Borax
Borax | |||
Systematiskt namn | Dinatriumtetraborat | ||
---|---|---|---|
Övriga namn | Natriumborat | ||
Kemisk formel | Na2B4O7 · 10 H2O eller Na2[B4O5(OH)4] · 8 H2O | ||
Molmassa | 381,37 g/mol | ||
Utseende | Vita kristaller | ||
CAS-nummer | 1330-43-4 | ||
Egenskaper | |||
Densitet | 1,73[1] g/cm³ | ||
Löslighet (vatten) | 550 g/l | ||
Smältpunkt | 75 °C (gäller dekahydratet; 741 °C om vattenfri) | ||
Kokpunkt | 1575 °C | ||
Faror | |||
Huvudfara |
| ||
NFPA 704 | |||
LD50 | 2600 – 4500 mg/kg | ||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Borax, dinatriumtetraborat, är ett färglöst mineral, som förekommer i två former, dels dekahydrat med bara bundet kristallvatten, dels oktahydrat där en del av kristallvattnet har reagerat med mineralet och bildat hydroxid.
- Dekahydrat:
- Oktahydrat:
Borax förekommer naturligt som mineralet tinkal. Vanligast förekommer borax som utkristalliseringar vid stränderna och på botten av utloppslösa sjöar tillsammans med soda och bergssalt. Borax kristalliserar där som monoklina prismor, är fettglänsande, färglös till gråaktig eller gulaktig. Boraxsjöar förekommer bland annat i Iran, Tibet och Kalifornien. Utvinning ur dessa källor är dock sällsynt. I stället utvinns borax ur andra bormineral som boronatrokalcit, kolemanit, pandermit med flera. Tidigare utvanns borax främst ur borsyra blandad med natriumkarbonat.[2] Borax, dinatriumtetraborat, är reproduktionsstörande och klassat som utfasningsämne (det har så allvarliga egenskaper att det inte bör användas) av Kemikalieinspektionen.[3]
Användningsområden
- Flussmedel vid hårdlödning
- Beståndsdel i glas exempelvis borosilikatglas och porslin för att öka glansen och minska känsligheten för temperaturvariationer
- Till glasyrer för fajanser och stengodskeramik
- Vid tillverkning av emaljerade kärl
- Vid tygtryckning
- Ingrediens i lekmaterialet slime[4]
- Rengöringsmedel, "skursand"
- Kosmetiskt emulgeringsmedel, särskilt i cold cream[5]
- Används för att skydda stål från oxidation vid vällning (gammal smidesteknik att sammanfoga bitar med, sker vid hög temperatur)
- Används som surhetsreglerande mat- och läkemedeltillsats E285 (får användas endast till störrom, det vill säga äkta kaviar), gränsvärde 0,16 mg/kg/dygn[6]
- Aktiv beståndsdel i bekämpningsmedel mot myror
- I buffertlösningar för pH cirka 9,2
Etymologi
Borax kommer från det arabiska namnet på mineralet, buraq, som i sin tur kommer från farsi burah eller burak.
Referenser
- ^ Robert C. Weast 1976, Handbook of chemistry ans physics, sidan B-158, ISBN 0-87819-456-8
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1938 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 608-609
- ^ [www.kemi.se ”Kemikalieinspektionen”]. www.kemi.se. Läst 6 november 2018.
- ^ ”Leksaker”. Kemikalieinspektionen. 8 december 2021. https://www.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/kemikalier-i-hemmet-och-pa-fritiden/leksaker#h-Hemmagjortslajm. Läst 31 mars 2022.
- ^ cold cream-historia Arkiverad 14 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. Shenet
- ^ ”E285”. Livsmedelsverket. https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/instruktioner-for-konsumenter/tillsatser/e-koder/e285/. Läst 13 februari 2024.
Media som används på denna webbplats
Borax crystals from Kramer, California, USA. Photograph taken at the Natural History Museum, London.
Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS) pictogram for hazardous substances
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.