis | mnom | tobom | njime | njime | njom | sobom |
Plural
mi | vi | oni | ona | one | |
---|---|---|---|---|---|
Genitiv | nas | vas | njih, ih | njih, ih | njih, ih |
Dativ | nama, nas | vama | njima, ima | njima, ima | njima, ima |
Ackusativ | nas | vas | njih, ih | njih, ih | njih, ih |
Instrumentalis | nama | vama | njima | njima | njima |
Lokativ | nama | vama | njima | njima | njima |
- Se Possessiva adjektiv.
Överblick: Nominativ
Mask. | Fem. | Neut. | Plural | |
---|---|---|---|---|
min | moj | moja | moje | moji |
din | tvoj | tvoja | tvoje | tvoji |
hans | njegov | njegova | njegovo | njegovi |
hennes | njen | njena | njeno | njeni |
vår | naš | naša | naše | naši |
er | vaš | vaša | vaše | vaši |
deras | njihov | njihova | njihovo | njihovi |
Moj (min)
Nom. | Gen. | Dat. | Ack. | Vok. | Inst. | Lok. | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Mask. | moj | moga | mojega | mome | mojim | mome | mojim |
Neut. | moje | moga | mojega | mome | mojemu | mome | mojim |
Fem. | moja | moje | mojega | mjoj | mojemu | mome | mojom |
Plur. | moji |
Tvoj (din)
Nom. | Gen. | Dat. | Ack. | Vok. | Inst. | Lok. | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Mask. | tvoj | tvoga | tvega | mome | mojim | mome | mojim |
Neut. | tvoje | tvoga | tvega | mome | mojemu | mome | mojim |
Fem. | tvoja | tvoje | tvega | tvoj | tvemu | mome | mojom |
Plur. | tvoji |
Relativa pronomen
Singular | Plural | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Maskulinum | Neutrum | Femininum | Maskulinum | Neutrum | Femininum | |
Nom. | koje | koje | koja | koji | koja | koje |
Gen. | kojeg | kojeg | koje | kojih | kojih | kojih |
Dat. | kojem | kojem | kojoj | kojim | kojim | kojim |
Ack. | koje | koju | koje | koja | koja | koje |
Lok. | kojem | kojem | kojoj | kojim | kojima | kojima |
Instr. | kojem | kojim | kojom | kojim | kojim | kojim |
Adjektiv
Det finns 2 olika typer av adjektiv i bosniska. De flesta adjektiven skrivs med små bokstäver. Adjektiven har tre genus.
- Exempel:
- En lång man - visok čovjek
- En ljus-rödbrun katt- smedja mačka
- Ett främmande land - strana država
- En gammal stad - stari grad
- En bra teater - dobar teatar
Demonstrativa adjektiv
- Maskulinum
- Singularändelser: vilken konsonant som helst lijep, velik
- Pluraländelser: lijepi , veliki
- Femininum
- Singularändelser: -a lijepa,velika
- Pluraländelser: lijepe, velike
- Neutrum
- Singularändelser: -o veliko, lijepo, dobro
- Pluraländelser: velika, lijepa
Possessiva adjektiv
- Maskulinum slutar på en konsonant:
- Ivans vän - Ivanov prijatelj
- Feminina ord som slutar på ett -a tappa det sista -a:et och ersätt av "-in"
- Sestra - sestrin {Syster - systers}
- Sestrin brat{ Systers bror}.
