Borlänge

För andra betydelser, se Borlänge (olika betydelser).

Borlänge
Tätort Centralort
Sveatorget i Borlänge 2005
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Borlänge kommun
Distrikt	Stora Tuna distrikt
Höjdläge	151 m ö.h.
Koordinater	60°29′18″N 15°25′38″Ö / 60.48833°N 15.42722°Ö / 60.48833; 15.42722
Area
- tätort	35,88 km² (2020)[3]
- kommun	635,83 km² (2019)[1]
Folkmängd
- tätort	44 898 (2020)[3]
- kommun	51 562 (2024)[2]
Befolkningstäthet
- tätort	1 250 inv./km²
- kommun	81 inv./km²
Grundad	1891 (som municipalsamhälle)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Borlänge
Postnummer	781 XX, 784 XX
Riktnummer	0243
Tätortskod	T6444[4]
Beb.områdeskod	2081TC101 (1960–)[5]
Geonames	2720383
Ortens läge i Dalarnas län
Se kartdata överlagrat på... Google Kartdata
Wikimedia Commons: Borlänge
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Borlänge är en tätort i Dalarna och centralort i Borlänge kommun, Dalarnas län. Borlänge är beläget vid Dalälven och är Dalarnas största tätort samt Sveriges 27:e största. Här finns även delar av Högskolan Dalarna med inriktning på teknisk, administrativ, ekonomisk och social utbildning. De statliga myndigheterna Trafikverket och Transportstyrelsen har huvudkontor i Borlänge. Här ligger också Framtidsmuseet som innehåller planetarium och naturvetenskaplig experimentverkstad. Romme alpin, som är Sveriges största skidanläggning utanför fjällvärlden, ligger utanför Borlänge.

Ortnamnet (i Borlængio 1390) innehåller förledet bor- ”vägsträcka där man måste bära (båtar och) last” och efterledet -länga, syftande på en vägsträcka. ”Den långa vägen på boren” skulle kunna ha avsett vägsträckan från Mjälga till Båtsta.^[6]

En annan tolkning av ortnamnet är Norränge. I äldre handlingar är namnet avstavat Borl-aengio. Borl=norr (från latinet). Det vill säga att Borlänge är en by, som ligger norr om sockenkyrkan Stora Tuna.

Det moderna Borlänge växte fram under 1800-talets senare decennier, när järnväg och industrier kom till bygden. Borlänge hade från börjat varit namnet på en liten by, den äldsta kända uppgiften om Borlänge återfinns i ett lagfartsbevis utfärdat vid Tuna Ting den 13 oktober 1390. Byn kom dock att länge vara relativt obetydlig, det var först under 1870-talet när Borlänge fick järnvägsstation som handelsbebyggelse började växa fram här. År 1875 var järnvägen Falun–Borlänge–Ludvika klar. Parallellt hade Domnarvets Jernverk börjat anläggas och år 1877 blåstes den första masugnen igång. Runt stationen i Borlänge utvecklades på 1870- och 80-talen en serviceort till järnverket.

Invid Borlänge växte Domnarvet fram som en stor industriort kring järnverket. År 1900 hade denna cirka 4 000 invånare. Ägaren till Domnarvets Jernverk, Stora Kopparbergs Bergslag, anlade kring sekelskiftet 1900 även det närbelägna Kvarnsvedens pappersbruk där också en mindre industriort växte fram. Huvuddelen av befolkningen i det som senare blev Borlänge bodde ursprungligen i dessa båda orter. År 1944 sammanslogs Borlänge och Domnarvet och bildade Borlänge stad. Under större delen av 1900-talet har sedan Borlänge varit en utpräglad industristad med förhållandevis stark tillväxt, men efter hand har man även fått ett större inslag av servicenäringar.

Borlänge var en ort i Stora Tuna socken och från kommunreformen 1862 en ort i Stora Tuna landskommun. 29 maj 1891 inrättades för orten municipalsamhället Borlänge. 1898 bröts municipalsamhället ut och bildade Borlänge köping, som 1944 med Domnarvets landskommun bildade Borlänge stad. Bebyggelsen omfattade större delen av stadskommunen yta och utbredde sig också till en del i Stora Tuna socken/landskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Borlänge kommun med orten Borlänge som centralort i kommunen.^[7]

Orten tillhörde och tillhör Stora Tuna församling.^[8]

Orten ingick till 1889 till Stora Tuna med Gustafs tingslag, därefter till 1971 till Falu domsagas södra tingslag och ingår därefter i Falu domkrets. ^[9]

