Bosnisk grammatik

Huvudartikel: Bosniska

Den här artikeln beskriver grammatiken i bosniska språket. Den här grammatiken kan i hög grad även tillämpas på serbiska och kroatiska.

Alfabetet

Bosniska använder en av kroaten Ljudevit Gaj modifierad version av det latinska alfabetet och även kyrilliska. Det kyrilliska alfabetet som används är samma som serbiskans. Se även kroatiska alfabetet.

Speciella bokstäver

TeckenUttalAnteckning
Ć ć / Ћ ћtjsom i eng. tune
Č č / Ч чtshutt. hårdare än Ć; som i eng. church
DŽ dž / Џ џdzhutt. hårdare än Đ; som i eng. ginger
Đ đ / Ђ ђdjsom i eng. German
LJ lj / Љ љljett ljud
NJ nj / Њ њnjett ljud
Š š / Ш шshkort sh-ljud, utt. som i eng. shy
Ž ž / Ж жzhlångt zh-ljud

Substantiv

Genus

Överblick

Bosniska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum.

  • Feminina ord slutar vanligtvis med ett "a".
  • Maskulina ord slutar vanligtvis med en konsonant.
  • Neutrer slutar vanligtvis med ett "o".

Exempel:

  • Maskulinum: sat - klocka, dan - dag, brat - bror
  • Femininum: gora - berg, zemlja - land, jord, prodavaonica - affär
  • Neutrum: staklo - glas, jelo - mat, zlato - guld

Notera: Det finns undantag.

Maskulinum

Exempel på maskulina ord som slutar på ett "i".

SingularPluralBetydelseAnteckningar
GradGradovi (-ovi)stad-städerOrd med endast en stavelse får tillägget "ovi"
KompjuterKompjuteri (-i)dator-datorer
DječakDječaci (-ci)pojke-pojkarK:et blir till ett c

Femininum

Många feminina ord slutar på ett "a". Där finns bara några få som slutar på en konsonant.

SingularPluralBetydelseAnteckningar
MačkaMačke (-e)katt-katterA:et blir till ett "e".
DjevojkaDjevojke (-e)flicka-flickor
TačkaTačke (-e)prick-prickar

Neutrum

SingularPluralBetydelseAnteckningar
OgledaloOgledala (-a)spegel-speglarO:et blir till ett "a".
MjestoMjesta (-a)plats-platser
JajeJaja (-a)ägg-äggE:et blir till ett "a"

Kasus

Det finns 7 kasus i bosniska.

Överblick

KasusAnvändningAnteckning
NominativSubjekt
GenitivÄgande
DativIndirekt objekt
AckusativDirekt objektKan också vara ett prepositionsobjekt.
InstrumentalisHjälpmedel 
LokativBefintlighet 
VokativTilltal 
Förklaring till kasus
  • Nominativ (ko, što?) vem, vad (med svar som "han" eller "hon")?
  • Genitiv (koga, čega?) vem, vad? (med svar som "honom", "henne" eller "denna")
  • Dativ (kome, čemu?) till vem? till vad?
  • Ackusativ (koga, što?) för vem, för vad?
  • Vokativ (hej!) hej!
  • Instrumentalis (s kim, s čime?) med vem, med vad?
  • Lokativ (o kome, o čemu?) om vem, om vad?
Nominativ
  • Som ett subjekt i en mening.
    • Exempel:
      • Ian gleda kroz prozor. {Ian tittar genom fönstret.}
      • Ian ima dva brata. (Ian har två bröder.)
  • En komplemang efter 'biti'
    • Exempel:
      • Ian je Englez. {Ian är engelsman}
      • Ian je prijatan. (Ian är trevlig)
Genitiv

Genitiv används till att uttrycka bland annat ursprung och tillhörande.

  • iz (av , från) och blizu (nära).
    • Exempel:
      • Har ni ost? {Imate li sira?}
      • Restaurangen är nära byggnaden {Restoran je blizu zgrade}
      • Hon tog med teet till köket {Ona je donijela čaj do kuhinje}
Dativ

Dativ används ibland utan preposition. Kasuset motsvarar prepositionen "till".

  • Exempel:
    • Jag talar till honom {Govorim čovjeku}
    • Jag hjälper henne {Pomazem njoj}
    • Tack Gud (för det) {Hvala Bogu}
Ackusativ

Ackusativ är ett direkt-objektkasus som används för bland annat frågor.