Mask. | Fem. | Neut. | Plural | |
---|---|---|---|---|
min | moj | moja | moje | moji |
din | tvoj | tvoja | tvoje | tvoji |
hans | njegov | njegova | njegovo | njegovi |
hennes | njen | njena | njeno | njeni |
vår | naš | naša | naše | naši |
er | vaš | vaša | vaše | vaši |
deras | njihov | njihova | njihovo | njihovi |
Komparation
- Grundform: till exempel poznat (känd)
- Komparativ:
- Maskulinum: adjektiv + "iji"
- Femininum: adjektiv + "ija"
- Neutrum: adjektiv + "ije"
- Superlativ: "naj" + adjektiv + maskulinum/femininum/neutrum (iji/ija/ije)"
poznat | poznatiji, poznatija, poznatije | najpoznatiji/ija/ije |
känd | mer känd | mest känd |
star | stariji, starija, starije | najstariji/ija/ije |
gammal | äldre | äldst |
Mobilt "a"
Ett mobilt "a" sätts in emellan de två sista konsonanterna av nominativ singular.
- Exempel:
dobar, bra (m)
dobra, bra (f)
dobro, bra (n)
težak, tungt eller svårt (m)
teška, tungt eller svår (f)
teško, tungt (n)
Verb
- Huvudartikel: Bosniska verb
Infinitiv
Det finns 3 grupper av bosniska verb, de slutar på följande ändelser:
- -ati
- -iti
- -eti
- Exempel:
- Čitati (att läsa)
- Sjediti (att sitta)
- Početi (att börja)
Tempus
Presens
Regelbundna verb
1:a konjugationen Čitati | 2:a konjugationen Sjediti | 3:e konjugationen Početi | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
Ja | čitam | jag läser | sjedim | jag sitter | počinjem | jag börjar |
Ti | čitaš | läser | sjediš | du sitter | počinješ | du börjar |
On, ona, ono | čita | han... läser | sjedi | han... sitter | počinje | han... börjar |
Mi | čitamo | vi läser | sjedimo | vi sitter | počinjemo | vi börjar |
Vi | čitate | Ni läser | sjedite | Ni sitter | počinjete | Ni börjar |
Oni | čitaju | de läser | sjede | de sitter | počinju | de börjar |
Oregelbundna verb
Biti | |||
---|---|---|---|
Kort f. | Lång f. | Negativ | |
sam | jag är | jesam | nisam |
si | du är | jesi | nisi |
je | han, hon, den, det är | jest | nije |
smo | vi är | jesmo | nismo |
ste | ni är | jeste | niste |
su | de är | jesu | nisu |
Futurum
Formel 1
htjeti (kommer att, ska) + inf.
htjeti | |
---|---|
ću | jag kommer att (ska) |
ćeš | du kommer att (ska) |
će | han, hon, den, det kommer att (ska) |
ćemo | vi kommer att (ska) |
ćete | Ni kommer att (ska) |
će | de kommer att (ska) |
Formel 2
Infinitiv stam + presens av htjeti.
ostati | att stanna | raditi | att arbeta | ići- | att gå/åka/fara |
---|---|---|---|---|---|
ostaću | jag ska stanna | radiću | jag ska arbeta | ići ću | jag ska gå |
ostaćeš | du ska stanna | radićeš | du ska arbeta | ići ćeš | du ska gå |
ostaće | han, hon, den, det ska stanna | radiće | han, hon, den det ska arbeta | ići će | han, hon, den, det ska fara |
ostaćemo | vi ska stanna | radićemo | vi ska arbeta | ići ćemo | vi ska gå |
ostaćete | Ni ska stanna | radićete | Ni ska arbeta | ići ćete | Ni ska gå |
ostaće | de ska stanna | radiće | de ska arbeta | ići će | de ska gå |
Formel 3
Presens av Htjeti + da + Presens av huvudverb
ću da idem | jag ska gå |
ćeš da ideš | du ska gå |
će da ide | han, hon, den, det ska gå |
ćemo da idemo | vi skå gå |
ćete da idete | Ni ska gå |
će da idu | de ska gå |
Futurum Perfekt
biti (att vara) + perfekt particip
Mask. | Fem. | Neutr. | ||
---|---|---|---|---|
budem | uradio | uradila | jag ska ha gjort | |
budeš | uradio | uradila | du ska ha gjort | |
bude | uradio | uradila | uradilo | han, hon, den, det ska ha gjort |
budemo | uradili | uradile | vi ska ha gjort | |
budete | uradili | uradile | Ni ska ha gjort | |
budu | uraldili | uradile | uradila | de ska ha gjort |
Imperfekt
biti (att vara) + presens particip i rätt genus av huvudverb
Mask. | Fem. | Neutr. | ||
---|---|---|---|---|
sam | radio | radila | jag arbetade | |
si | radio | radila | du arbetade | |
je | radio | radila | radilo | han, hon, den, det arbetade |
smo | radili | radile | vi arbetade | |
ste | radili | radile | Ni arbetade | |
su | radili | radile | radila | de arbetade |
Pluskvamperfekt
biti (att vara) + perfekt particip-ändelse
ja | bijah | jag hade varit |
ti | bješe | du hade varit |
on/ona | bješe | han/hon hade varit |
mi | bjesmo | vi hade varit |
vi | bjeste | ni hade varit |
oni | bjehu | de hade varit |
Aorist
Aorist är ett tempus med syftan på något som hänt precis i dåtid.