Borlänge stad kan sägas ha utvecklats utifrån tre bebyggelsekärnor kring Borlänge station, Domnarvets Jernverk och Kvarnsvedens pappersbruk vid älven 3 km norr om järnverket. Stora Kopparbergs Bergslag organiserade den bruksgata i Hushagen som ännu finns bevarad med både småhus och bostadskaserner. Den 1915–20 anlagda Bergslagsbyn formades som en mönsterstadsdel med arbetar- och tjänstemannabostäder ritade av arkitekten Osvald Almqvist. Bland arkitektoniskt intressanta industribyggnader i Borlänge kan kraftverken vid Bullerforsen (arkitekt Klas Boman, 1910) och Forshuvudforsen (arkitekt Osvald Almqvist, 1921) nämnas. Borganäsvägen, som idag är central gågata, kom att bli det förenande gatustråket mellan stationssamhället Borlänge och Domnarvets Jernverk. Borlänge fick emellertid aldrig någon samlad, regelbunden stadsplan, och idag är bebyggelsen splittrad i block mellan de stora trafiklederna. Bangården flyttades och sänktes 1966, och i samband med det uppfördes ett nytt stationshus väster om centrum. Gamla Stationsgatan har dock bibehållit sin karaktär av huvudgata. Ett administrationscentrum med stadshus och ett stort Folkets hus har uppförts på den norra sidan om järnvägens spårdike. Hagakyrkan i Borlänge uppfördes 1936 efter ritningar av John Åkerlund och är sammanbyggd med stadshuset.

Traditionellt sett har Borlänge karakteriserats som en utpräglad industristad med främst stål- och pappersindustri. Denna är idag främst dominerad av SSAB Tunnplåt Borlänge och Stora Enso Kvarnsveden. Under de senare årtiondena har industridominansen emellertid minskat, och idag har Borlänge även en väl utbyggd privat och offentlig tjänstesektor. Bland annat finns här centrumet för länets parti- och detaljhandel samt landsvägs-, järnvägs- och flygtransporter. I Borlänge finns en av landets fyra rangerbangårdar och Trafikverket har även sitt huvudkontor förlagt till Borlänge. På senare år har stora satsningar gjorts från såväl kommunens som det privata näringslivets sida i syfte att utveckla och profilera Borlänge till mäss- och konferensstad.

Kopparbergs enskilda bank öppnade ett kontor i Borlänge år 1884.^[11] Dalarnes bank öppnade ett kontor i Borlänge i januari 1906.^[12] Ett par år senare uppgick denna bank i Bankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland. Även Dalarnas folkbank fick år 1918 lov att etablera sig i Borlänge.^[13] Denna bank uppgick året därpå i Mälareprovinsernas bank.^[14] Då hade Stockholm-Öfre Norrland uppgått i Svenska Handelsbanken, som år 1925 även tog över Mälarbankens kontor.^[15] Kopparbergsbanken uppgick under tiden i Göteborgs bank. Borlänge hade också ett sparbankskontor tillhörande Kopparbergs läns sparbank. Senare under 1900-talet etablerade sig Skandinaviska banken i Borlänge.

Borlänge är en järnvägsknut för persontrafiken med linjer mot Avesta Krylbo–Stockholm, Falun–Gävle, Mora och Ludvika–Örebro. Godstrafik finns utöver dessa linjer även på sträckan Borlänge–Kvarnsveden–Övermora. I Borlänge finns också en större rangerbangård.

Dalatrafik ansvarar för kollektivtrafiken i Borlänge.^[16]

Cirka 10 km söder om Borlänge centrum ligger Dala Airport. Flygplatsen har flyglinjer till Göteborg (Landvetter) och Malmö (Malmö Airport), samt charterflyg.

Borlänge har en högskola, Högskolan Dalarna.

I Borlänge finns för närvarande sex stycken gymnasieskolor. Fyra av dem är kommunala, Soltorgsgymnasiet, Hagagymnasiet, Erikslundsgymnasiet och Hushagsgymnasiet. De två andra gymnasieskolorna är friskolor, vilket är NTI-Helixgymnasiet^[17] och Rytmus musikergymnasium, som båda tillhör friskolekoncernen Academedia. Till Borlänges gymnasieskolor hör också Dahlandergymnasiet i Säter.

Det finns också sju stycken högstadieskolor: Maserskolan, Domnarvets skola, Gylle Skola, Jakobsgårdskolan, Forssaklackskolan, friskolan Kunskapsskolan i Borlänge och den kristna friskolan Immanuelskolan.

I Borlänge finns det 20 stycken grundskolor med en väldig variation i storlek. Här finns byskolor på landsbygden, med färre än 50 elever, till stora allstadieskolor för elever från förskoleklass upp till år 9. Många grundskolor erbjuder speciella inriktningar. Till exempel musik, NO/teknik, fotboll, ishockey och miljöpedagogik. På Kyrkskolan finns Montessori-klasser för elever i år F-6. I Borlänge skolområde pågår spännande utvecklingsarbeten som till exempel NTA, Naturvetenskap och teknik för alla som är ett skolutvecklingsprogram med syftet att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos elever och lärare.