  • Exempel:
    • En kvinna har en hatt. Har hon en hatt? En hatt.
  • Ackusativ används tillsammans med prepositioner som:
    • kroz (genom)
    • u (inuti (i samband med rörelse, som Eng. into))
    • za (för)
    • na ([utan]på):
  • Exempel:
    • Ian ser igenom fönstret {Ian gleda kroz prozor}
    • Jag ska till London {Idem u London}
    • Det här brevet är till min syster {Ovo pismo je za moju sestru}
    • Vi ska ut på picknick (Idemo na izlet)
Instrumentalis

Instrumentalis använder prepositionen: Sa/s {med}

  • Exempel:
    • Jag åkte med bil / buss / tåg. {Ja sam putovao autom / autobusom / vozom} (sam putovao - presens particip i maskulinum, notera att vid denna form används ej preposition)
    • Jag talade med min mor. {Ja sam pricala sa mojom majkom} (sam pricala - presens particip i femininum)
Lokativ

Lokativs ändelse är identisk med dativens ändelse. Kasuset används när man ska indikera att man befinner sig någonstans eller när man pratar om någon/något.

  • Exempel:
    • Hon bodde på ett hotell. -- Ostajala je u hotelu.
    • Hon står i rummet.-- Ona stoji u sobi.
    • Hon håller en bok i sin hand. -- Ona drži knjigu u ruci.
    • Hon berättade för Ian om sin mor. -- Ispricala je Ianu o svojoj majci.
Vokativ

Vokativ är en tilltalsform/uppmaningsform som används vid till exempel början av ett brev.

  • Exempel:
    • Kära Ivan! {dragi Ivane!}
    • Herr Smith! {gospodine Smith!}
    • Kära mamma! {draga mamo!}
    • Hej tjejen! {hej djevojko!}

Maskulinum

KasusSubstantivPluralBetydelse
Nominativgradgradovistad
Genitivgradagradovaav (en) stad
Dativgradugradovimatill/åt/för (en) stad
Ackusativgradgradovestad
Instrumentalisgradomgradovimed (en) stad
Lokativgradugradovimai (en) stad
Vokativgrade!gradovistad!

Femininum

Femininer som slutar på -a.

KasusSubstantivPluralBetydelse
Nominativdjevojkadjevojkeflicka
Genitivdjevojkedjevojkaav (en) flicka
Dativdjevojcidjevojkamatill/åt/för (en) flicka
Ackusativdjevojkudjevojkeflicka
Instrumentalisdjevojkomdjevojkamamed (en) flicka
Lokativdjevojcidjevojkamai (en) flicka
Vokativdjevojko!djevojkeflicka!

Femininer som slutar på konsonant i nominativ.

KasusSubstantivPluralBetydelse
Nominativljubavljubavikärlek
Genitivljubaviljubaviav (en) kärlek
Dativljubaviljubavimatill/åt/för (en) kärlek
Ackusativljubavljubavikärlek
Instrumentalisljubavi (eller -ju)ljubavimamed (en) kärlek
Lokativljubaviljubavimai (en) kärlek
Vokativljubavi!ljubavikärlek!

Neutrum

KasusSubstantivPluralBetydelse
Nominativogledaloogledalaspegel
Genitivogledalaogledalaav (en) spegel
Dativogledaluogledalimatill/åt/för (en) spegel
Ackusativogledaloogledalaspegel
Instrumentalisogledalomogledalimamed (en) spegel
Lokativogledaluogledalimai (en) spegel
Vokativogledalo!ogledalaspegel!

Artiklar

Bestämd och obestämd artikel används sällan i bosniska.

Pronomen

Demonstrativa

SingularPlural
MaskulinumNeutrumFemininumMaskulinumNeutrumFemininum
Nom.tajtotatitate
Gen.togatogatetihtihtih
Dat.tomtomtojtimtimtim
Ack.togatotutetate
Vok.tometometojtimtimtim
Instr.timetimtomtimtimtim

Personliga pronomen

Nominativ
jajag
tidu
on, ona, onohan, hon, den, det
mivi
vini
onide
  • Notera: Ti används bara till en person som man känner, till exempel en vän eller släkting. Vid andra tillfällen där man ska vara mer formell används ”vi” (ni).

Singular

jationonoonaone
Genitivmene, metebe, tenjega, ganjega, ganje, jesebi, si
Dativmeni, mitebi, tinjemu, munjemu, munjoj, jojsebi, si
Ackusativmene, metebe, tenjega, ganjega, ganju, ju, jesebe, se
Lokativmenitebinjemunjemunjojsebi
Instrumentalismnomtobomnjimenjimenjomsobom

Plural

mivionionaone
Genitivnasvasnjih, ihnjih, ihnjih, ih
Dativnama, nasvamanjima, imanjima, imanjima, ima
Ackusativnasvasnjih, ihnjih, ihnjih, ih
Instrumentalisnamavamanjimanjimanjima
Lokativnamavamanjimanjimanjima
Se Possessiva adjektiv.