biti (att vara) + perfekt particip
ja | rekoh | jag har (just) sagt |
ti | reče | du har (just) sagt |
on/ona | reče | han/hon har (just) sagt |
mi | rekosmo | vi har (just) sagt |
vi | rekoste | Ni har (just) sagt |
oni | rekoše | de har (just) sagt |
Participer
Presens particip (Gerundium)
I den hör formen lägger du till suffixet ći till 3:e person plural.
Infinitiv | Particip | Betydelse |
---|---|---|
(oni) čitaju | čitajući | läsande |
(oni) govore | govoreći | talande |
(oni) rade | radeći | görande |
Perfekt particip (Gerundium)
Active
- Suffix:
- Efter en vokal blir ändelsen: -vši
- Efter en konsonant blir ändelsen: -avši
Lägg till dessa till infinitiv-stammen.
Infinitiv | Particip | Betydelse |
---|---|---|
slušati | slušavši | lyssnande |
vidjeti | vidjevši | seende |
spavati | spavavši | sovande |
Passiv
- Suffix:
- Verb med ändelsen -ati får -an som ändelse.
- Verb med ändelsen -iti, -eti/-jeti får -jen som ändelse.
- Verb med ändelsen -eti får -et som ändelse.
Infinitiv | Particip | Betydelse |
---|---|---|
čitati | čitan/na/no | läst |
vidjeti | vidjen/na/no | sett |
uraditi | uradjen/na/no | klar |
prekinuti | prekinut/a/o | stannad |
zauzeti | zauzet/a/o | ockuperad |
Negativa verb
Helt olikt från svenska skrivs en negation i början av ett verb.
För att göra verbet negativt så sätter man ditt prefixet ne- före verbet.
- Exempel på undantag:
- nisam (jag är inte) (biti att vara)
Adverb
Bosniska adverb skrivs före verb istället för efter (som i svenska).
Komparation av regelbundna adverb
1:a | 2:a | 3:e | |||
---|---|---|---|---|---|
jako | stark | jače | starkare | najjače | starkast |
drago | kär | draže | kärare | najdraže | kärast |
teško | tung | teže | tyngre | najteže | tyngst |
Komparation av oregelbundna adverb
1:a | 2:a | 3:e | |||
---|---|---|---|---|---|
dobar | bra | bolji | bättre | najbolji | bäst |
loš | dålig | gore | värre/sämre | najgori | värst/sämst |
Syntax
Negativer
För att göra något ord negativt sätter man ni framför ordet.
- Här kommer några exempel:
nisam | jag är inte |
nisi | du är inte |
nije | han, hon, den, det är inte |
nismo | vi är inte |
niste | ni är inte |
nisu | de är inte |
- Andra vanliga negativer är:
niko | ingen |
ništa | inget |
nikada | aldrig |
ne više | inte längre |
nigdje | ingenstans |
nijedan | inte heller, ingendera |
Källor
Externa länkar
|