Det finns två folkhögskolor i Borlänge: Fornby folkhögskola och Brunnsviks folkhögskola.

Det finns fyra stycken ridklubbar i kommunen, Rommehed stallklubb, Borlänge Ridklubb, Borlänge Ryttarsällskap och Amsbergs Ridklubb, med ett sammanlagt antal medlemmar på 400. Hästägarantalet är mångdubbelt större.

Det saknas dock ett eller fler ridhus i denna stora kommun, det kan tillskrivas att det mest är Kvinnor/flickor som håller på med ridsport.

Många ryttare tävlar och tränar på elitnivå.

Travsporten är även stor i Borlänge och där finns det en egen nationell bana, Romme travbana.

Borlänge HF är det lag i Borlänge som spelar i högst division, nämligen Hockeyettan. Klubben är en sammanslagning av IF Tunabro, Kvarnsvedens GoIF och IK Rommehed.

Kommunens troligtvis mest kända lag är IK Brage som spelar i Superettan och till viss del Dalkurd FF som ursprungligen kommer från Borlänge och som spelar i Ettan. IK Brage spelar sina matcher på Borlänge Energi Arena i centrala Borlänge. IK Brage bildades 1925 och har spelat 18 säsonger i Allsvenskan och spelat i UEFA-cupen på 1980-talet. Kvarnsvedens IK:s damlag har spelat 2 säsonger i Damallsvenskan och spelar nu i Division 1.

Borlänges mest kända och framgångsrika bandyförening är Borlänge Bandy, som nu under säsongen 2011/2012 spelar i Division 1 Norra.

Borlänge Bandy är också hemmaklubb för alla spelare i Somalias herrlandslag i bandy utom en (2015).

Borlänge HK är en av stadens största idrottsföreningar. Klubben har seniorlag för dam och herr, som säsongen 2017/2018 spelar i div 2 Ö N, respektive div 3 Ö N. Det drivs stor ungdomsverksamhet, med lag- och handbollsspel för barn helt ned i 6-årsåldern. BHK spelar sina hemmamatcher i Maserhallen.

Borlänges största fotbollsarena är Borlänge Energi Arena som är IK Brages hemmaarena. Den största inomhusarenan är Maserhallen där bland annat Borlänge HK spelar sina hemmamatcher. Ett annat viktigt inslag för idrottslivet i Borlänge är sportfältet som har bland annat 10 stycken fotbollsplaner, 1 ishockeyrink, 1 isbana och rundisbana m.m. På sportfältet går varje år den internationella fotbollsturneringen Dalecarlia Cup.

Borlänge har flera platser som anordnar konstutställningar. Borlänge bibliotek har en utställningshall som visar ett antal konstutställningar per år. Galleri Svarta Gran är en förening som visar ett halvt dussin utställningar per år.

Se Kategori:Personer från Borlänge.

• Lista över fasta fornminnen i Borlänge (för omfattning av detta område, se Borlänge stad#Sockenkod)

• Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

• Wikimedia Commons har media som rör Borlänge.
  Bilder & media

Borlänge kommun Indelning Lista över stadsdelar Underartiklar Arkitektur och stadsbyggnad i Borlänge · Borlänges historia Byggnader Bergslagsbyn · Hushagen · Kupolen · Ornässtugan · Stora Tuna kyrka · Wasabryggeriet . Ljungbergshallen Platser 2047 Science Center · Frostbrunnsdalen · Sveatorget Industri Domnarvets Jernverk · Kvarnsvedens pappersbruk Transport Borlänge centralstation · Dala Airport Övrig verksamhet Högskolan Dalarna · Trafikverket · Romme travbana

Borlänge kommun i Dalarnas län Distrikt Stora Tuna · Torsång Tätorter Borlänge · Halvarsgårdarna · Norr Amsberg · Ornäs · Repbäcken · Torsång Småorter Bomsarvet, Blecktorp och Gerbergärdet · Båtstad · Duvnäs · Fagerbacken · Fjäkelmyra och Åby · Floda och Bäck · Gagnbro · Grevbo · Idkerberget · Idkerberget norr · Kyna · Lennheden · Rämshyttan · Skärsjö · Strandbro · Sunnanö · Tallbacken · Trollarudden · Trumsveden (del av) · Tuna-Hästberg · Västansjö och Långsjö · Ängesgårdarna och Täktgårdarna Övriga orter Baggbo · Dalsjö · Hovgården · Hyttingsheden · Lindan och Baggarvet · Murbo och Hinsbo · Romme · Sörbo · Tronsjö