Överblick: Nominativ

Mask.Fem.Neut.Plural
minmojmojamojemoji
dintvojtvojatvojetvoji
hansnjegovnjegovanjegovonjegovi
hennesnjennjenanjenonjeni
vårnašnašanašenaši
ervašvašavaševaši
derasnjihovnjihovanjihovonjihovi

Moj (min)

Nom.Gen.Dat.Ack.Vok.Inst.Lok.
Mask.mojmogamojegamomemojimmomemojim
Neut.mojemogamojegamomemojemumomemojim
Fem. mojamojemojegamjojmojemumomemojom
Plur.moji

Tvoj (din)

Nom.Gen.Dat.Ack.Vok.Inst.Lok.
Mask.tvojtvogatvegamomemojimmomemojim
Neut.tvojetvogatvegamomemojemumomemojim
Fem. tvojatvojetvegatvojtvemumomemojom
Plur.tvoji

Relativa pronomen

SingularPlural
MaskulinumNeutrumFemininumMaskulinumNeutrumFemininum
Nom.kojekojekojakojikojakoje
Gen.kojegkojegkojekojihkojihkojih
Dat.kojemkojemkojojkojimkojimkojim
Ack.kojekojukojekojakojakoje
Lok.kojemkojemkojojkojimkojimakojima
Instr.kojemkojimkojomkojimkojimkojim

Adjektiv

Det finns 2 olika typer av adjektiv i bosniska. De flesta adjektiven skrivs med små bokstäver. Adjektiven har tre genus.

  • Exempel:
    • En lång man - visok čovjek
    • En ljus-rödbrun katt- smedja mačka
    • Ett främmande land - strana država
    • En gammal stad - stari grad
    • En bra teater - dobar teatar

Demonstrativa adjektiv

  • Maskulinum
    • Singularändelser: vilken konsonant som helst lijep, velik
    • Pluraländelser: lijepi , veliki
  • Femininum
    • Singularändelser: -a lijepa,velika
    • Pluraländelser: lijepe, velike
  • Neutrum
    • Singularändelser: -o veliko, lijepo, dobro
    • Pluraländelser: velika, lijepa

Possessiva adjektiv

  • Maskulinum slutar på en konsonant:
    • Ivans vän - Ivanov prijatelj
  • Feminina ord som slutar på ett -a tappa det sista -a:et och ersätt av "-in"
  • Sestra - sestrin {Syster - systers}
  • Sestrin brat{ Systers bror}.
Mask.Fem.Neut.Plural
minmojmojamojemoji
dintvojtvojatvojetvoji
hansnjegovnjegovanjegovonjegovi
hennesnjennjenanjenonjeni
vårnašnašanašenaši
ervašvašavaševaši
derasnjihovnjihovanjihovonjihovi

Komparation

  • Grundform: till exempel poznat (känd)
  • Komparativ:
    • Maskulinum: adjektiv + "iji"
    • Femininum: adjektiv + "ija"
    • Neutrum: adjektiv + "ije"
  • Superlativ: "naj" + adjektiv + maskulinum/femininum/neutrum (iji/ija/ije)"
poznatpoznatiji, poznatija, poznatijenajpoznatiji/ija/ije
kändmer kändmest känd
starstariji, starija, starijenajstariji/ija/ije
gammaläldreäldst

Mobilt "a"

Ett mobilt "a" sätts in emellan de två sista konsonanterna av nominativ singular.

  • Exempel:

dobar, bra (m)
dobra, bra (f)
dobro, bra (n)

težak, tungt eller svårt (m)
teška, tungt eller svår (f)
teško, tungt (n)

Verb

Huvudartikel: Bosniska verb

Infinitiv

Det finns 3 grupper av bosniska verb, de slutar på följande ändelser:

  • -ati
  • -iti
  • -eti
  • Exempel:
    • Čitati (att läsa)
    • Sjediti (att sitta)
    • Početi (att börja)

Tempus

Presens

Regelbundna verb
1:a konjugationen
Čitati
2:a konjugationen
Sjediti
3:e konjugationen
Početi
Jačitamjag läsersjedimjag sitterpočinjemjag börjar
Tičitläsersjeddu sitterpočinjdu börjar
On, ona, onočitahan... läsersjedihan... sitterpočinjehan... börjar
Mičitamovi läsersjedimovi sitterpočinjemovi börjar
VičitateNi läsersjediteNi sitterpočinjeteNi börjar
Oničitajude läsersjedede sitterpočinjude börjar
Oregelbundna verb
Biti
Kort f.Lång f.Negativ
samjag ärjesamnisam
sidu ärjesinisi
jehan, hon, den, det ärjestnije
smovi ärjesmonismo
steni ärjesteniste
sude ärjesunisu

Futurum

Formel 1

htjeti (kommer att, ska) + inf.

htjeti
ćujag kommer att (ska)
ćešdu kommer att (ska)
ćehan, hon, den, det kommer att (ska)
ćemovi kommer att (ska)
ćeteNi kommer att (ska)
ćede kommer att (ska)
Formel 2

Infinitiv stam + presens av htjeti.

ostatiatt stannaraditiatt arbetaići-att gå/åka/fara
ostaćujag ska stannaradićujag ska arbetaići ćujag ska gå
ostaćešdu ska stannaradićešdu ska arbetaići ćešdu ska gå
ostaćehan, hon, den, det ska stannaradićehan, hon, den det ska arbetaići ćehan, hon, den, det ska fara
ostaćemovi ska stannaradićemovi ska arbetaići ćemovi ska gå
ostaćeteNi ska stannaradićeteNi ska arbetaići ćeteNi ska gå
ostaćede ska stannaradićede ska arbetaići ćede ska gå
Formel 3

Presens av Htjeti + da + Presens av huvudverb

ću da idemjag ska gå
ćeš da idešdu ska gå
će da idehan, hon, den, det ska gå
ćemo da idemovi skå gå
ćete da ideteNi ska gå
će da idude ska gå

Futurum Perfekt

biti (att vara) + perfekt particip

Mask.Fem.Neutr.
budemuradiouradilajag ska ha gjort
buduradiouradiladu ska ha gjort
budeuradiouradilauradilohan, hon, den, det ska ha gjort
budemouradiliuradilevi ska ha gjort
budeteuradiliuradileNi ska ha gjort
buduuraldiliuradileuradilade ska ha gjort

Imperfekt

biti (att vara) + presens particip i rätt genus av huvudverb

Mask.Fem.Neutr.
samradioradilajag arbetade
siradioradiladu arbetade
jeradioradilaradilohan, hon, den, det arbetade
smoradiliradilevi arbetade
steradiliradileNi arbetade
suradiliradileradilade arbetade

Pluskvamperfekt

biti (att vara) + perfekt particip-ändelse

jabijahjag hade varit
tibješedu hade varit
on/onabješehan/hon hade varit
mibjesmovi hade varit
vibjesteni hade varit
onibjehude hade varit

Aorist

Aorist är ett tempus med syftan på något som hänt precis i dåtid.

biti (att vara) + perfekt particip

jarekohjag har (just) sagt
tirečedu har (just) sagt
on/onarečehan/hon har (just) sagt
mirekosmovi har (just) sagt
virekosteNi har (just) sagt
onirekošede har (just) sagt

Participer

Presens particip (Gerundium)

I den hör formen lägger du till suffixet ći till 3:e person plural.

InfinitivParticipBetydelse
(oni) čitajučitajućiläsande
(oni) govoregovorećitalande
(oni) raderadećigörande

Perfekt particip (Gerundium)

Active
  • Suffix:
    • Efter en vokal blir ändelsen: -vši
    • Efter en konsonant blir ändelsen: -avši

Lägg till dessa till infinitiv-stammen.

InfinitivParticipBetydelse
slušatislušavšilyssnande
vidjetividjevšiseende
spavatispavavšisovande
Passiv
  • Suffix:
    • Verb med ändelsen -ati får -an som ändelse.
    • Verb med ändelsen -iti, -eti/-jeti får -jen som ändelse.
    • Verb med ändelsen -eti får -et som ändelse.
InfinitivParticipBetydelse
čitatičitan/na/noläst
vidjetividjen/na/nosett
uraditiuradjen/na/noklar
prekinutiprekinut/a/ostannad
zauzetizauzet/a/oockuperad

Negativa verb

Helt olikt från svenska skrivs en negation i början av ett verb.

För att göra verbet negativt så sätter man ditt prefixet ne- före verbet.

  • Exempel på undantag:
    • nisam (jag är inte) (biti att vara)

Adverb

Bosniska adverb skrivs före verb istället för efter (som i svenska).

Komparation av regelbundna adverb

1:a2:a3:e
jakostarkjačestarkarenajjačestarkast
dragokärdražekärarenajdražekärast
teškotungtežetyngrenajtežetyngst

Komparation av oregelbundna adverb

1:a2:a3:e
dobarbraboljibättrenajboljibäst
lošdåliggorevärre/sämrenajgorivärst/sämst

Syntax

Negativer

För att göra något ord negativt sätter man ni framför ordet.

  • Här kommer några exempel:
nisamjag är inte
nisidu är inte
nijehan, hon, den, det är inte
nismovi är inte
nisteni är inte
nisude är inte
  • Andra vanliga negativer är:
nikoingen
ništainget
nikadaaldrig
ne višeinte längre
nigdjeingenstans
nijedaninte heller, ingendera

Källor

Externa länkar